Områden: Förvaltningsrätt & förfarande

Datum: 2018-06-27

Dnr: 202 266824-18/111

1 Sammanfattning

Vid bedömningen av hur dokumentationen i personalliggaren ska göras av ett arbetspass där den verksamma personen utför arbete utanför den ordinarie verksamhetslokalen, är utgångs­punkterna följande.

En person ska dokumenteras i personalliggaren i den verksamhetslokal där hen är verksam under det aktuella arbetspasset. En näringsidkare kan bedriva verksamhet i flera verksam­hetslokaler. Det förekommer då att personer under samma arbetspass arbetar exempelvis första halvan av ett arbetspass i en verksamhetslokal och andra halvan av arbetspasset i en annan verksamhetslokal. I den situationen ska de verksamma personerna skriva ut sig ur personalliggaren när de lämnar den första lokalen och skriva in sig i personalliggaren i den andra lokalen när de anländer dit för att fortsätta sitt arbetspass.

Personer som varaktigt arbetar på annan plats än näringsverksamhetens ordinarie verksam­hetslokal ska ha med sig en personalliggare där arbetet utförs.

Personer som under ett arbetspass gör kortare avvikelser från näringsverksamhetens ordinarie verksamhetslokal behöver inte skriva ut sig ur personalliggaren.

En näringsidkare som är verksam i sin näringsverksamhet och påbörjar ett arbetspass på en plats för att sedan förflytta sig mellan olika verksamhetslokaler, behöver inte skriva in sig i respektive ut sig ur personalliggaren under arbetets gång. Det räcker i dessa situationer att skriva in sig i personalliggaren i den lokal där arbetspasset påbörjas och skriva ut sig i per­sonalliggaren i den sista lokalen när arbetspasset avslutas där.

En samlad bedömning får göras i varje enskilt fall för att avgöra vilket som är det lämpligaste sättet att dokumentera arbetspass i personalliggare.

Större vikt ska läggas vid att identifikationsuppgifterna för en verksam person överhuvud­taget är dokumenterade i en personalliggare i näringsverksamheten än i vilken personal­liggare uppgifterna är dokumenterade.

2 Frågeställning

I en personalliggare, som ska finnas tillgänglig i verksamhetslokalen, ska nödvändiga identi­fikationsuppgifter för de personer som är verksamma i näringsverksamheten löpande doku­menteras. Från och med den 1 juli 2018 ska personalliggare föras i fler verksamheter och kretsen av personer som ska omfattas av dokumentationskravet utökas.

Lagändringarna har resulterat i ett antal frågor. Verksamma personer i en näringsverksamhet kan under ett arbetspass utföra arbete utanför det som kan betraktas som verksamhetens ordinarie verksamhetslokal. Fråga uppkommer då om hur arbetspasset ska dokumenteras.

Frågeställningen gäller inte personalliggare på byggarbetsplatser utan gäller bara personal-liggare i verksamhetslokaler.

3 Gällande rätt

3.1 Vem ska föra personalliggare?

Systemet med personalliggare har från och med den 1 juli 2018 utvidgats. Den som bedriver restaurangverksamhet, fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet, kropps- och skönhetsvårdsverksamhet eller tvätteriverksamhet ska föra en personalliggare (39 kap. 11 § första stycket skatteförfarandelagen [2011:1244], SFL). I 39 kap. 2 § första stycket SFL definieras dessa verksam-heter.

Näringsverksamhet som huvudsakligen avser annan verksamhet än restaurangverksamhet, fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet, kropps- och skön-hetsvårdsverksamhet eller tvätteriverksamhet anses inte som sådan verksamhet (39 kap. 2 § andra stycket SFL). I dessa fall finns inte någon skyldighet att föra personalliggare över-huvudtaget.

Skyldigheten att föra personalliggare gäller inte heller för enskild näringsverksamhet där bara näringsidkaren, dennes make/maka eller barn under 16 år är verksamma, eller för fåmans-företag eller fåmanshandelsbolag där bara företagsledaren, dennes make/maka eller barn under 16 år är verksamma (39 kap. 11 § andra stycket SFL).

3.2 Vad ska personalliggaren innehålla?

Den som ska föra en personalliggare ska i denna dokumentera nödvändiga identifikations-uppgifter för näringsidkaren. I personalliggaren ska även nödvändiga identifikationsuppgifter löpande dokumenteras för de personer som är verksamma i en verksamhet som omfattas av skyldigheten att föra personalliggare (39 kap. 11 § tredje stycket SFL).

Vad som omfattas av skyldigheten att föra personalliggare har från och med den 1 juli 2018 utvidgats vid s.k. blandad verksamhet. Om en näringsidkare bedriver både verksamhet som omfattas av skyldigheten att föra personalliggare och annan verksamhet i samma verksam­hetslokal, ska nödvändiga identifikationsuppgifter löpande dokumenteras i personalliggaren även för de personer som är verksamma i den andra verksamheten (39 kap. 11 § tredje stycket SFL).

Med verksamhetslokal avses utrymmen som huvudsakligen används i verksamhet som medför eller kan antas medföra bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078) eller som bedrivs av en annan juridisk person än ett dödsbo. Med verksamhetslokal avses även markområden, transportmedel, förvaringsplatser och andra utrymmen som disponeras eller kan antas disponeras i verksamheten (3 kap. 18 § SFL).

Om en personalliggare ska föras, ska även nödvändiga identifikationsuppgifter för den en­skilda näringsidkaren eller företagsledaren i ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag löpande dokumenteras i personalliggaren när denne är verksam i verksamheten. Även upp-gifter för näringsidkarens eller företagsledarens make/maka eller barn under 16 år som är verksamma i verksamheten ska löpande dokumenteras (39 kap. 11 § fjärde stycket SFL). Detta gäller från och med 1 juli 2018.

Vad som avses med nödvändiga identifikationsuppgifter framgår av skatteförfarande-förordningen (2011:1261). En personalliggare ska innehålla bl.a. namn och personnummer eller samordningsnummer för de personer som är verksamma i näringsverksamheten samt tidpunkten då respektive arbetspass påbörjas eller avslutas. Dessa uppgifter ska avse varje verksamhetsdag och ska dokumenteras i omedelbar anslutning till att arbetspasset påbörjas och avslutas. Uppgifterna ska bevaras under två år efter utgången av det kalenderår då det för näringsverksamheten gällande beskattningsåret har gått ut (9 kap. 5 § skatteförfarande-förordningen. Även andra uppgifter får antecknas i personalliggaren om detta inte hindrar Skatteverkets kontroll (5 § andra stycket Skatteverkets föreskrifter [SKVFS 2015:6] om personalliggare).

Personalliggaren ska finnas tillgänglig för Skatteverket i verksamhetslokalen (39 kap. 12 § första stycket SFL). Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att kontrollera att den som är eller kan antas vara skyldig att föra en personalliggare fullgör sina eventuella skyldigheter (42 kap. 8 § första stycket SFL). Kontrollavgift ska tas ut om Skatteverket vid kontrollbesök finner att den som är skyldig att dokumentera identifikationsuppgifter i en personalliggare inte fullgör sin skyldighet. Detsamma gäller om personalliggaren inte hålls tillgänglig för Skatteverket i verksamhetslokalen (50 kap. 3 § SFL).

4 Bedömning

4.1 Syftet med personalliggare

Systemet med personalliggare för vissa verksamheter infördes den 1 januari 2007. Syftet med systemet med personalliggare är bl.a. att minska skattefusk och skatteundandragande (prop. 2005/06:169 s. 33 f. och prop. 2017/18:82 s. 19 f.). Dokumentation av arbetskraften genom en personalliggare är ett sätt att kunna kontrollera redovisade inkomster, skatteavdrag och arbetsgivaravgifter (prop. 2005/06:169 s. 34). Skyldigheten att föra personalliggare har en allmänpreventiv effekt och utgör en åtgärd för att rätt uppgifter ska lämnas till Skatteverket och för Skatteverkets kontrollverksamhet i syfte att säkra ett korrekt uttag av skatter och avgifter (prop. 2017/18:82 s. 21).

Kontrollen bör inriktas på arbetskraften och äga rum där det svarta arbetet utförs, dvs. på arbetsplatserna (prop. 2005/06:169 s. 35). Syftet med Skatteverkets kontrollbesök är att kontrollera att det finns en personalliggare tillgänglig i verksamheten som uppfyller före­skrivna krav. I det ligger att Skatteverket ska kontrollera att de personer som vid kontroll­besöket är verksamma också är upptagna i personalliggaren. Det handlar alltså om att få en omedelbar bild av om dokumentationsskyldigheten efterlevs (prop. 2010/11:165 s. 877).

4.2 Skyldighet att dokumentera närvaro under ett arbetspass

Om en personalliggare ska föras, ska nödvändiga identifikationsuppgifter för personer som är verksamma i näringsverksamheten löpande dokumenteras i personalliggaren. Utgångs­punkten är att en person ska dokumenteras i personalliggaren i den verksamhetslokal där hen är verksam under det aktuella arbetspasset. Med arbetspass menas en sammanhållen arbetstid inklusive tid för normala pauser.

En inte ovanlig situation är att verksamma personer under ett arbetspass mer eller mindre långvarigt lämnar den ordinarie verksamhetslokalen för att utföra olika uppdrag. Det kan också vara så att arbetet under ett arbetspass är fördelat mellan flera olika verksamhets­lokaler. I dessa situationer kan man i vissa fall behöva dokumentera arbetspasset i mer än en personalliggare.

Vid bedömningen av hur ett arbetspass ska dokumenteras måste syftet med systemet med personalliggare beaktas. Syftet med systemet med personalliggare är bl.a. att minska skatte­fusk och skatteundandragande samt ge Skatteverket ett verktyg för att kunna kontrollera beskattningen. Skatteverket anser att dokumentationen ska göras på ett sådant sätt att Skatte­verkets möjligheter till överblick vid ett kontrollbesök så långt som möjligt tillgodoses, men kraven på dokumentation får inte innebära en orimlig administrativ börda för företagaren. Större vikt ska läggas vid att identifikationsuppgifterna för en verksam person överhuvud­taget är dokumenterade i en personalliggare i näringsverksamheten än i vilken personal­liggare uppgifterna är dokumenterade. En effektiv och mindre tidskrävande kontroll är till fördel både för Skatteverket och för enskilda.

Följande exempel kan ges som hjälp vid bedömningen:

  • En näringsidkare kan bedriva verksamhet i flera verksamhetslokaler. Det förekommer då att personer under samma arbetspass arbetar exempelvis första halvan av arbetspasset i en verksamhetslokal och andra halvan av arbetspasset i en annan verksamhetslokal. I den situationen ska de verksamma personerna skriva ut sig ur personalliggaren när de lämnar den första lokalen och skriva in sig i personalliggaren i den andra lokalen när de anländer dit för att fortsätta sitt arbetspass.
  • Det förekommer att personer under ett arbetspass varaktigt arbetar på annan plats än näringsverksamhetens ordinarie verksamhetslokal, t.ex. utesäljare för livsmedels­grossistverksamhet, fordonsserviceverksamhet som bedrivs från en servicebil, massör som gör kundbesök, cateringpersonal m.fl. För den här kategorin av personer ska en personalliggare finnas med ute med den som utför arbetet.
  • Det förekommer att personer under ett arbetspass gör kortare avvikelser från näringsverksamhetens ordinarie verksamhetslokal, t.ex. för provkörning av bil som servats, för leverans av pizza, för att besikta bil, för att åka och inhandla något till verksamheten etc. I dessa fall ska den verksamma personen inte skriva ut sig utan vara fortsatt inskriven i personalliggaren i näringsverksamhetens ordinarie verksamhetslokal.

En samlad bedömning får göras i varje enskilt fall för att avgöra vilket som är det lämpligaste sättet att dokumentera arbetspass i personalliggare.

4.3 Särskilt om näringsidkarens skyldighet att dokumentera närvaro

Som framgår ovan ska även nödvändiga identifikationsuppgifter för näringsidkare respektive företagsledare i vissa fall löpande dokumenteras i personalliggaren. En näringsidkare som är verksam i sin egen näringsverksamhet rör sig oftare och på ett annat sätt mellan sina olika verksamhetslokaler jämfört med andra personer i verksamheten. Det kan dels röra sig om en näringsidkare som har sin verksamhet i anslutning till sitt hem och då utför mycket av arbetet i näringsverksamheten i hemmet. Det kan också röra sig om en näringsidkare som driver sin näringsverksamhet i flera olika lokaler, exempelvis tre restauranger. Det kan i dessa situationer vara svårt att avgöra i vilka fall och vid vilken tidpunkt som näringsidkaren ska skriva in respektive ut sig i de aktuella personalliggarna.

Om en näringsidkare som är verksam i sin näringsverksamhet påbörjar ett arbetspass på en plats och sedan förflyttar sig mellan olika verksamhetslokaler, behöver hen inte skriva in respektive ut sig under arbetets gång. Det räcker i dessa situationer att skriva in sig i personalliggaren i den lokal där arbetspasset påbörjas och skriva ut sig i personalliggaren i den sista lokalen när arbetspasset avslutas där.

Exempel – näringsidkare med verksamheten i anslutning till bostaden

Kalle driver en restaurangverksamhet i anslutning till sin bostad. Verksamheten har två anställda. Kalle själv arbetar med alla delar av verksamheten. En vanlig dag kan se ut så här – på förmiddagen arbetar han i restaurangen med att göra iordning och sälja frukosträtter. När morgonrusningen är över varvar han arbetet i restaurangen med administrativa uppgifter, som att besvara mail och sköta bokföring. Dessa uppgifter utför han oftast i sin bostad. Det är också vanligt att han får åka iväg för att göra mindre inköp till verksamheten. När lunch­rusningen börjar arbetar han återigen i restaurangen med matlagning och servering. Restaurangen stänger klockan 15 och efter det städar Kalle upp i lokalerna. Hur ska Kalle dokumentera sina arbetspass i personalliggaren?

Skatteverkets bedömning: Kalle driver en personalliggarpliktig verksamhet och har anställda. Han är därför skyldig att föra personalliggare och i den också löpande dokumentera nöd­vändiga identifikationsuppgifter avseende sig själv för den tid han är verksam. I det här fallet räcker det med att Kalle skriver in sig i personalliggaren som finns i restauranglokalen när han påbörjar arbetet på morgonen i restaurangen och skriver ut sig ur samma liggare när restaurangen har stängt och han har avslutat sitt arbete där.

Vid behov avser Skatteverket att återkomma med ytterligare exempel.