Områden: Förvaltningsrätt & förfarande
Datum: 2021-05-19
Dnr: 8-952084
Om flera rådgivare är inblandade i ett rapporteringspliktigt arrangemang är utgångspunkten att samtliga rådgivare ska lämna de uppgifter om arrangemanget som de har kännedom om. Men om rådgivare A har lämnat samtliga uppgifter som rådgivare B har kännedom om undantas rådgivare B från uppgiftsskyldigheten. Om rådgivare A och rådgivare B däremot har olika information om arrangemanget måste både A och B lämna samtliga uppgifter som de har kännedom om. Även om rådgivare A och rådgivare B har samma kännedom om arrangemanget undantas inte rådgivare A från uppgiftsskyldigheten om rådgivare B av någon anledning inte rapporterar vissa uppgifter i arrangemanget. Rådgivare A undantas inte från uppgiftsskyldigheten om rådgivare B inte är uppgiftsskyldig i sitt hemland därför att det landet gör en annan tolkning av ett kännetecken.
Om uppgiftsskyldigheten har övergått på användarna är utgångspunkten att samtliga användare ska lämna de uppgifter om arrangemanget som de har kännedom om. Det gäller även om alla användare har samma kännedom om arrangemanget och därför lämnar identiska rapporter. Det finns två undantag från denna uppgiftsskyldighet. Om användare A har kommit överens om tillhandahållandet av arrangemanget med en rådgivare behöver övriga användare inte lämna uppgifter förutsatt att A lämnar samtliga kända uppgifter om arrangemanget. Om både användare A och användare B har kommit överens om tillhandahållandet av arrangemanget med rådgivaren ska både A och B lämna uppgifter även om det är identiska uppgifter som lämnas. Om ingen användare har kommit överens om tillhandahållandet med en rådgivare men användare A har hand om genomförandet av arrangemanget behöver övriga användare inte lämna uppgifter under förutsättning att A lämnar samtliga kända uppgifter om arrangemanget. Om både användare A och användare B har hand om genomförandet ska både A och B lämna uppgifter även om det är identiska uppgifter som lämnas.
Flera rådgivare kan vara uppgiftsskyldiga för ett visst rapporteringspliktigt arrangemang enligt skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL. Detsamma gäller när det finns flera användare i de fall uppgiftsskyldigheten har gått över på användarna. En uppgiftsskyldig rådgivare respektive användare behöver i vissa fall inte lämna uppgifter, om en annan uppgiftsskyldig rådgivare respektive användare redan har lämnat föreskrivna uppgifter till Skatteverket eller motsvarande uppgifter till en behörig myndighet i en annan medlemsstat. Följande frågor har ställts.
I vilka fall är en rådgivare befriad från sin uppgiftsskyldighet när det finns flera uppgiftsskyldiga rådgivare? Vad gäller beträffande uppgiftsskyldigheten, om rådgivarna har samma information respektive om de har olika information om arrangemanget? Vad händer om den rådgivare som lämnar rapporten av någon anledning inte får med vissa uppgifter? Vad händer om den ena rådgivaren inte är uppgiftsskyldig i sitt hemland därför att det landet gör en annan tolkning av ett kännetecken?
I vilka fall är en användare befriad från sin uppgiftsskyldighet när det finns flera uppgiftsskyldiga användare? Vad gäller beträffande uppgiftsskyldigheten om användarna har samma information om arrangemanget? Vad händer om den användare som lämnar rapporten av någon anledning inte får med vissa uppgifter?
En uppgiftsskyldig rådgivare ska lämna uppgifter om ett rapporteringspliktigt arrangemang till Skatteverket (33 b kap. 10 § SFL).
En användare ska lämna uppgifter om ett rapporteringspliktigt arrangemang till Skatteverket om det inte finns någon rådgivare eller om samtliga rådgivare är förhindrade att lämna fullständiga uppgifter om arrangemanget p.g.a. tystnadsplikt (33 b kap. 13 § första stycket SFL).
Vilka uppgifter som ska lämnas om rapporteringspliktiga arrangemang framgår av 33 b kap. 16 § SFL och 7 kap. 2 b § skatteförfarandeförordningen (2011:1261), SFF.
Följande uppgifter ska lämnas enligt 33 b kap. 16 § första stycket SFL:
Uppgifter ska även lämnas om referensnummer om Skatteverket eller en annan medlemsstats behöriga myndighet tilldelat det rapporteringspliktiga arrangemanget ett sådant (33 b kap. 16 § andra stycket SFL).
De identifikationsuppgifter som ska lämnas enligt 33 b kap. 16 § första stycket 1 och 8 SFL ska enligt 7 kap. 2 b § SFF innehålla
Uppgifter enligt 16 § ska bara lämnas i den utsträckning den uppgiftsskyldiga har kännedom om eller tillgång till uppgifterna (33 b kap. 17 § SFL).
En uppgiftsskyldig rådgivare behöver inte lämna uppgifter till Skatteverket om ett rapporteringspliktigt arrangemang, om en annan rådgivare redan har lämnat föreskrivna uppgifter till Skatteverket eller motsvarande uppgifter till en behörig myndighet i någon annan medlemsstat (33 b kap. 12 § SFL).
Om det finns flera användare som ska lämna uppgifter om ett rapporteringspliktigt arrangemang, behöver andra användare än som avses i punkterna 1 eller 2 nedan inte lämna uppgifter, om en sådan användare har lämnat föreskrivna uppgifter till Skatteverket eller motsvarande uppgifter till en behörig myndighet i någon annan medlemsstat (33 b kap. 15 § första stycket SFL):
En användare som har hand om genomförandet av arrangemanget behöver inte lämna uppgifter om en användare som avses i 15 § första stycket 1 har lämnat uppgifter på det sätt som anges i första stycket (33 b kap. 15 § andra stycket SFL).
De uppgifter som en rådgivare ska lämna ska, enligt 33 b kap. 19 § första stycket SFL, ha kommit in till Skatteverket inom 30 dagar från och med dagen efter den av följande dagar som inträffar först:
Om uppgifterna ska lämnas av en rådgivare som avses i 33 b kap. 6 § andra stycket SFL, räknas tiden i stället från och med dagen efter den dag då denna tillhandahöll sina tjänster avseende arrangemanget (33 b kap. 19 § andra stycket SFL).
De uppgifter som en användare ska lämna ska, enligt 33 b kap. 20 § SFL, ha kommit in till Skatteverket inom 30 dagar från och med dagen efter den av följande dagar som inträffar först:
Huvudregeln i DAC 6 är att samtliga rådgivare som deltar i samma rapporteringspliktiga gränsöverskridande arrangemang är uppgiftsskyldiga avseende arrangemanget. Men en rådgivare är befriad från att lämna uppgifter om ett sådant arrangemang om rådgivaren kan visa att uppgifterna redan har lämnats av en annan rådgivare. Eftersom den andra rådgivaren kan vara baserad utanför Sverige behöver det framgå av lagtexten att uppgifterna kan ha lämnats antingen till Skatteverket eller till en behörig myndighet i någon annan medlemsstat. Syftet med regleringen i direktivet är att dubbel rapportering ska undvikas så långt som det är möjligt och att samma arrangemang inte ska behöva rapporteras av olika rådgivare i samma land eller i flera medlemsstater (a. prop. s. 66).
Regeringen ansåg att bestämmelsen i 33 b kap. 12 § SFL bör utformas så att motsvarande uppgifter ska ha lämnats i en annan medlemsstat för att rådgivaren ska undantas från uppgiftsskyldighet. Detta för att tydliggöra att det är den andra medlemsstatens nationella lagstiftning som styr vilka uppgifter som ska ha lämnats i den andra medlemsstaten. Men eftersom samtliga medlemsstater ska implementera DAC 6 bör de uppgifter som ska lämnas överensstämma med varandra för att medlemsstaten bl.a. ska kunna uppfylla bestämmelserna om automatiskt utbyte av upplysningar i direktivet (a. prop. s. 67).
Det är inte säkert att den som är uppgiftsskyldig har kännedom om alla förhållanden som rör ett arrangemang vid tidpunkten för uppgiftslämnandet, t.ex. vid vilken tidpunkt ett arrangemang ska genomföras. Direktivet föreskriver inte någon uttalad skyldighet för rådgivaren att aktivt efterfråga information som rådgivaren inte har tillgång till. Uppgifter om ett rapporteringspliktigt arrangemang behöver därför bara lämnas i den utsträckning den uppgiftsskyldiga har kännedom om eller tillgång till de föreskrivna uppgifterna (a. prop. s. 123).
Flera rådgivare kan vara inblandade i ett arrangemang och samtliga rådgivare är uppgiftsskyldiga för arrangemanget om de inte kan visa att någon annan har lämnat de föreskrivna uppgifterna. Dessa rådgivares tidsfrist kan påbörjas vid olika tidpunkter eftersom de olika rådgivarna kan träffas av olika omständigheter som påbörjar tidsfristen. Exempelvis kan en rådgivare vara den som tillhandahåller arrangemanget medan en annan rådgivare är den som påbörjar genomförandet av arrangemanget. Detta leder till att de två rådgivarna har olika tidpunkter inom vilka de ska lämna uppgifterna till Skatteverket om det rapporteringspliktiga arrangemanget som de har kännedom om, äger eller kontrollerar (a. prop. s. 128 f.).
Om mer än en rådgivare är skyldig att lämna upplysningar bör ett enda referensnummer finnas på samtliga informationsutbyten rörande samma arrangemang så att dessa utbyten kan knytas till ett enda arrangemang i det centrala register där samtliga uppgifter ska registreras för att det automatiska utbytet av uppgifter ska genomföras (a. prop. s. 121).
Utgångspunkten är att i de fall uppgiftsskyldigheten övergått på användaren är samtliga användare skyldiga att lämna uppgifter (a. prop. s. 68 f.).
Om en användare som har kommit överens om tillhandahållandet av arrangemanget med en rådgivare, har lämnat föreskrivna uppgifter till Skatteverket eller motsvarande uppgifter i en annan medlemsstat, behöver andra användare inte lämna uppgifter. Om flera användare tillsammans har ingått en sådan överenskommelse med rådgivaren är de alla uppgiftsskyldiga (a. prop. s. 213).
Om det inte finns någon användare som har kommit överens om tillhandahållandet av arrangemanget med en rådgivare, behöver en annan användare inte lämna uppgifter förutsatt att en användare som har hand om genomförandet av arrangemanget har lämnat uppgifterna. Om flera användare tillsammans har hand om arrangemanget är de alla uppgiftsskyldiga (a. prop. s. 69 och 213).
Om inte någon av användarna har vare sig kommit överens om tillhandahållandet eller har hand om genomförandet blir samtliga användare uppgiftsskyldiga (a. prop. s. 68).
En rådgivares uppgiftsskyldighet enligt regelverket om rapporteringspliktiga arrangemang bygger på ett antal principer. En sådan princip är att en rådgivare inte är skyldig att lämna uppgifter som denna inte har kännedom om, och det finns heller ingen skyldighet att efterforska sådana uppgifter. En annan princip är att om det finns flera rådgivare så är utgångspunkten att samtliga är skyldiga att lämna de uppgifter som respektive rådgivare har kännedom om. Detta eftersom skattemyndigheterna ska få information om hela arrangemanget och olika rådgivare kan ha olika roller när det gäller arrangemanget och därmed ha olika kännedom om arrangemanget i sin helhet. De olika rapporterna knyts ihop genom att tilldelas samma referensnummer. En tredje princip är att dubbel rapportering ska undvikas så långt som det är möjligt.
När det finns flera uppgiftsskyldiga rådgivare undviks dubbel rapportering genom att en rådgivare inte behöver lämna uppgifter om ett rapporteringspliktigt arrangemang, om en annan rådgivare redan har lämnat föreskrivna uppgifter till Skatteverket eller motsvarande uppgifter i någon annan medlemsstat (33 b kap. 12 § SFL). Det framgår däremot inte klart av förarbetena vad denna bestämmelse innebär när olika rådgivare har olika kännedom om de delar som utgör arrangemanget i sin helhet respektive när olika rådgivare har samma kännedom, antingen om arrangemanget i sin helhet eller om de delar där rådgivarna varit inblandade.
Skatteverket drar följande slutsatser om uppgiftsskyldigheten när det är flera rådgivare involverade i samma arrangemang.
För en svensk rådgivare utgör föreskrivna uppgifter de som anges i 33 b kap. 16 § SFL inklusive den specifikation som finns i 7 kap. 2 b § SFF. Skatteverket anser att 16 § måste läsas tillsammans med bestämmelsen i 33 b kap. 17 § SFL om att en rådgivare bara behöver lämna de uppgifter denna har kännedom om. För rådgivare A utgör föreskrivna uppgifter de uppgifter enligt 16 § som A har kännedom om. För rådgivare B utgör föreskrivna uppgifter de uppgifter enligt 16 § som B har kännedom om. Skatteverket anser att detta gäller även när man bedömer uppgiftsskyldigheten i de fall det är flera rådgivare inblandade i arrangemanget. Konsekvensen blir att vid tillämpningen av 33 b kap. 12 § SFL behöver rådgivare A inte lämna de uppgifter om ett arrangemang som A har kännedom om ifall rådgivare B har kännedom om samma uppgifter och har rapporterat dessa. Om rådgivare A har kännedom om fler uppgifter om arrangemanget än vad rådgivare B har, undantas A däremot inte från uppgiftsskyldigheten om B lämnar in en rapport. Rådgivare B undantas däremot från uppgiftsskyldigheten om rådgivare A rapporterar samtliga uppgifter om arrangemanget som A har kännedom om och dessa innefattar alla uppgifter som B har kännedom om (under förutsättning att tidpunkten för B:s uppgiftsskyldighet inte redan har inträffat). Rådgivare A undantas inte från uppgiftsskyldigheten om A och B har samma information om arrangemanget men rådgivare B av någon anledning inte har lämnat alla de uppgifter om arrangemanget som B har kännedom i sin rapport. De föreskrivna uppgifter som A ska lämna har då inte lämnats av B.
Samtliga EU:s medlemsstater ska ha implementerat DAC 6 i sin nationella lagstiftning. En svensk rådgivare är undantagen från uppgiftsskyldigheten om en rådgivare i en annan EU-medlemsstat har lämnat motsvarande uppgifter till den behöriga myndigheten i det andra landet. Skatteverket anser att med motsvarande uppgifter avses de uppgifter som den svenska rådgivaren har kännedom om och skulle ha lämnat i sin rapport till Skatteverket. Om rådgivaren i det andra landet av någon anledning inte behöver lämna vissa uppgifter i sin rapport enligt det andra landets lagstiftning undantas däremot inte den svenska rådgivaren från uppgiftsskyldigheten. Den svenska rådgivaren undantas inte heller från uppgiftsskyldigheten om det andra landet gör en annorlunda bedömning av exempelvis ett kännetecken och detta leder till att den utländska rådgivaren inte blir uppgiftsskyldig.
Exempel: Tre rådgivare som har samma information
Tre svenska rådgivare A, B och C har tillhandahållit ett arrangemang till en användare. Alla rådgivarna har varit inblandade i samma omfattning och har samma kännedom om arrangemanget. Däremot känner ingen av dem till tidpunkten för när arrangemanget ska genomföras (jfr 33 b kap. 16 § första stycket 4 SFL). Om rådgivare B rapporterar arrangemanget är rådgivare A och C undantagna från sin uppgiftsskyldighet. Det saknar betydelse att B inte har lämnat uppgift om tidpunkten då arrangemanget ska genomföras. Samtliga föreskrivna uppgifter som A och C är skyldiga att lämna har lämnats av B.
Bedömningen blir densamma om B hör hemma i EU-medlemsstat B och har lämnat rapport till behörig myndighet där. A och C är undantagna från uppgiftsskyldighet eftersom motsvarande uppgifter har lämnats i land B.
Exempel: Tre rådgivare som har olika information
Tre svenska rådgivare D, E och F har tillhandahållit ett arrangemang där det finns tre användare. Vissa delar av arrangemanget har utformats gemensamt men varje rådgivare har hjälpt var sin användare. Varken D, E eller F har tillräcklig information för att kunna rapportera arrangemanget i sin helhet. Rådgivarna D, E och F ska var och en rapportera samtliga uppgifter som de har kännedom om. Om E är den rådgivare som rapporterar först räcker det därför inte med att D och F enbart lämnar de ytterligare uppgifter de har kännedom om. Både D och F ska även lämna uppgift om det referensnummer som arrangemanget tilldelades när E lämnade uppgifter.
Exempel: Tre rådgivare varav två har samma information
En svensk rådgivare G och två rådgivare H och I i EU-medlemsstat H har tillhandahållit ett arrangemang till en användare. Rådgivare H har det övergripande ansvaret för hela arrangemanget medan G och I har hjälpt till med en avgränsad del. G och I har samma kännedom om sin avgränsade del av arrangemanget och uppgiftsskyldigheten utlöses när de överlämnar sitt bidrag till rådgivare H. Rådgivare H:s uppgiftsskyldighet utlöses vid en senare tidpunkt när H tillhandahåller arrangemanget till användaren. Om rådgivare I rapporterar den information som I har om arrangemanget i land H är den svenska rådgivaren G undantagen från sin skyldighet att lämna uppgifter till Skatteverket. Motsvarande uppgifter som G är skyldig att lämna har lämnats i land H.
Exempel: Två rådgivare har samma information men den ena rapporterar av någon anledning inte vissa uppgifter
Två svenska rådgivare, J och K, har tillhandahållit ett arrangemang till tre användare. Båda rådgivarna har varit inblandade i samma omfattning och har samma kännedom om arrangemanget. Rådgivare J rapporterar arrangemanget men av någon anledning anges inte två av användarna i rapporten. Rådgivare K är inte undantagen från uppgiftsskyldigheten eftersom samtliga föreskrivna uppgifter som K har kännedom om inte har rapporterats. Rådgivare K ska då lämna samtliga uppgifter om arrangemanget som K har kännedom om. Det räcker inte att K kompletterar med de uppgifter J har utelämnat. K ska även lämna uppgift om det referensnummer som arrangemanget tilldelades när J lämnade uppgifter.
Bedömningen blir densamma om rådgivare J hör hemma i EU-medlemsstat J och inte är skyldig enligt lagstiftningen i land J att lämna vissa av de uppgifter som rådgivare K har kännedom om. K är inte undantagen från uppgiftsskyldigheten eftersom motsvarande uppgifter inte har lämnats i land J.
Exempel: Två rådgivare har samma information men det andra landet anser inte att något kännetecken är uppfyllt
En svensk rådgivare L och en rådgivare M i EU-medlemsstat M har tillhandahållit ett arrangemang till en användare. I Sverige anses kännetecknet omvandling av inkomst vara uppfyllt men land M gör en annan tolkning av kännetecknet, som innebär att det inte är uppfyllt. Rådgivare M är därför inte uppgiftsskyldig i land M. Rådgivare L är uppgiftsskyldig i Sverige för arrangemanget eftersom motsvarande uppgifter inte har lämnats i land M.
Utgångspunkten är att i de fall uppgiftsskyldigheten övergått på användaren är samtliga användare skyldiga att lämna uppgifter. Men en användare är inte är skyldig att lämna uppgifter som denna inte har kännedom om och det finns heller ingen skyldighet att efterforska sådana uppgifter.
Undantaget från uppgiftsskyldighet när det finns flera användare är något annorlunda utformat än undantaget när det finns flera rådgivare. Undantaget för användarna innehåller en prioritetsordning som anger vilken kategori användare som i första respektive andra hand ska lämna uppgifter för att uppgiftsskyldigheten ska bortfalla för övriga. Om flera användare ingår i samma kategori användare är samtliga skyldiga att lämna uppgifter även om det medför att rapporterna innehåller samma uppgifter. När man bedömer vem som är uppgiftsskyldig måste man även beakta vid vilken tidpunkt respektive användare är skyldig att senast lämna uppgifter.
Det är i första hand den eller de användare som har kommit överens med en rådgivare om tillhandahållandet av arrangemanget som är uppgiftsskyldiga (33 b kap. 15 § första stycket 1 SFL). En sådan situation uppkommer om samtliga rådgivare är undantagna från uppgiftsskyldigheten p.g.a. tystnadsplikt. Om det är en rådgivare inblandad som inte har någon anknytning till EU ses denna däremot inte som en rådgivare i skatteförfarandelagens mening vilket innebär att användaren blir uppgiftsskyldig.
Om det inte finns någon användare som har kommit överens med en rådgivare om tillhandahållandet, är det i andra hand den eller de användare som har hand om genomförandet av arrangemanget som är uppgiftsskyldiga (33 b kap. 15 § första stycket 2 SFL).
Om det inte finns någon användare som har kommit överens med en rådgivare och det inte heller finns någon som har hand om genomförandet är samtliga användare uppgiftsskyldiga.
En förutsättning för att användare A ska vara undantagen från uppgiftsskyldigheten enligt prioritetsordningen ovan, är att den rapport som användare B lämnar innehåller samtliga uppgifter som A har kännedom om. Om B inte lämnar all sådan information, exempelvis för att B inte känner till den, är A uppgiftsskyldig. Om B är uppgiftsskyldig i en annan EU-medlemsstat ska B ha lämnat motsvarande uppgifter där. Skatteverket anser att med motsvarande uppgifter avses de uppgifter som A har kännedom om och skulle ha lämnat i sin rapport till Skatteverket.
Exempel: Två användare varav en har kommit överens med en rådgivare om tillhandahållandet
Den svenska advokatbyrån A har på uppdrag av den svenska användaren B hjälpt till att ta fram ett rapporteringspliktigt arrangemang som även omfattar den svenska användaren C. Arrangemanget tillhandahålls den 1 oktober och ska därför rapporteras senast den 31 oktober. Rådgivare A är förhindrad att lämna uppgifter om arrangemanget p.g.a. tystnadsplikten för advokater och B har inte lämnat sitt samtycke till att A lämnar uppgifterna. Användare B har kommit överens med rådgivare A om tillhandahållandet av arrangemanget och är därför en sådan användare som anges i 33 b kap. 15 § första stycket 1 SFL. Om B lämnar samtliga uppgifter som C har kännedom om behöver därmed användare C inte lämna uppgifter om arrangemanget. Det innebär exempelvis att B måste lämna uppgift om att C är användare samt nödvändiga identifikationsuppgifter för C.
Om B inte lämnar dessa uppgifter blir även C uppgiftsskyldig. C måste i så fall lämna samtliga uppgifter om arrangemanget och inte bara de kompletterande uppgifterna. Om B redan har lämnat uppgifter ska C även lämna uppgift om det referensnummer som arrangemanget tilldelades när B lämnade uppgifter.
Exempel: Tre användare har fått hjälp av en konsult med hemvist utanför EU
De svenska användarna D, E och F har fått hjälp med ett rapporteringspliktigt arrangemang av en konsult G som har hemvist i ett land utanför EU. G bedriver ingen verksamhet inom EU och är därmed inte en rådgivare enligt definitionen i skatteförfarandelagen. Arrangemanget tillhandahålls D, E och F den 1 mars och ska börja genomföras i maj. Det har inte bestämts att någon av användarna ska ha hand om genomförandet. Arrangemanget tillhandahålls den 1 mars och ska därför rapporteras senast den 31 mars. Samtliga användare D, E och F är uppgiftsskyldiga eftersom det inte finns någon sådan användare som anges i 33 b kap. 15 § första stycket 1 eller 2 SFL. Det finns inget undantag från uppgiftsskyldigheten även om D, E och F lämnar identiska rapporter som innehåller samtliga uppgifter om arrangemanget och alla användarna. Om någon av dem lämnar in uppgifterna före de andra ska övriga även lämna uppgift om det referensnummer som arrangemanget då tilldelades.
Exempel: Tre användare varav en har hand om genomförandet
De svenska användarna H, I och J har tillsammans arbetat fram ett rapporteringspliktigt arrangemang. H ska ansvara för att ha hand om genomförandet och är därför en sådan användare som anges i 33 b kap. 15 § första stycket 2 SFL. Om H lämnar samtliga uppgifter som I och J har kännedom om behöver I och J därmed inte lämna uppgifter. Det innebär exempelvis att H måste lämna uppgift om att I och J är användare och nödvändiga identifikationsuppgifter för dem bägge. Om H inte lämnar dessa uppgifter blir även I och J uppgiftsskyldiga. I och J måste i så fall lämna samtliga uppgifter om arrangemanget och inte bara de kompletterande uppgifterna. Om H redan har lämnat uppgifter ska I och J även lämna uppgift om det referensnummer som arrangemanget tilldelades när H lämnade uppgifter.
Exempel: Fyra användare varav en har kommit överens med en rådgivare om tillhandahållandet och en annan har hand om genomförandet
Den svenska advokatbyrån K har på uppdrag av den svenska användaren L hjälpt till att ta fram ett rapporteringspliktigt arrangemang som även omfattar de svenska användarna M, N och O. Arrangemanget tillhandahålls den 15 april och ska därför rapporteras senast den 15 maj. Användarna ska genast genomföra arrangemanget och O ska ha hand om genomförandet.
Rådgivare K är förhindrad att lämna uppgifter om arrangemanget p.g.a. tystnadsplikten för advokater och L har inte lämnat sitt samtycke till att K lämnar uppgifterna. Användare L har kommit överens med rådgivare K om tillhandahållandet av arrangemanget och är därför en sådan användare som anges i 33 b kap. 15 § första stycket 1 SFL. O ska ansvara för att ta hand om genomförandet och är därför en sådan användare som anges i 33 b kap. 15 § första stycket 2 SFL.
Om L lämnar samtliga uppgifter om arrangemanget är M, N och O undantagna från sin uppgiftsskyldighet. M och N är undantagna med stöd av 15 § första stycket. O är undantagen med stöd av 15 § andra stycket. Förutsättningen för undantaget är att L lämnar uppgift om samtliga användare inklusive nödvändiga identifikationsuppgifter.