NJA 2019 s 119 – insolvensbedömning när det bl.a. finns egendom i utlandet och aktier i onoterade bolag

NJA 2019 s 119 (Högsta domstolens beslut den 13 mars 2019 i målnr Ö 141-19)

Sammanfattning

I ett konkursmål prövar Högsta domstolen om hänsyn ska tas till gäldenärens egendom i utlandet, om hur värdering ska ske av en aktiepost i ett onoterat bolag samt om betydelsen av att gäldenärens egendom är utmätt även på grund av en överklagad dom om betalning.

Om gäldenären har egendom i utlandet ska värdet beaktas under förutsättning att gäldenären kan visa att denna har ett värde som kommer att finnas disponibelt för betalning av skuld­erna inom en nära överblickbar framtid. Vid värdering av en gäldenärs innehav av onoterade aktier kan, utöver bolagets ekonomiska ställning och framtidsutsikter, även andra faktorer behöva beaktas. Det rör sig närmast om förhållanden som är hänförliga till innehavet som sådant och till den förutsebara försäljningssituationen. En tvistig skuld som gäldenären har till annan borgenär kan beaktas vid insolvensbedöm­ningen endast om det är osannolikt att gäldenären skulle få framgång med en talan i domstol rörande betalnings­skyldigheten.

Referat

Ett Bolag ansökte om att ME skulle försättas i konkurs med stöd av en utredningsrapport från Kronofogdemyndigheten (KFM) visade att han saknade kända utmätningsbara tillgångar för full betalning av Bolagets fordran. KFM hade innan konkursansökan utmätt ME:s aktier i Bolaget, hans båt samt hans medel på ett IPS-konto. Förutom dessa säkerställda tillgångar hade ME en tvistig fordran på Bolaget som tingsrätten vid konkursprövningen inte tog någon hänsyn till. Eftersom övriga tillgångar inte räckte till betalning av hela Bolagets fordran (det fattades enligt tingsrätten ca 1,2 miljoner kr) och då hans betalningsoförmåga inte var endast tillfällig så försattes ME i konkurs.

I hovrätten framkom de nya uppgifterna att ME var delägare i två lägenheter i Spanien och att en försäljning skulle kunna medföra ett överskott på cirka 2,4 miljoner kr avseende hans ägarandelar. Hovrätten ansåg dock att det inte var visat att värdet av lägenheterna var disponi­belt för betalning av skulden inom en överblickbar framtid. Hovrätten bedömde därför att hans betalningsoförmåga inte var endast tillfällig och avslog överklagandet.

I Högsta domstolen (HD) hävdade ME att domstolarnas värdering av hans aktier i Bolaget inte var rättvisande, att hans fordran på Bolaget på cirka 1 miljon kr samt att övervärdet på en hus­vagn också skulle beaktas. Bolaget å sin sida anförde att ytterligare en annan borgenärs ford­ran mot ME om cirka 45 miljoner kr skulle beaktas vid insolvensbedömningen och uppgav att den tidigare utmätningen hade skett även för denna fordran. Bolaget anförde vidare att hänsyn inte skulle tas till de utländska tillgångarna samt ingav ett värderings­utlåt­ande beträff­ande ME:s aktier i Bolaget. Konkursförvaltaren bekräftade att det teck­nats ett kontrakt med planerat tillträde till lägen­het­erna i Spanien under februari 2019 och att det fanns anledning att räkna med att 230 000 – 240 000 euro skulle tillföras konkursboet med anledning av denna försäljning. Vidare uppgav konkursförvaltaren att knappt 2,4 miljoner kr hade betalats in till konkursboet med anledning av ett återvinningsanspråk.

HD uttalade bl.a. följande angående de olika momenten som ska göras vid en insolvens­bedömning. Utgångspunkten för värderingen av gäldenärens egendom bör vara det beräk­nade försäljningsvärdet vid den tidpunkt då en försäljning bedöms vara nödvändig för att tillgodo­se borgenärerna. Om gälde­när­en har egendom i utlandet ska värdet beaktas under förutsätt­ning att gäldenären kan visa att egendomen har ett värde som kommer att finnas disponibelt för betalning av skuld­erna inom en nära överblickbar framtid. Vid värdering av en gäldenärs innehav av onoterade aktier kan, utöver bolagets ekonomiska ställning och framtidsutsikter, även andra faktorer behöva beaktas. Det rör sig närmast om förhållanden som är hänförliga till innehavet som sådant och till den förutsebara försäljningssituationen. Om det är fråga om en minoritetspost i ett onoterat aktiebolag som har en majoritetsägare kan försäljningspriset påverkas av att ägarförhållandet i allmänhet innebär begränsade möjligheter till inflytande över bolaget. Även innehållet i förköps- och hembudsförbehåll i bolagsordningen kan behöva beaktas. Vid en exekutiv försäljning har en köpare begränsade möjligheter att få information om egendomen och det saknas möjlighet att få garantier av säljaren. Situationen kan då också vara den att några särskilda åtgärder för marknadsföring inte har kunnat vidtas. Sådana faktorer kan sänka försäljningspriset.

HD bedömde att ME:s betalningsoförmåga inte var endast tillfällig trots att hans tillgångar översteg den förfallna konkursfordringen och avslog därmed överklagandet. När det gällde ME:s tillgångar så hade hans båt sålts för drygt 900 000 kr och behållningen på ett IPS-konto om cirka 100 000 kr säkerställts. Till detta kom de cirka 2,4 miljoner kr som har influtit från hans tidigare hustru. Det fick vidare anses vara visat att motsvarande cirka 2,4 miljoner kr inom kort skulle tillföras boet från ME:s andel av försäljningslikviden för lägenheterna i Spanien. Värdet av den tvistiga fordran på Bolaget liksom ett eventuellt övervärde på husvagnen var däremot alltför osäkert för att kunna beaktas. När det gällde värdet av ME:s aktiepost i Bolaget så godtog HD det värderingsintyg som utfärdats av en värderingsman med erfarenhet av företagsvärdering. Enligt domstolen avspeglade utlåtandet de faktorer som kan förutses inverka på försäljningsvärdet av de utmätta aktierna vid en snar försäljning. Efter genomgången tillgångarna bedömde HD att dessa med viss marginal översteg den förfallna konkurs­fordringen. Några av tillgångarna var dock sedan tidigare utmätta för dels den tvistiga fordran på 45 miljoner kr dels Bolag­ets konkurs­fordran på 11 miljoner kr. Vid en exekutiv försäljning skulle även den tvistiga fordran att få del av de influtna medlen. Först om exekutionstiteln avseende denna fordran senare upphävdes skulle beloppet i stället komma att fördelas på Bolagets konkursfordran. Även om ME i hovrätten skulle befrias från betalningsskyldigheten för den tvistiga fordran kunde utmätningen komma att bestå om motparten skulle överklaga domen till HD. Av försäljnings­likviden avseende den utmätta egendomen skulle, enligt HD, endast 20 procent kunna användas till betalning av konkursfordran inom godtagbar tid och tillsammans med övriga tillgängliga medel så skulle detta inte räcka till betalning av konkursfordran. ME:s betalningsoförmåga var därmed inte endast tillfällig.

Skatteverkets kommentar

En tvistig skuld som gäldenären har till annan borgenär kan beaktas vid insolvensbedöm­ningen endast om det är osannolikt att gäldenären skulle få framgång med en talan i domstol rörande betalningsskyldigheten. Detta motsvarar i princip situationen när gäldenären framför invänd­ningar mot sökandens konkursfordran som inte är uppenbart ogrundade. I en sådan situation måste t.ex. Skatteverket bemöta gälde­närens invändningar och visa att staten verk­ligen har den påstådda fordran. Enligt HD ställs det höga krav på utredningen för att godta en bestridd exekutions­titel som inte har vunnit laga kraft (se NJA 2011 s. 411).

HD gick igenom de tillgångar som ME åberopade till styrkande av att han var solvent och gjorde bedömningen att dessa med ”viss marginal” översteg den förfallna konkurs­ford­ringen. Den kvarstående frågan var därför om dessa kunde användas för att betala Bolagets kon­kurs­fordran ”inom godtagbar tid”. Några av tillgångarna var sedan tidigare utmätt för bl.a. en tvistig fordran där huvudförhandling i hovrätten skulle hållas inom kort (april 2019). Man kan notera att HD valde att inte avvakta utgången i hovrätten eller att på annat sätt gå in på en bedömning i sak av den pågående tvisten utan fäste enbart vikt vid att utmätningen kan komma att bestå om motparten skulle överklaga domen till HD. Det är tämligen ovan­ligt att HD meddelar prövningstillstånd i tvistemål men trots det ska någon bedömning av sannolik­heten för prövningstillstånd inte göras.

När det gäller försäljningslikviden för lägenheter i Spanien så ansåg HD det visat att ME:s andel av denna inom kort skulle tillföras konkursboet då försäljning skett med tillträde i februari 2019. HD:s beslut meddelades den 13 mars 2019 varför omständigheterna i målet inte kan sägas ge någon närmare ledning för rättstillämpningen av uttrycken ”inom en nära överblickbar framtid” (p 18) och ”inom kort” (p 24). En nära framtid är självklart överblick­bar medan en ”överblickbar framtid” enligt sin ordalydelse torde kunna åsyfta en tid betyd­ligt längre fram än en ”nära framtid”. HD:s skrivning är således inte helt klargörande i denna del. Det får dock anses vara tämligen uppenbart att det i just detta fall var fråga om att medel skulle vara disponibla inom kort.

Referenser

1 kap. 2 § och 2 kap. 8 § konkurslagen (1987:672)

3 kap. 22 §, 13 kap. 7 § och 14 § utsökningsbalken (1981:774)

NJA 2002 s. 463

NJA 2013 s. 822