Områden: Inkomstskatt (Pensioner)
Datum: 2016-10-21
Dnr: 131 458057-16/111
Nytt: 2021-07-02
Detta ställningstagande ska inte längre tillämpas. Det ersätts av Skatteverkets ställningstagande 2021-07-01, dnr. 8-1049035.
Om en oriktig uppgift framgår av en sådan automatisk kontrolluppgift som Skatteverket fått tillgång till med stöd av en överenskommelse med annat land har risken för skatteundandragande minskat på sådant sätt att det finns anledning att sätta ned skattetillägget genom befrielse till en fjärdedel.
Ställningstagandet gäller inte i det fall skattetillägg ska tas ut vid skönsbeskattning i avsaknad av deklaration.
Regler om informationsutbyte med andra länder finns i skatteavtal, direktiv och konventioner. I vissa fall ska informationsutbytet ske genom ett automatiskt förfarande som innebär att Skatteverket får tillgång till s.k. automatiska kontrolluppgifter om bl.a. löner, pensioner, sjukpenning, royalties, räntor och utdelning för personer som kan komma att beskattas i Sverige. Att utbytet sker genom ett automatiskt förfarande innebär att informationen skickas med jämna intervaller utan att det skickas en särskild begäran om att få informationen.
Om en person har utelämnat alla uppgifter om en utländsk inkomst i sin deklaration har en oriktig uppgift lämnats vilket innebär att Skatteverket kan överväga om att ta ut ett skattetillägg.
Är de utländska kontrolluppgifter som Skatteverket får genom ett automatiskt förfarande att betrakta som tillgängliga avstämningsuppgifter?
Om kontrolluppgifterna inte är att betrakta som avstämningsuppgifter kan det då finnas skäl att medge hel eller delvis befrielse från ett fullt skattetillägg om den oriktiga uppgiften framgår av en utländsk kontrolluppgift?
Skattetillägg får tas ut av den som på något annat sätt än muntligen under förfarandet har lämnat en oriktig uppgift till ledning för egen beskattning (49 kap. 4 § SFL).
Äldre bestämmelser om normalt tillgängligt kontrollmaterial (49 kap. 10 § första stycket 1 och 49 kap. 12 § SFL i dess lydelse före den 1 januari 2016) ska tillämpas på uppgifter som har lämnats eller skulle ha lämnats före den 1 januari 2016. Reglerna innebar att skattetillägg inte skulle tas ut eller skulle tas ut med en lägre procent om den oriktiga uppgiften kunde rättas av eller framgick av kontrollmaterialet.
Från och med den 1 januari 2016 har reglerna om normalt tillgängligt kontrollmaterial ersatts av regler om tillgängliga avstämningsuppgifter. Det innebär att Skatteverket inte får ta ut något skattetillägg om den oriktiga uppgiften framgår av avstämningsuppgifter som varit tillgängliga för Skatteverket inom ett år från utgången av beskattningsåret (49 kap. 10 § första stycket 1 SFL).
Vad som avses med avstämningsuppgifter framgår av 49 kap 10 c § SFL.
Skatteverket ska besluta om hel eller delvis befrielse från ett skattetillägg om det är oskäligt att ta ut avgiften med fullt belopp (51 kap. 1 § SFL).
Skatteverket har tidigare gjort bedömningen att automatiska kontrolluppgifter som verket får från ett annat land ska betraktas som normalt tillgängligt kontrollmaterial. Om en oriktig uppgift kunde rättas med ledning av sådan kontrolluppgift skulle något skattetillägg inte tas ut. Var det så att den oriktiga uppgiften inte kunde rättas men ändå framgick av kontrollmaterialet skulle skattetillägg istället tas ut med 10 %.
Från och med den 1 januari 2016 gäller istället att skattetillägg inte ska tas ut om den oriktiga uppgiften framgår av tillgängliga avstämningsuppgifter.
Kontrolluppgifter som ska lämnas utan föreläggande är att betrakta som avstämningsuppgifter (49 kap. 10 c punkt 1 SFL). Här avses sådana kontrolluppgifter som enligt skatteförfarandelagen ska lämnas utan föreläggande. Motsatsvis innebär det att automatiska kontrolluppgifter som lämnas med stöd av överenskommelser m.m. inte är att betrakta som avstämningsuppgifter.
Utgångspunkten är därför att ett fullt skattetillägg ska tas ut och det även om den oriktiga uppgiften hade kunnat upptäckas och åtgärdas med ledning av en automatisk kontrolluppgift som Skatteverket fått från annat land.
Av förarbetena framgår att det kan uppkomma situationer där ett kontrollmaterial inte omfattas av definitionen av avstämningsuppgifter, men som ändå innebär att risken för ett skatteundandragande är liten. Det kan vara fråga om kontrollmaterial som påminner mycket om en avstämningsuppgift eller annat kontrollmaterial som kan minska risken för skatteundandragande utan att vara av utpräglad avstämningskaraktär. I sådana fall kan bestämmelserna om befrielse från skattetillägg i 51 kap. 1 § SFL medföra hel eller delvis befrielse från skattetillägg eftersom kontrollmaterialet har ökat upptäcksrisken. Som exempel på kontrollmaterial som kan minska risken för skatteundandragande nämns i förarbetena olika typer av kontrollmaterial som lämnas från andra stater med stöd av överenskommelser m.m. (prop. 2014/15:131 sid. 248 f.).
Skatteverkets bedömning är att sådana automatiska kontrolluppgifter som verket får med stöd av överenskommelser m.m. minskar risken för ett skatteundandragande på ett sådant sätt att det finns anledning att genom befrielse sätta ned ett fullt skattetillägg till en fjärdedel.
Anledningen till att inte hel befrielse ska medges är att den uppgiftsskyldige har en skyldighet att lämna riktiga uppgifter i sin deklaration. Att redovisa en utländsk inkomst är i flertalet fall inte en svårbedömd fråga samtidigt som det finns en risk för att Skatteverket inom den löpande kontrollverksamheten inte uppmärksammar och åtgärdar den oriktiga uppgiften.
En förutsättning för befrielse är att den utländska kontrolluppgiften har varit tillgänglig för Skatteverket inom ett år från utgången av beskattningsåret. Det är samma tidsgräns som gäller för avstämningsuppgifter enligt 49 kap. 10 § 1 SFL.
En ytterligare förutsättning för befrielse är att kontrolluppgiften har varit tillgänglig hos Skatteverket innan en utredning av den oriktiga uppgiften har påbörjats.
Frågan om befrielse har i detta ställningstagande endast bedömts utifrån den omständigheten att Skatteverket har tillgång till en utländsk kontrolluppgift.
I det enskilda fallet kan det därför finnas andra skäl som motiverar ytterligare befrielse.
Ställningstagandet ska inte tillämpas vid skönsbeskattning i avsaknad av deklaration.