KRSU mål nr 1871-18, delvis befrielse från skattetillägg pga. lämnad preliminär inkomstdeklaration och beslut om preliminär skatt

Kammarrätten i Sundsvall 2018-12-20, mål nr 1871-18

Skattetillägg för beskattningsåret 2016

Sammanfattning

Kammarrätten har ansett att en preliminär inkomstdeklaration och ett beslut om preliminär skatt har utgjort uppgifter av sådan avstämningskaraktär att skattetillägget satts ned till en fjärdedel. Skatteverket delar inte denna bedömning.

Referat

A lämnade under 2016 en preliminär inkomstdeklaration vilket medförde att Skatteverket beslutade att A skulle betala preliminär skatt. A redovisade dock inte inkomsten i inkomstdeklarationen för beskattningsåret 2016. Efter att Skatteverket meddelat ett beslut om slutlig skatt återbetalade verket den preliminära skatten till A. Skatteverket inledde en utredning och beskattade A för inkomsten och tog ut skattetillägg på grund av oriktig uppgift. A uppgav hos förvaltningsrätten och kammarrätten bl.a. att det var första året som han betalade skatt i Sverige, att han inte kunde någon svenska, att han flera gånger kontaktat Skatteverket och att det måste ha skett någon missuppfattning.

Kammarrätten konstaterade dels att den oriktiga uppgiften inte framgick av någon sådan avstämningsuppgift som avses i 49 kap. 10 c § SFL (numera 49 kap. 10 d §), dels att de omständigheter som A anfört inte utgjorde grund för befrielse från skattetillägg. Domstolen fann dock att den preliminära inkomstdeklarationen och beslutet om preliminär skatt var uppgifter av avstämnings­karaktär. Att risken för ett skatteundandragande framstått som mycket begränsad bekräftades enligt domstolen av att Skatteverket på eget initiativ uppmärksammat att återbetalning av den preliminära skatten skett på felaktiga grunder. Domstolen ansåg att ett fullt skattetillägg inte stod i rimlig proportion till felaktigheten och satte ned tillägget till en fjärdedel.

Skatteverkets kommentar

När bestämmelserna om avstämningsuppgifter infördes uttalades att det på grund av den valda avgränsningen kan uppkomma situationer där ett kontrollmaterial visserligen inte omfattas av definitionen av avstämningsuppgifter, men som ändå innebär att risken för skatteundandragande är liten. Det kan dels vara fråga om ett kontrollmaterial som liknar en avstämningsuppgift, dels ett kontrollmaterial som minskar risken för skatteundandragande utan att vara av utpräglad avstämningskaraktär. Som exempel på den förstnämnda kategorin nämns den särskilda uppgift som ett handelsbolag ska lämna till ledning för delägarnas beskattning och gällande den andra kategorin anges som exempel olika typer av kontrollmaterial som lämnas från andra stater med stöd av överenskommelser m.m. (prop. 2014/15:131 s. 248-249).

I en preliminär inkomstdeklaration redovisas inkomster och utgifter som beräknas uppkomma under ett beskattningsår. Beroende på omständigheter som inträffar efter att den uppgiftsskyldiga lämnat den preliminära inkomstdeklarationen kan det vid utgången av beskattningsåret visa sig att det faktiska utfallet inte motsvarar den tidigare gjorda beräkningen. Det kan t.ex. vara så att inkomsterna varit högre eller lägre än beräknat, att det över huvud taget inte har förelegat några inkomster eller att de inkomster som har uppkommit inte ska beskattas i Sverige.

De exempel som anges i ovan nämnda proposition avser kontrollmaterial som innehåller uppgifter om faktiska inkomster och som lämnas till ledning för annans beskattning. Sådana uppgifter gör att risken för ett skatteundandragande är liten. Enligt Skatteverkets mening är uppgifter i en preliminär inkomstdeklaration och ett beslut om preliminär skatt inte av den karaktären att de kan jämställas med de uppgifter som redovisas i nämnda förarbeten. Skatteverket anser därför inte att en preliminär inkomstdeklaration och ett beslut om preliminär skatt utgör sådana uppgifter som motiverar ett beslut om befrielse från skattetillägg.

Skatteverket överklagade inte kammarrättens dom. En bidragande orsak till att den inte överklagades var att vissa omständigheter i det aktuella målet gjorde detta mindre väl lämpat för ett överklagande till Högsta förvaltningsdomstolen.

Referenser

Prop. 2014/15:131