Nya regler om guld fr.o.m 2000-01-01

Sammanfattning

Handel med investeringsguld kommer att undantas från mervärdebeskattningen. Viss möjlighet till visst avdrag för ingående skatt föreligger dock. Det införs även en möjlighet till frivillig skattskyldighet och bestämmelser om omvänd skattskyldighet. Särskild identitetskonrollskyldighet samt skärpta krav vad gäller fakturans innehåll införs också.

Nya bestämmelser avseende mervärdesskatt på guld.

Allmänt

Variationerna i beskattningen av guld inom Europeiska Unionen (EU) har lett till konkurrenssnedvridningar mellan medlemsländerna. Det föreligger också stora problem med guldbedrägerier där gärningsmännen har utnyttjat medlemsländernas skilda regler för beskattning av denna vara. I Sverige införs därför fr.o.m. den 1 januari 2000 nya bestämmelser i mervärdesskattelagen(1994:200), ML, och i skattebetalningslagen (1997:483), SBL, om beskattningen av guld (prop.1998/99:69 samt SFS 1999:640 och 641).

Den svenska guldhandeln idag

I dag beskattas i princip all handel med guld i Sverige. Det gäller oavsett om guldet skall användas för investeringsändamål eller i industriellt syfte. I ML (3 kap. 23 § p.1 och 7) görs endast undantag för

• guld som levereras till eller importeras av Sveriges riksbank
• sedlar och mynt som är gällande betalningsmedel (dock inte för samlarföremål eller guldmynt som omsätts efter sitt metallvärde).

Skattefriheten är i bägge fallen förenad med återbetalningsrätt av ingående skatt (10 kap. 11 § 1 st. ML).

De nya bestämmelser om investeringsguld

Från och med den 1 januari 2000 kommer handel med investeringsguld att undantas från mervärdebeskattningen (3 kap.10a § ML). Detta gäller även försäljning av värdepapper, representerande investeringsguld, som innebär att köparen får äganderätt eller en fordran på guldet. Från skatteplikt undantas även förmedling i annans namn av investeringsguld eller värdepapper representerande sådant guld.

Med investeringsguld avses

• guldtacka eller platta med en vikt som godtas på någon av marknaderna för investeringsguld och med en finhalt av minst 995 tusendelar (oberoende av om guldet representeras av värdepapper eller inte), och
• guldmynt som
  • har en finhalt 900/1000,
  • är präglat efter år1800,
  • är eller har varit lagligt betalningsmedel, och
  • vars försäljningspris normalt inte överstiger marknadsvärdet för guld med mer än 80%.

Mycket små tackor eller plattor på 1 gram eller mindre omfattas dock inte av skattebefrielsen, även om de skulle falla inom tillämpningsområdet för investeringsguld. - De säljs företrädesvis som guldföremål eller smycken. - Gränsvärdet har satts vid 1 gram för att neutralitet skall råda gentemot de allra minsta investeringsmynten i guld vilka kan väga så lite som ca. 1,5 gram.

Kriterierna för vad som skall anses som guldmynt har ställts i avsikt att begränsa skattefriheten till att endast omfatta mynt som omsätts i investeringssyfte. Mynt som säljs till överkurs på grund av att de är sällsynta eller har egenskaper som gör att de har ett numismatiskt värde omfattas därmed inte av definitionen. Värdet på sådana mynt är nämligen beroende av andra faktorer än värdet på den ingående metallen. Handeln med sådana mynt beskattas antingen enligt bestämmelserna om marginalvinstbeskattning för begagnade varor eller enligt ML:s allmänna bestämmelser (om säljaren valt detta).

Det är oundvikligt att vissa mynt som säljs för investeringsändamål kommer att hamna utanför tillämpningsområdet för skattefriheten. Det får dock inte finnas utrymme för någon gråzon mellan reglerna för begagnade varor och skattefriheten för investeringsmynt. För att förenkla tillämpningen och skapa säkerhet hos handlarna skall EU-kommissionen med hjälp av medlemsländerna årligen upprätta en förteckning över de mynt som omsätts på någon av guldmarknaderna inom gemenskapen. Varje medlemsland skall före den 1 juli varje år, med början år 1999, underrätta kommissionen om vilka mynt som uppfyller kriterierna för investeringsguld och som är föremål för handel i det egna landet. I Sverige är det riksskatteverket (RSV) som skall upprätta förteckningen.

Med ledning av informationen från medlemsländerna skall kommissionen före den 1 december varje år (med början i år) offentliggöra en fullständig förteckning över dessa mynt i C-serien av EG:s officiella tidning. De mynt som omfattas av förteckningen skall, av samtliga medlemsländer, anses uppfylla kriterierna för investeringsguld under hela det år som förteckningen gäller. Förteckningen påverkar dock inte möjligheten att från fall till fall bevilja skattebefrielse för omsättning av nypräglade eller andra guldmynt som inte omfattas av förteckningen men som uppfyller direktivets kriterier för investeringsguld.

Frivillig skattskyldighet

Skattefriheten för transaktioner med investeringsguld är som huvudregel inte förenad med någon återbetalningsrätt av ingående skatt. En sådan dold skatt leder dock till s.k. kumulativa effekter i handeln mellan näringsidkare, vilket i sin tur påverkar priset på investeringsguldet. För att undvika detta införs (3 kap. 10b § ML) en möjlighet för vissa näringsidkare att bli skattskyldiga för omsättningen till en annan näringsidkare (s.k. frivillig skattskyldighet), nämligen en säljande näringsidkare som

• producerar investeringsguld eller
• omvandlar guld till investeringsguld, eller
• i sin yrkesverksamhet normalt tillhandahåller guld för industriändamål.

När en frivilligt skattskyldig säljare anlitar ett ombud har även ombudet rätt till frivillig skattskyldighet (3 kap. 10c § ML).

Det förhållandet att någon valt att bli skattskyldig skall framgå av fakturan, t.ex. genom en hänvisning till tillämpligt lagrum i ML (dvs.3 kap.10 b § eller 10 c §).

Möjligheten att bli frivilligt skattskyldig är utformad så att näringsidkaren får välja om en specifik omsättning skall omfattas av skattefriheten eller inte. Det krävs inte något särskilt beslut av skattemyndigheten för att man skall bli frivilligt skattskyldig.

Den som redan registrerad redovisar försäljningen i sin skattedeklaration. Den som inte är registrerad, och vill utnyttja möjligheten till frivillig skattskyldighet, skall anmäla sig för registrering hos skattemyndigheten på vanlig sätt, dvs. genom en "Skatte- och avgiftsanmälan".

Rätt till återbetalning/avdrag

Den kompensation som skall utgå för mervärdesskatteutgifter hänförliga till skattefri omsättning har i ML utformats som en återbetalningsrätt av ingående skatt till icke skattskyldiga. Dessa bestämmelser finns i 10 kap. ML Av 19 kap. 12 § ML framgår att rätten till återbetalning av ingående skatt följer samma regler som gäller för avdrag för ingående skatt.

Vid skattefri omsättning av investeringsguld föreligger fyra möjligheter till återbetaning av ingående skatt, nämligen avseende:

1. förvärv av investeringsguld, dvs. i de fall guldet köpts av någon som är frivilligt skattskyldig (11c § 1 p),

2. förvärv och import av sådant annat guld än investeringsguld som krävts för framställningen av investeringsguldet (11c § 2 p), eller

3. förvärv av bearbetningstjänster som innebär en förändring av form, vikt eller finhalt av guld(inbegripet investeringsguld), dvs. arbete på guld som skall förvandlas till investeringsguld eller på investeringsguld (11c § 3 p), även ingående skatt hänförlig till stämpling omfattas av denna punkt.

Rätten till återbetalning är, i dessa tre fall, är inte så omfattande som den avdragsrätt som föreligger för den som är frivilligt skattskyldig. Återbetalningsrätten omfattar exempelvis inte kringkostnader. För att inte alltför mycket missgynna producenter och förädlare som inte har någon möjlighet att utnyttja rätten till frivillig skattskyldighet t.ex. vid försäljning till privatpersoner, införs en något vidare återbetalningsrätt (11d §) - dock inte av samma omfattning som den har som är frivilligt skattskyldig - nämligen

4. för förvärv eller import av varor eller tjänster som är knutna till framställning eller omvandling av investeringsguld.

Med varor knutna till produktionen avses även fastigheter. I övrigt skall denna något vidare återbetalningsrätt tillämpas restriktivt och inte omfatta "overhead"-kostnader i form av exempelvis kostnader för marknadsföring eller administration. Inte heller banker eller finansinstitut har rått till återbetalning för ingående skatt hänförlig till sådana kostnader vid omsättning av investeringsguld till investerare.

I samtliga fyra fall förutsätter rätten till återbetalning att guldet faktiskt säljs vidare som investeringsguld, dvs. att det sker en efterföljande skattefri omsättning av investeringsguld.

Den som säljer investeringsguld vidare genom export har rätt till återbetalning i samma omfattning och på samma premisser som i de ovan angivna fyra fallen.

Den som är frivilligt skattskyldig har avdragsrätt för all ingåendes skatt hänförlig till förvärv för verksamheten (8 kap. ML).

Identitetskontroll

I SBL införs en särskild skyldighet, för den som säljer investeringsguld, att identifiera kunden vid transaktioner överstigande 10 000 kr (14 kap. 1a § SBL). De handlingar eller uppgifter som använts vid identitetskontrollen skall bevaras under sju år. Den som är skyldig att utföra identitetskontrollen skall kunna föreläggas att lämna uppgifter som rör kontrollen.

Vid kontrollen skall, om köparen inte överlämnar en kopia av sitt F-skattebevis, säljaren föra anteckningar om

• vad transaktionen avser, och
• köparens namn, personnummer, adress telefonnummer samt för juridisk person även uppgift om firma och organisationsnummer.

Kontrollskyldighet föreligger vid omsättning inom Sverige, omsättning till annat EG-land och vid import. Däremot behöver uppgifter om köparens identitet inte lämnas vid export.

Den som åsidosätter skyldigheten att identifiera kunden skall, av skattemyndigheten, påföras en kontrollavgift på 2000 kr för varje tillfälle då skyldigheten inte fullgjorts. Befrielse från kontrollavgift kan medges om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den.

Vad gäller dokumentationsplikten bör även påpekas att en deklarationsskyldig handlare med investeringsguld är skyldig att föra anteckningar för kontroll av mervärdesbeskattningen (14 kap. 2 § 1 st. SBL). En sådan handlare är även skyldiga att i bokföringen löpande notera alla affärshändelser oavsett deras storlek och tillse att verifikationer finns till alla bokföringsposter (5 kap. i den nya bokföringslag som träder i kraft den 1 januari 2000).

Omvänd skattskyldighet

Fr.o.m. den 1 januari 2000 införs även omvänd skattskyldighet i vissa fall vid handel med guld (1 kap. 2 § 4a ML). Med omvänd skattskyldighet förstås att köparen är skattskyldig för omsättningen i stället för säljaren Omvänd skattskyldigheten föreligger redan i dag i vissa fall, t.ex. vid omsättning av tjänster som omfattas av 5 kap. 7 § ML.

Förutsatt att både säljare och köpare är näringsidkare och båda är eller skall - som en konsekvens av transaktionen – vara registrerade för mervärdesskatt här, är köparen skattskyldig vid omsättning av

• guldmaterial eller halvfärdiga produkter med en finhalt av minst 325 tusendelar eller
• vid omsättning av investeringsguld där säljaren har utnyttjat rätten till skattskyldighet

Med guldmaterial med en renhet av minst 325 tusendelar avses allt guld som svarar mot detta kriterium oavsett om guldet har formen av guldtackor, guldmynt eller någon annan form, såsom granulat eller demolerat guld.

Omsättning av guldtackor och guldmynt som uppfyller kriterierna för investeringsguld är skattefri. Omvänd skattskyldighet kan då endast bli aktuell om säljaren utnyttjat rätten till frivillig skattskyldighet.

Att det föreligger en omvänd skattskyldighet måste framgå av fakturan (se nedan).

Den omvända skattskyldigheten innebär att köparen blir skattskyldigt för omsättningen och kall redovisa skatten (s.k. förvärvsskatt), beräknad på det fakturerade värdet, som en utgående skatt. Köparen får samtidigt göra avdrag för förvärvsskatten såsom en ingående skatt.

Nya krav på fakturans innehåll

Väljer säljaren att bli frivilligt skattskyldig för en omsättning, skall detta framgå av fakturan (11 kap.5b § 1 st. ML). Är bestämmelserna om omvänd skattskyldighet tillämpliga på omsättningen skall även detta framgå av fakturan samt även säljarens registreringsnummer till mervärdesskatt (11 kap 5b § 2 st. stycket). – Redan enligt nu gällande bestämmelser skall köparens registreringsnummer till mervärdesskatt framgå av fakturan (11 kap. 5 § 1 st. 6 p. ML).

- Utöver vad som krävs enligt nu gällande bestämmelser (11 kap. 5 § ML) skall fakturan innehålla uppgift om finhalt, serienummer och tillverkarens namn. Beträffande tackguld skall fakturan även innehålla uppgift om att det är fråga om investeringsguld. Föreskrifter om detta kommer att meddelas av RSV.

Handel mellan EU-länder

När en svensk näringsidkare, som inte valt att bli skattskyldig för transaktionen, säljer investeringsguld, till någon i ett annat EU-land och guldet skall transporteras till köparen, skall säljaren endast redovisa detta som skattefri omsättning på rad 12 i skattedeklarationen För närmare upplysningar om hur redovisningen skall göras, se Riksskatteverkets broschyr " Skattekonto för företagare(RSV 409).

Har säljaren istället valt att försäljningen i fråga skall omfattas av den frivilliga skattskyldigheten gäller de allmänna bestämmelser om handel mellan EU - länder För närmare information om dessa bestämmelser, se Riksskatteverkets Broschyr "Mervärdesskatt – EG-handel (RSV 558).