Områden: Punktskatter och trafikskatter (Tobaksskatt)
Datum: 2018-12-18
Dnr: 202 525873-18/111
Skatteverket anser att 1 c § första stycket 1 lagen (1994:1563) om tobaksskatt (LTS) ska tillämpas på så sätt att det inte har någon betydelse på vilket sätt tobaksblad sönderdelas. Det är inte heller nödvändigt att fastställa om tobaken har ”skurits” eller om den istället ska anses ha ”strimlats”. Det är tillräckligt att konstatera att tobaken har sönderdelats för att tobaken ska anses ha ”skurits eller på annat sätt strimlats”.
Skatteverket anser att 1 c § första stycket 1 LTS ska tillämpas med ledning av EU-domstolens dom i mål C-638/15, Eko-Tabak, trots att Högsta förvaltningsdomstolen i RÅ 1999 not 36 har förklarat att en tobaksprodukt i form av torkade tobaksblad som i huvudsak var mer eller mindre sönderbrutna inte var skuren eller strimlad. EU-domstolens dom är meddelad efter Högsta förvaltningsdomstolens dom och har enligt Skatteverkets uppfattning klargjort hur bestämmelsen ska tillämpas.
Hur ska EU-domstolens vägledande uttalanden i mål C-638/15, Eko-Tabak, om begreppen ”skurits eller på annat sätt strimlats” tillämpas i förhållande till Högsta förvaltningsdomstolens praxis på området?
Med röktobak avses enligt 1 c § första stycket lagen (1994:1563) om tobaksskatt (LTS):
1. tobak som skurits eller på annat sätt strimlats, tvinnats eller pressats till kakor och som går att röka utan ytterligare industriell beredning,
2. tobaksavfall som går att röka och som bjuds ut till detaljhandelsförsäljning och inte omfattas av 1 a § [cigaretter] eller 1 b § [cigarrer och cigariller].
Med tobaksavfall i första stycket avses rester av tobaksblad och biprodukter från bearbetning av tobak eller framställning av tobaksprodukter (1 c § andra stycket LTS).
Genom 1 c § LTS genomförs bestämmelserna i artikel 5.1 i Rådets direktiv 2011/64/EU av den 21 juni 2011 (det så kallade tobaksskattedirektivet) i svensk lag.
Med röktobak avses enligt artikel 5.1 i tobaksskattedirektivet:
Bestämmelserna i 1 c § första stycket 1 LTS motsvaras således av artikel 5.1 a) i tobaksskattedirektivet medan bestämmelserna i 1 c § första stycket 2 och 1 c § andra stycket LTS motsvaras av artikel 5.1 b) i tobaksskattedirektivet.
Från och med den 1 januari 1995 till och med den 30 september 2001 återfanns definitionerna av röktobak i förordningen (1994:1613) om tobaksskatt.
Med röktobak avsågs enligt 3 § förordningen (1994:1613) om tobaksskatt:
1. tobak som skurits eller på annat sätt strimlats, tvinnats eller pressats till kakor och som går att röka utan ytterligare industriell beredning,
2. tobaksavfall som bjuds ut till detaljhandelsförsäljning och inte omfattas av 1 [cigarrer eller cigariller] eller 2 § [cigaretter] och som går att röka.
Genom bestämmelserna i förordningen genomfördes artikel 5 i Rådets direktiv 95/59/EG av den 27 november 1995 i svensk rätt.
Med röktobak avsågs enligt artikel 5 i direktiv 95/59/EG
1. tobak som skurits eller på annat sätt strimlats, tvinnats eller pressats till kakor som går att röka utan ytterligare industriell beredning,
2. tobaksavfall som bjuds ut till detaljhandelsförsäljning och inte omfattas av artiklarna 3 [cigarrer eller cigariller] eller 4 [cigaretter] och som går att röka.
Den svenska regleringen ändrades den 1 oktober 2001. Definitionerna av röktobak flyttades från förordningen till 1 c § LTS genom lagändring som trädde ikraft den 1 oktober 2001. Från och med den 1 oktober 2001 till och med den 31 december 2010 avsågs med röktobak enligt 1 c § LTS:
1. tobak som skurits eller på annat sätt strimlats, tvinnats eller pressats till kakor och som går att röka utan ytterligare industriell beredning,
2. tobaksavfall som bjuds ut till detaljhandelsförsäljning och inte omfattas av 1 a § [cigaretter] eller 1 b § [cigarrer eller cigariller] och som går att röka.
Genom Rådets direktiv 2010/12/EU av den 16 februari 2010 om ändring av direktiv 95/59/EG infördes i direktiv 95/59/EG en sådan definition av tobaksavfall som numera återfinns i artikel 5.1 b) tobaksskattedirektivet. Denna definition av tobaksavall infördes i svensk lag den 1 januari 2011 genom att 1 c § LTS ändrades till dess nuvarande lydelse.
Med beaktande av syftet med tobaksskattedirektivet får begreppet röktobak inte tolkas restriktivt (C-638/15, Eko-Tabak, punkt 24).
Eftersom begreppen ”skurits” och ”strimlats” inte definieras i tobaksskattedirektivet ska deras betydelse fastställas med ledning av deras sedvanliga och allmänt vedertagna innebörd. Med dessa begrepp, vilkas vanliga innebörd är särskilt omfattande, avses med ”skurits” bland annat resultatet av ett ingrepp som innebär att en del eller en bit av något avlägsnas med ett vasst verktyg och med ”strimlats” resultatet av ett ingrepp som innebär att något styckas eller delas (C-638/15, Eko-Tabak, punkt 28).
Det ska fastställas om tobaken kan anses ha skurits eller på annat sätt strimlats (C-638/15, Eko-Tabak, punkterna 27 och 29).
Vad beträffar varor vars bladskaft delvis tagits bort ska dessa varor följaktligen anses utgöra tobak som skurits eller på annat sätt strimlats, i den mening som avses i artikel 5.1 i tobaksskattedirektivet (C-638/15, Eko-Tabak, punkt 29).
Högsta förvaltningsdomstolen har i dom den 26 februari 1999 bedömt att en tobaksprodukt inte är skattepliktig som röktobak och inte heller i övrigt en tobaksvara för vilken skatt är föreskriven enligt LTS. Den aktuella produkten var en tobaksprodukt, i form av torkade tobaksblad, i huvudsak mer eller mindre sönderbrutna, sammanpressade för att säkerställa hållbarheten och såsade med en vätska för att förhindra mögelbildning och torkning. Högsta förvaltningsdomstolen fastställde Skatterättsnämndens förhandsbesked. Skatterättsnämnden uttalade bl.a. följande: Den aktuella tobaksprodukten är inte skuren, strimlad eller tvinnad. Den är inte heller sammanpressad till kakor utan emballerad i plast och faller isär när emballaget öppnas. Produkten har således inte beretts på ett sådant sätt som avses i första ledet i bestämmelsen (RÅ 1999 not 36).
EU-domstolen har i mål C-638/15, Eko-Tabak, gett flera vägledande uttalanden om begreppen ”skurits eller på annat sätt strimlats” i artikel 5.1 a) i tobaksskattedirektivet. Domstolen har uttalat att innebörden av begreppen ”skurits” och ”strimlats” ska fastställas med ledning av begreppens sedvanliga och allmänt vedertagna innebörd. Domstolen förklarar att begreppens vanliga innebörd är särskilt omfattande och att med ”skurits” avses bland annat resultatet av ett ingrepp som innebär att en del eller en bit av något avlägsnas med ett vasst verktyg och att med ”strimlats” avses bland annat resultatet av ett ingrepp som innebär att något styckas eller delas. Därefter förklarar domstolen att de i målet aktuella varorna som består av tobaksblad vars bladskaft delvis tagits bort följaktligen ska anses utgöra tobak som skurits eller på annat sätt strimlats i den mening som avses i artikel 5.1 a) i tobaksskattedirektivet.
Eftersom bestämmelserna i artikel 5.1 a) i tobaksskattedirektivet och 1 c § första stycket 1 LTS i allt väsentligt är likalydande anser Skatteverket att EU-domstolens uttalanden ger tydlig vägledning avseende hur begreppen ”skurits eller på annat sätt strimlats” i 1 c § första stycket 1 LTS ska tolkas och tillämpas.
Skatteverket anser att 1 c § första stycket 1 LTS ska tillämpas på så sätt att det inte har någon betydelse på vilket sätt tobaksblad sönderdelas. Det är inte heller nödvändigt att fastställa om tobaken har ”skurits” eller om den istället ska anses ha ”strimlats”. Det är tillräckligt att konstatera att tobaken har sönderdelats för att tobaken ska anses ha ”skurits eller på annat sätt strimlats”.
Skatteverket anser att 1 c § första stycket 1 LTS ska tillämpas med ledning av EU-domstolens dom i mål C-638/15, Eko-Tabak, trots att Högsta förvaltningsdomstolen i RÅ 1999 not 36 har förklarat att en tobaksprodukt i form av torkade tobaksblad som i huvudsak var mer eller mindre sönderbrutna inte var skuren eller strimlad. EU-domstolens dom är meddelad efter Högsta förvaltningsdomstolens dom och har enligt Skatteverkets uppfattning klargjort hur bestämmelsen ska tillämpas.