Skatteavdrag för ränta på ett gemensamt konto

1 Sammanfattning

För ett gemensamt konto ska skatteavdrag inte göras om räntan understiger 100 kr för respektive kontohavares andel av räntan. Om kontot innehas gemensamt av t.ex. två personer ska således skatteavdrag inte göras om räntan understiger 200 kr.

2 Frågeställning

Kontrolluppgift ska lämnas om ränteinkomster. Kontrolluppgift behöver inte lämnas om den sammanlagda räntan på konton understiger 100 kr. Skatteavdrag ska göras med 30 procent från sådan ränta som kontrolluppgift ska lämnas om. Skatteavdrag ska dock inte göras från ränta på ett konto, om räntan understiger 100 kr.

Frågan gäller i vilka fall som skatteavdrag ska göras från ränta på ett konto med flera kontoinnehavare, om räntan på det gemensamma kontot överstiger 100 kr.

3 Gällande rätt m.m.

Kontrolluppgift ska lämnas om ränteinkomster (17 kap. 1 § skatteförfarandelagen [2011:1244], SFL). Kontrolluppgift behöver inte lämnas om den sammanlagda räntan på konton understiger 100 kr under året för en person (17 kap. 4 § 2 SFL).

Skatteavdrag ska göras med 30 procent från sådan ränta som kontrolluppgift ska lämnas om enligt 17 kap. SFL (10 kap. 15 § och 11 kap. 25 § SFL). Skatteavdrag ska dock inte göras från ränta på ett konto, om räntan understiger 100 kr (10 kap. 17 § 1 SFL).

Räntor som enligt bestämmelsen i 17 kap. 4 § 2 SFL inte anges i kontrolluppgift är skattefria om de sammanlagt inte uppgår till 500 kr (8 kap. 8 § inkomstskattelagen [1999:1299]).

4 Bedömning

Den egentliga frågan är vad som i lagtexten avses med uttrycket ”ett konto” när kontot innehas gemensamt av flera personer. Det kan avse själva kontot och det saknar då betydelse att det innehas av flera personer, eller så kan det avse varje innehavares andel av det gemensamma kontot.

Skyldigheten att göra skatteavdrag är enligt huvudregeln i 10 kap. 15 § SFL kopplad till skyldigheten att lämna kontrolluppgift och det gäller om den sammanlagda räntan från flera konton uppgår till minst 100 kr. Kontrolluppgiftsskyldighet kan alltså uppkomma för ränteinkomster från flera konton, vilket komplicerar hanteringen av att också göra skatteavdrag för räntan på respektive konto.

Undantaget om att skatteavdrag inte ska göras om räntan på ett enskilt konto understiger 100 kr, infördes efter önskemål från bankerna för att underlätta deras administration och för att förenkla hanteringen av konton som avslutas under året (prop. 1992/93:96 s. 30).

Bestämmelsen i 10 kap. 17 § 1 SFL om undantag från skyldigheten att göra skatteavdrag syftar alltså till att förenkla hanteringen med att göra skatteavdrag och det gäller särskilt för konton som avslutas under året. Skatteverket anser därför att övervägande skäl talar för att med ”ett konto” avses varje delägares andel av det gemensamma kontot.

För ett gemensamt konto ska skatteavdrag således inte göras om räntan understiger 100 kr för respektive kontohavares andel av räntan. Om ett gemensamt konto innehas av t.ex. två personer med lika delar ska skatteavdrag inte göras om räntan understiger 200 kr. Vilka räntor som har tillgodoförts kontoinnehavarna på andra konton i banken, saknar därmed betydelse för frågan om skatteavdrag ska göras för räntan på det gemensamma kontot.

Exempel

Per och Lisa har med lika delar ett gemensamt konto och räntan för året är 160 kr, dvs. 80 kr/person. Per har också ett eget konto i samma bank och räntan för det kontot är 60 kr.

Banken ska lämna kontrolluppgift för Per om ränteinkomst med 140 kr (80 + 60), eftersom den sammanlagda räntan på hans konton överstiger 100 kr. Banken ska däremot inte göra något skatteavdrag eftersom räntan understiger 100 kr för respektive konto. Banken har ingen skyldighet att lämna kontrolluppgift för Lisa och ska därför inte heller göra något skatteavdrag.