Områden: Mervärdesskatt
Datum: 2020-05-27
Dnr: 8-295692
Nytt: 2021-01-20
Detta ställningstagande ska inte längre tillämpas. Det ersätts av Skatteverkets ställningstagande 2021-01-20, dnr. 8-704665.
Den pågående covid-19-pandemin påverkar många företag ekonomiskt inom olika delar av näringslivet vilket kan medföra att dessa företag inte kan betala sina leverantörer. Företag inom så gott som alla branscher kan i den nuvarande situationen komma att få sådana betalningsproblem.
Skatteverket anser därför att det under den nu pågående pandemin får anses sannolikt, och därmed kan presumeras, att köparen saknar möjlighet att betala sin skuld om samtliga följande förutsättningar är uppfyllda.
Under sådana omständigheter får säljaren sätta ned beskattningsunderlaget på grund av en kundförlust även om denne inte på något annat sätt har visat att köparen i fråga saknar betalningsförmåga. Om säljaren senare får helt eller delvis betalt från köparen är säljaren skyldig att åter redovisa skatten på den del av betalningen som har kommit in.
Den pågående covid-19-pandemin påverkar många företag ekonomiskt. Dessa företag har fått en kraftigt minskad försäljning vilket kan leda till att de får problem med att betala sina leverantörer.
Skatteverket har fått frågor om den rådande situationen är av sådan art att kraven kan mildras för när beskattningsunderlaget får sättas ned på grund av kundförluster.
Vid annan omsättning än uttag utgörs beskattningsunderlaget av ersättningen. Mervärdesskatten ska inte ingå i beskattningsunderlaget. Med ersättning förstås allt det som säljaren har erhållit eller ska erhålla från köparen eller tredje part (7 kap. 2 §, 3 § och 3 c § mervärdesskattelagen [1994:200], ML).
Om en förlust uppkommer på den skattskyldiges fordran som avser ersättning för en vara eller tjänst (kundförlust) får denne minska beskattningsunderlaget med beloppet av förlusten (7 kap. 6 § fjärde stycket ML).
Om utgående skatt har redovisats och beskattningsunderlaget därefter minskar på grund av en kundförlust får den skattskyldige dra av ett belopp som är hänförligt till minskningen. Om en kundförlust har föranlett ett sådant avdrag och betalning därefter inflyter ska det avdragna beloppet i motsvarande mån redovisas igen (13 kap. 24 § första stycket ML).
Vid avbeställning, hävning, icke godkännande, helt eller delvis utebliven betalning eller nedsättning av priset efter det att transaktionen har ägt rum, ska beskattningsunderlaget sättas ned i motsvarande omfattning på de villkor som medlemsstaterna bestämmer. Om betalningen helt eller delvis uteblir får medlemsstaterna avvika från denna bestämmelse (artikel 90.1 och 90.2 i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, mervärdesskattedirektivet).
Någon justering av det ursprungliga avdraget ska inte ske efter att mervärdesskattedeklarationen har lämnats i fall då transaktioner förblir helt eller delvis obetalda (artikel 185.1, 185.2 och 186 i mervärdesskattedirektivet).
En av mervärdesskattens väsentliga egenskaper är att denna skatt är exakt proportionell mot priset för de berörda varorna och tjänsterna (C-249/12 och C-250/12, Tulica, punkten 38).
Till skillnad från icke godkännande eller avbeställning innebär utebliven betalning inte att parterna försätts i den situation de ursprungligen befann sig i. Om betalningen helt eller delvis uteblir utan icke godkännande eller avbeställning är köparen fortfarande skyldig att betala det avtalade priset. Unionslagstiftaren har därför låtit varje medlemsstat själv bestämma om utebliven betalning ska ge rätt till nedsättning av beskattningsunderlaget i motsvarande omfattning på de villkor som medlemsstaten bestämmer (C-404/16, Lombard Ingatlan Lizing, punkten 29).
Begreppet ”utebliven betalning” i artikel 90 i mervärdesskattedirektivet ska tolkas på samma sätt som begreppet ”fall då transaktionen helt eller delvis blir obetald” i artikel 185.2 i direktivet (C-396/16, T – 2, punkten 41).
En grundläggande princip inom mervärdesskatten är att skatten ska vara proportionell mot den ersättning som säljaren faktiskt har fått eller ska få. Beskattningsunderlaget får därför sättas ned om det uppkommer en förlust på säljarens fordran som avser ersättning för en vara eller en tjänst (kundförlust).
Vid en kundförlust får säljaren sätta ned beskattningsunderlaget utan att utfärda en kreditnota. Köparen behöver inte heller justera sitt gjorda avdrag för ingående skatt. Om betalning kommer in i efterhand är säljaren skyldig att åter redovisa skatten på den del av betalningen som kommit in.
För att få sätta ned beskattningsunderlaget på grund av en kundförlust ska säljaren göra sannolikt att denne inte kommer att få betalt för sin fordran. Detta kan bero på att kunden saknar betalningsförmåga eller, i undantagsfall, att fordran av andra skäl i praktiken är omöjlig att driva in.
Den pågående covid-19-pandemin påverkar många företag ekonomiskt inom olika delar av näringslivet vilket kan medföra att dessa företag inte kan betala sina leverantörer. Företag inom så gott som alla branscher kan i den nuvarande situationen komma att få sådana betalningsproblem.
Skatteverket anser därför att det under den nu pågående pandemin får anses sannolikt, och därmed kan presumeras, att köparen saknar möjlighet att betala sin skuld om samtliga följande förutsättningar är uppfyllda.
Under sådana omständigheter får säljaren sätta ned beskattningsunderlaget på grund av en kundförlust även om denne inte på något annat sätt har visat att köparen i fråga saknar betalningsförmåga. Om säljaren senare får helt eller delvis betalt från köparen är säljaren skyldig att åter redovisa skatten på den del av betalningen som har kommit in.