Fråga om rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt föreligger då det i fakturan har angetts ett felaktigt namn på mottagaren

1 Sammanfattning

Enligt Riksskatteverkets (RSV:s) uppfattning föreligger rätt till avdrag för ingående moms i fall då felaktigheten i fakturan enbart avser namnet på mottagaren. Avdragsrätt föreligger i den redovisningsperiod då fakturan mottogs/ förvärvet skedde. En förutsättning för avdragsrätten är dock att den som har gjort förvärvet av varan eller tjänsten kan visa att denne är den rätte fakturamottagaren.

2 Inledning

2.1 Mervärdesskattelagen (ML)

Av 8 kap. 17 § mervärdesskattelagen (ML) framgår att avdrag för ingående skatt skall styrkas med sådan faktura eller därmed jämförlig handling som avses i 11 kap. Av 11 kap. 5 § ML framgår vad en faktura ska innehålla, bl.a. ska framgå uppgift om mottagarens namn och adress eller någon annan uppgift genom vilket denne kan identifieras.

2.2 Problemställningar m.m.

Det förekommer att en faktura är felaktig endast vad avser namnet på mottagaren. Felaktigheten kan t.ex. bero på ett rent förbiseende eller på att fakturamottagaren har bytt namn, men inte hunnit att underrätta leverantören om detta förhållande.

För att rätt till avdrag för ingående moms ska föreligga krävs enligt ML att det finns en faktura eller motsvarande handling som är ställd till förvärvaren. I de fall en leverantör fakturerat någon annan än det företag som förvärvat varan eller tjänsten, måste felet rättas till för att förvärvaren ska kunna få avdrag för den ingående momsen.

Med anledning härav har fråga uppkommit hur ett företag ska agera då det har mottagit en faktura som är felaktig endast vad avser namnet. Vilka krav uppställer bokföringslagen (BFL) respektive ML och när inträder avdragsrätten för den ingående momsen?

I avsnitt 3 refereras kortfattat tre domar från kammarrätten (KR) i Stockholm där frågan har varit uppe till prövning. I avsnitt 4 redovisas vad som gäller enligt BFL. I avsnitt 5 redovisas RSV:s ställningstaganden i frågorna.

3 Domar från kammarrätten i Stockholm

I nedan refererade domar har KR prövat om avdragsrätt för moms förelegat när angiven mottagare enligt fakturan inte överensstämde med namnet på det företag som mottagit leveransen.

I KR:s dom 1998-03-26, mål nr 6169-1996, avseende Petroleumhandelns Utbildnings AB (PUAB) hade leverantören kompletterat bristfälliga fakturor med ett intyg vari leverantören vidimerade att rätt mottagare av fakturorna var PUAB och inte, som felaktigt angivits, Petroleumhandelns Riksförbund. Kammarrätten ansåg att PUAB därmed hade styrkt sin rätt till avdrag och biföll överklagandet. Avdraget medgavs i samma period som det ursprungligen hade redovisats. Domen är inte överklagad.

I KR:s dom 1999-01-08, mål nr 409-410-1998, avseende IVO Energi AB (IVO), hade leverantören kompletterat en faktura som felaktigt hade ställts till IVO:s moderbolag, med dels en kreditfaktura ställd till moderbolaget, dels en ny faktura till IVO med angivande av korrekt mottagare. Både kreditfakturan och den nya fakturan var daterad samma dag som den ursprungliga fakturan, dvs. 1996-04-30. Leverantören hade dessutom intygat att den nya, rättade fakturan låg till grund för leverantörens bokföring och momsredovisning för redovisningsperioden april 1996. Kammarrätten ansåg därmed att IVO hade styrkt sin rätt till avdrag och att avdraget skulle medges i redovisningsperioden april 1996. Domen är inte överklagad.

I KR:s dom 1999-02-11, mål nr 3471-1997, avseende Företagsjuridik Nord & Co AB, hade leverantören också kompletterat en felaktig faktura med en ny rättad faktura. Även i detta fall var den nya fakturan daterad samma datum som den urpsrungliga fakturan, dvs 1995-07-17. Enligt länsrättens bedömning förelåg ingen avdragsrätt för bolaget i redovisningsperioden juli-augusti 1995 utan först i den redovisningsperiod som bolaget hade erhållit det rättade underlaget från säljaren. Kammarrätten gjorde samma bedömning som länsrätten och ändrade inte den överklagade domen. Kammarrättens dom har överklagats till regeringsrätten. Fråga om prövningstillstånd har ännu inte avgjorts.

Utöver i ovanstående domar har KR i Stockholm tagit ställning i frågan - om avdragsrätt när fel mottagare angivits i fakturan - i ytterligare två domar. Omständigheterna i de båda målen var likartade med omständigheterna i de tre refererade domarna. I dom 1999-03-02, mål nr 4844-1998, avseende SRF Radionational AB, ansåg KR att den ingående momsen inte hade styrkts av bolaget. I dom 1999-04-29, mål nr 9555-1998, avseende Byggutbildarna Rune Johansson och Marianne Tallmark AB, biföll KR bolagets överklagande och medgav avdrag för den ingående momsen.

4 Bokföringslagen

Av 4 § BFL framgår att varje affärshändelse skall bokföras. Som affärshändelse räknas enligt BFL alla förändringar av den bokföringsskyldiges fordringar och skulder.

Av 5 § BFL framgår att bokföringen för varje affärshändelse skall grunda sig på handling (verifikation) som härrör från affärshändelsen eller särskilt upprättats med uppgifter om denna. Har den bokföringsskyldige tagit emot handling om affärshändelsen, skall denna användas som verifikation. En verifikation skall vidare innehålla uppgifter om när den upprättats, när affärshändelsen har inträffat, vad denna avser, vilket belopp den gäller och vilken motpart den berör.

5 RSV:s ställningstaganden

5.1 Inledning

I de mål som har refererats i avsnitt 3 har KR prövat frågan om rätt till avdrag för moms föreligger i fall då bristen i fakturan enbart har avsett namnet på mottagaren. Utgången i KR har varit skiftande. Mot denna bakgrund har RSV ansett det angeläget att redovisa sin syn på vissa av de frågeställningar som varit upp till prövning.

5.2 Vilka krav uppställer BFL och god redovisningssed?

Enligt RSV:s uppfattning gäller följande i det fall ett företag har gjort ett förvärv och mottagit en faktura som är felaktig endast vad avser namnet på mottagaren. Enligt 4 § BFL skall företaget bokföra förvärvet och som underlag (verifikation) i bokföringen skall företaget använda den mottagna handlingen, d.v.s. fakturan med det felaktiga namnet. Eftersom fakturan är felaktig måste företaget komplettera med rätt namnuppgift för att BFL:s krav på vad en verifikation ska innehålla ska vara uppfyllt. Detta kan t.ex. ske genom att företaget på fakturan stryker över det felaktiga namnet och skriver det rätta. Av 5 § 4 st BFL framgår att om rättelse sker av verifikation skall det anges när rättelsen skett och vem som har företagit den. Enligt RSV:s uppfattning uppställer BFL inga krav på att företaget måste begära en kreditering av den erhållna fakturan samt en ny rättad faktura (ersättningsfaktura) om felaktigheten enbart avser namnet. Detta beror på att en ersättningsfaktura inte utgör något underlag för en affärshändelse. I det fall en ersättningsfaktura upprättas ska denna därför inte föranleda någon bokföringsåtgärd. En sådan faktura bör insorteras i räkenskaperna tillsammans med den ursprungliga fakturan.

Enligt RSV:s uppfattning är förfarandet med kreditnota avsett för att korrigera andra felaktigheter än som enbart avser namnet på mottagaren.

En ny bokföringslag träder i kraft från och med den 1 januari 2000. Den nya bokföringslagen innebär inga förändringar i ovanstående frågor jämfört med vad som gäller enligt nuvarande BFL.

5.3 Vilka krav uppställer ML?

Frågan är om bestämmelserna i 11 kap. 5 § ML innebär att det för avdragsrätt för ingående moms krävs att leverantören upprättar en ny faktura med korrekt namn angivet. RSV anser inte att så är fallet. Enligt RSV:s uppfattning föreligger rätt till avdrag för ingående moms om företaget kan visa att namnet på fakturan är felaktigt. En förutsättning för avdragsrätten är självfallet att det föreligger ett i alla avseende korrekt förvärv av en vara eller en tjänst. Avdragsrätten föreligger i den redovisningsperiod då fakturan mottogs/förvärvet skedde. Vilka krav som kan ställas på bevisningen måste av naturliga skäl bedömas från fall till fall.

Om fel mottagare har angivits men det går att identifiera köparen med hjälp av andra uppgifter i fakturan, så behöver rättelse inte ske på annat sätt än att köparen ersätter det felaktiga namnet i fakturan med det korrekta. Ovanstående kan bli tillämpligt om exempelvis AB X har mottagit en leverans men leverantören felaktigt anger HB X i fakturan. Fakturan har skickats till AB X:S adress och något HB X existerar inte.

I andra fall kan ett företag behöva komplettera den felaktiga fakturan med ett intyg från fakturautställaren. Intyget ska ange vem som är rätt fakturamottagare. Därmed bör skattemyndigheten, enligt RSV:s uppfattning, normalt ha tillräckliga uppgifter för att kunna bedöma avdragsrätten. Enligt RSV:s uppfattning ska ett företag inte begära att få en ersättningsfaktura om felaktigheten endast avser namnet på mottagaren. Om företaget erhållit en ersättningsfaktura är det att jämställa med ett intyg/bekräftelse på den först erhållna fakturan. Som angetts ovan ska företaget inte bokföra en erhållen ersättningsfaktura utan den bör insorteras i räkenskaperna tillsammans med den ursprungliga fakturan.

Detta svar har utarbetats i samråd med RSV:s referensgrupp för redovisningsfrågor.