Personalliggare i verksamhetslokaler – vem är verksam och i vilken näringsverksamhet?

1 Sammanfattning

Verksamma personer ska löpande dokumenteras i personalliggare. Vid bedömningen av om en person är verksam eller inte ska hänsyn tas till i vilken utsträckning arbetsinsatsen bidrar till näringsverksamhetens bedrivande och är av betydelse för verksamhetens arbetskrafts­behov. Är arbetsinsatsen obetydlig för verksamheten ska personen inte anses vara verksam.

En ytterligare omständighet att ta hänsyn till är var arbetet utförs. En person betraktas som verksam i detta sammanhang till den del arbetsuppgifterna utförs i den verksamhetslokal där den personalliggarpliktiga verksamheten bedrivs. Även omständigheter såsom t.ex. klädsel och befogenhet att ta upp beställningar och betalning är av betydelse vid bedömningen av om en person är verksam eller inte.

När den person som utför arbete är anställd av en annan näringsidkare eller driver egen verksamhet kan fråga uppstå om personen ska anses vara verksam i uppdragsgivarens näringsverksamhet eller i en annan självständigt bedriven näringsverksamhet. I dessa situationer är följande kriterier till hjälp för bedömningen: hur uppdraget ser ut, vilka arbetsuppgifter personen utför och hur arbetsuppgifterna utförs.

En samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet måste göras för att avgöra om en person är verksam eller inte och i vilken näringsverksamhet en person ska anses vara verksam.

Detta ställningstagande ersätter ställningstagandet ”Personalliggare i verksamhetslokaler – begreppet verksam”, den 27 juni 2018, dnr 202 266814-18/111. Det nya ställningstagandet omfattar även frågan om i vilken näringsverksamhet en person ska anses vara verksam. I övrigt har innehållet i ställningstagandet inte förändrats.

2 Frågeställning

I en personalliggare ska nödvändiga identifikationsuppgifter för de personer som är verk­samma i näringsverksamheten löpande dokumenteras. Om en personalliggare ska föras, ska även nödvändiga identifikationsuppgifter för den enskilda näringsidkaren eller företagsledaren i ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag löpande dokumenteras i personalliggaren. Även uppgifter för näringsidkarens eller företagsledarens make/maka eller barn under 16 år ska löpande dokumenteras.

Fråga uppkommer om vad som krävs för att en person ska bedömas vara verksam och alltså omfattas av dokumentationskravet på personalliggare.

En annan fråga är hur det avgörs i vilken näringsverksamhet en person ska anses vara verksam.

Frågeställningen gäller inte personalliggare på byggarbetsplatser utan gäller bara personal­liggare i verksamhetslokaler.

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Vem ska föra personalliggare?

Den som bedriver restaurangverksamhet, fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet, kropps- och skönhetsvårdsverksamhet eller tvätteriverksamhet ska föra en personalliggare (39 kap. 11 § första stycket skatteförfarandelagen [2011:1244], SFL). I 39 kap. 2 § första stycket SFL definieras dessa verksamheter.

Näringsverksamhet som huvudsakligen avser annan verksamhet än restaurangverksamhet, fordonsserviceverksamhet, livsmedels- och tobaksgrossistverksamhet, kropps- och skön­hetsvårdsverksamhet eller tvätteriverksamhet anses inte som sådan verksamhet (39 kap. 2 § andra stycket SFL). I dessa fall finns inte någon skyldighet att föra personalliggare över­huvudtaget.

Skyldigheten att föra personalliggare gäller inte heller för enskild näringsverksamhet där bara näringsidkaren, dennes make/maka eller barn under 16 år är verksamma, eller för fåmans­företag eller fåmanshandelsbolag där bara företagsledaren, dennes make/maka eller barn under 16 år är verksamma (39 kap. 11 § andra stycket SFL).

3.2 Vad ska personalliggaren innehålla?

Den som ska föra en personalliggare ska i denna dokumentera nödvändiga identifikations­uppgifter för näringsidkaren. I personalliggaren ska även nödvändiga identifikationsuppgifter löpande dokumenteras för de personer som är verksamma i en verksamhet som omfattas av skyldigheten att föra personalliggare (39 kap. 11 § tredje stycket SFL).

Om en näringsidkare bedriver både verksamhet som omfattas av skyldigheten att föra personalliggare och annan verksamhet i samma verksamhetslokal (s.k. blandad verksamhet), ska nödvändiga identifikationsuppgifter löpande dokumenteras i personalliggaren även för de personer som är verksamma i den andra verksamheten (39 kap. 11 § tredje stycket SFL).

Med verksamhetslokal avses utrymmen som huvudsakligen används i verksamhet som medför eller kan antas medföra bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen (1999:1078) eller som bedrivs av en annan juridisk person än ett dödsbo. Med verksamhetslokal avses även markområden, transportmedel, förvaringsplatser och andra utrymmen som disponeras eller kan antas disponeras i verksamheten (3 kap. 18 § SFL).

Om en personalliggare ska föras, ska även nödvändiga identifikationsuppgifter för den enskilda näringsidkaren eller företagsledaren i ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag löpande dokumenteras i personalliggaren när denne är verksam i verksamheten. Även upp­gifter för näringsidkarens eller företagsledarens make/maka eller barn under 16 år som är verksamma i verksamheten ska löpande dokumenteras (39 kap. 11 § fjärde stycket SFL).

Vad som avses med nödvändiga identifikationsuppgifter framgår av 9 kap. 5 § första och andra stycket skatteförfarandeförordningen (2011:1261, SFF). En personalliggare ska innehålla bl.a. namn och personnummer eller samordningsnummer för de personer som är verk­samma i näringsverksamheten samt tidpunkten då respektive arbetspass påbörjas eller avslutas. Dessa uppgifter ska avse varje verksamhetsdag och ska dokumenteras i omedelbar anslutning till att arbetspasset påbörjas och avslutas.

3.3 Bevarande, kontroll och kontrollavgift

Uppgifterna ska bevaras under två år efter utgången av det kalenderår då det för näringsverksamheten gällande beskattningsåret har gått ut (9 kap. 5 § tredje stycket SFF).

Personalliggaren ska finnas tillgänglig för Skatteverket i verksamhetslokalen (39 kap. 12 § första stycket SFL).

Skatteverket får besluta om kontrollbesök för att kontrollera att den som är eller kan antas vara skyldig att föra en personalliggare fullgör sina eventuella skyldigheter (42 kap. 8 § första stycket SFL). Kontrollavgift ska tas ut om Skatteverket vid kontrollbesök finner att den som är skyldig att dokumentera identifikationsuppgifter i en personalliggare inte fullgör sin skyl­dighet. Detsamma gäller om personalliggaren inte hålls tillgänglig för Skatteverket i verksam­hetslokalen (50 kap. 3 § SFL).

4 Bedömning

4.1 Syftet med personalliggare

Systemet med personalliggare för vissa verksamheter infördes den 1 januari 2007. Syftet med systemet med personalliggare är bl.a. att minska skattefusk och skatteundandragande (prop. 2005/06:169 s. 33 f. och prop. 2017/18:82 s. 19 f.). Dokumentation av arbetskraften genom en personalliggare är ett sätt att kunna kontrollera redovisade inkomster, skatteavdrag och arbetsgivaravgifter (prop. 2005/06:169 s. 34). Skyldigheten att föra personalliggare har en allmänpreventiv effekt och utgör en åtgärd för att rätt uppgifter ska lämnas till Skatteverket och för Skatteverkets kontrollverksamhet i syfte att säkra ett korrekt uttag av skatter och avgifter (prop. 2017/18:82 s. 21).

Kontrollen bör inriktas på arbetskraften och äga rum där det svarta arbetet utförs, dvs. på arbetsplatserna (prop. 2005/06:169 s. 35).

Bestämmelsen om att enskilda näringsidkare eller företagsledare och deras familjemed­lemmar i vissa fall ska dokumenteras i personalliggare infördes för att Skatteverket skulle få betydligt bättre förutsättningar att fatta riktiga beskattningsbeslut. Skatteverkets bedömning av ett företags arbetskraftsbehov påverkas av i vilken utsträckning näringsidkaren eller företagsledaren själv eller dennes familjemedlemmar deltar i verksamheten (prop. 2017/18:82 s. 38). Bestämmelsen bedöms endast leda till marginella kostnader för företagen. Bestämmelsen antas vidare leda till effektivare och mindre tidskrävande kontroller i och med att Skatteverket inte måste ägna tid åt att slå fast vilka som bör ingå i personalliggaren. Det blir också lättare att administrera personalliggaren när den ansvariga personen inte behöver fundera lika mycket över vilka som ska ingå (prop. 2017/18:82 s. 38 f.).

4.2 Vad avses med verksam?

Den som ska föra en personalliggare ska bl.a. dokumentera följande personer:

1. Personer som är verksamma i den verksamheten som omfattas av skyldigheten att föra personalliggare.
2. Personer som är verksamma i en annan verksamhet som näringsidkaren bedriver i samma verksamhetslokal som den verksamheten som omfattas av skyldigheten att föra personalliggare.
3. Näringsidkaren, dennes make/maka och barn under 16 år som är verksamma respektive företagsledaren, dennes make/maka och barn under 16 år som är verk­samma.

Av förarbetena framgår att det inte finns något krav på att en person, för att bedömas som verksam, ska vara anställd eller ens få någon ersättning. Begreppet verksamma omfattar alltså alla personer, som på grund av någon form av överenskommelse mellan den som bedriver verksamheten och den verksamma personen, deltar i bedrivandet. Detta innebär bl.a. att även personal från bemanningsföretag och personer som arbetar oavlönat ska antecknas.

För att omfattas av dokumentationsskyldigheten måste det dock finnas någon höjd på den verksamma personens aktivitet. Det är naturligtvis uteslutet att den person som i en brick­lunchservering efter avslutad måltid ställer ut sin lunchbricka i diskvagnen skulle kunna omfattas. Detsamma gäller en person som på eget initiativ, helt utan överenskommelse – uttrycklig eller tyst – mellan näringsidkaren och personen själv, röjer några bord som använts av andra gäster.

Vid bedömningen av om någon är verksam eller inte, kan hänsyn bl.a. tas till om personen i fråga

• har tillträde till delar av lokalen som annars inte är tillgängliga för allmänheten,
• genom sin klädsel visar att han eller hon tillhör personalen, eller
• har befogenhet att ta upp beställningar, betalning eller liknande.

Det ankommer på i första hand Skatteverket att göra bedömningen om en person ska anses omfattad eller inte.

Vilka omständigheter som är avgörande för om en person ska anses verksam eller inte får avgöras i det enskilda fallet och blir ytterst en fråga för rättstillämpningen (prop. 2005/06:169 s. 44 och 126).

Med hänsyn till syftet med personalliggare, uttalanden i förarbetena om bl.a. höjden på den verksamma personens aktivitet och att utvidgningen 2018 av kretsen av personer som ska omfattas av dokumentationskravet på personalliggare bedöms leda till marginella kostnader för företagen, anser Skatteverket att vid bedömningen av om en person är verksam eller inte ska hänsyn tas till i vilken utsträckning arbetsinsatsen bidrar till näringsverksamhetens be­drivande och är av betydelse för verksamhetens arbetskraftsbehov. Är arbetsinsatsen obe­tydlig för verksamheten ska personen inte anses vara verksam.

En ytterligare omständighet att ta hänsyn till är var arbetet utförs. En person betraktas som verksam i detta sammanhang till den del arbetsuppgifterna utförs i den verksamhetslokal där den personalliggarpliktiga verksamheten bedrivs. Detta innebär att även exempelvis admini­strativ personal ska antecknas i de fall de utför sina arbetsuppgifter i den verksamhetslokal där den personalliggarpliktiga verksamheten bedrivs.

En samlad bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet måste göras för att avgöra om en person är verksam eller inte.

4.3 I vilken näringsverksamhet ska en person anses vara verksam?

En person som är anställd av en näringsidkare som ska föra personalliggare och som arbetar för näringsidkaren i en verksamhetslokal där den personalliggarpliktiga verksamheten bedrivs är naturligtvis verksam i arbetsgivarens näringsverksamhet. Uppgifter för denne ska därför dokumenteras i arbetsgivarens personalliggare.

När den person som utför arbete i en verksamhetslokal där personalliggare ska föras är anställd av en annan näringsidkare än uppdragsgivaren eller driver egen verksamhet kan fråga uppstå om personen ska anses vara verksam i uppdragsgivarens näringsverksamhet eller i en annan självständigt bedriven näringsverksamhet. Frågeställningen kan exempelvis uppkomma när en person som är egenanställd¹ arbetar på uppdrag av en näringsidkare som ska föra personalliggare.

Följande kriterier är till hjälp för bedömningen av om personen ska anses vara integrerad i och därmed verksam i uppdragsgivarens näringsverksamhet eller om hen ska anses vara verksam i en annan självständigt bedriven näringsverksamhet:

• Hur uppdraget ser ut, d.v.s. de avtalsmässiga förhållandena. Om personen har anlitats för att utföra aktiviteter/arbetsuppgifter på ett likartat sätt som en anställd person, talar det för att personen ska anses verksam i uppdragsgivarens närings­verksamhet. Om personen i stället anlitats för att utföra aktiviteter/arbetsuppgifter självständigt, talar det för att hen ska anses verksam i en annan näringsverksamhet. Arbetar personen i verksamhetslokalen på en annan näringsidkares uppdrag, i enlighet med den näringsidkarens instruktioner, talar detta för att personen ska anses verksam i denna andra näringsverksamhet.
• Vilka aktiviteter/arbetsuppgifter en person utför. Om personen utför aktiviteter/arbetsuppgifter som är vanligt förekommande i uppdragsgivarens näringsverksamhet, talar det för att personen ska anses vara verksam i denna näringsverksamhet. Om personen däremot utför aktiviteter/arbetsuppgifter som tydligt skiljer sig från den verksamhet som uppdragsgivaren bedriver, talar det för att personen inte ska anses vara verksam i uppdragsgivarens näringsverksamhet.
• Hur aktiviteterna/arbetsuppgifterna utförs. Om personen utför aktiviteterna/arbetsuppgifterna självständigt utan att vara under uppdragsgivarens ledning, talar det för att personen inte ska anses verksam i dennes näringsverk­samhet. Det kan exempelvis vara fallet när personen styr över hur eller när aktiviteterna ska utföras. Att personen utför aktiviteterna/arbetsuppgifterna under någon annan näringsidkares ledning talar också för att personen inte ska anses verksam i uppdragsgivarens näringsverksamhet. Om personen i stället utför aktiviteter/arbetsuppgifter enligt ett av uppdragsgivaren upprättat schema och i enlighet med dennes instruktioner, talar detta för att hen ska anses verksam i uppdragsgivarens näringsverksamhet.

En samlad bedömning ska göras av omständigheterna i det enskilda fallet för att avgöra i vilken näringsverksamhet en person ska anses verksam. De kriterier som beskrivs i avsnitt 4.2 är också relevanta vid den samlade bedömningen.

I de fall personen anses verksam i verksamhet som bedrivs av en annan självständig näringsidkare får en fristående bedömning göras av om denna näringsverksamhet omfattas av dokumentationskraven för personalliggare.

4.4 Exempel

I det följande ges exempel på Skatteverkets bedömning avseende begreppet verksam i några olika situationer.

4.4.1 Ej verksam – korta inhopp i verksamheten

Anna driver en restaurang med fem anställda. På eftermiddagarna sitter hennes 12-årige son Leo ofta i restauranglokalen och gör läxor. Det händer att han hjälper till med att duka av bord eller plocka disk. Är Leo verksam vid de tillfällena och ska uppgifter för honom dokumenteras i personalliggaren?

Skatteverkets bedömning: En bedömning får göras av arbetsinsatsens betydelse för verksam­hetens bedrivande. I de fall då barn gör korta inhopp i en verksamhet anser Skatteverket att det oftast rör sig om insatser som är av obetydlig betydelse för verksamheten. Leo är i det här fallet inte verksam och uppgifter för honom ska inte dokumenteras i personalliggaren.

4.4.2 Verksam – regelbundna eller mer varaktiga inhopp i verksamheten

Lasse är frisör och driver en salong med två anställda. Hans dotter My, som är 15 år, arbetar tre timmar varje lördag med att bl.a. plocka upp varor i salongen. Är My verksam vid de tillfällena och ska uppgifter för henne dokumenteras i personalliggaren?

Skatteverkets bedömning: En bedömning får göras av arbetsinsatsens betydelse för verksam­hetens bedrivande. I det här fallet får Mys arbetsinsats anses vara av betydelse för verk­samheten. Hon utför regelbundet ett arbete som annars hade behövt utföras av någon annan. My är verksam vid de tillfällen då hon bl.a. plockar upp varor i salongen och uppgifter för henne ska dokumenteras i personalliggaren.

4.4.3 Ej verksam – näringsidkaren administrerar verksamheten hemifrån

Karin driver en bilverkstad med fyra anställda. På förmiddagarna väljer hon ofta att arbeta hemifrån med företagets affärskorrespondens och bokföring. När hon är klar med det går hon ner till verkstadslokalen för att arbeta där. Är Karin verksam när hon arbetar i hemmet och ska uppgifter för henne dokumenteras i personalliggaren?

Skatteverkets bedömning: För att en person ska anses verksam i detta sammanhang krävs att arbetsuppgifterna utförs i den verksamhetslokal där den personalliggarpliktiga verksamheten bedrivs, i det här fallet där fordonsservicen bedrivs. Karin är inte verksam den tid då hon sköter företagets administration i hemmet. När hon kommer till verkstadslokalen ska upp­gifter för henne dokumenteras i personalliggaren.

4.4.4 Verksamhet bedriven av en annan självständig näringsidkare – trubaduren

Gösta är en egenanställd trubadur som uppträder på en restaurang enligt överenskommelse med restaurangägaren. Göstas uppdrag är att han ska underhålla restauranggästerna med gitarr och sång två timmar på fredag respektive lördag kväll varje vecka. Är Gösta verksam i restaurangverksamheten och ska uppgifter för honom dokumenteras i restaurangens personalliggare?

Skatteverkets bedömning: Gösta har anlitats för att utföra underhållningen självständigt i förhållande till restaurangverksamheten, även om tidpunkten för uppträdandet har bestämts av restaurangägaren. Göstas aktiviteter i form av gitarrspel och sång skiljer sig också tydligt från de aktiviteter/arbetsuppgifter som restaurangpersonalen utför. Gösta är därför enligt Skatteverkets bedömning inte integrerad i restaurangens verksamhet på ett sådant sätt att han ska anses verksam i restaurangverksamheten och uppgifter för honom ska inte dokumenteras i restaurangens personalliggare. Skatteverket skulle göra samma bedömning för det fallet att Gösta vore enskild näringsidkare och förutsättningarna i övrigt är desamma.

4.4.5 Verksamhet bedriven av en annan självständig näringsidkare – ordningsvakten

Katarina är ordningsvakt och arbetar på en restaurang. Katarina har anställts av ett vaktbolag som har i uppdrag av restaurangägaren att upprätthålla ordningen i restaurangen. Det är vakt­bolaget som lägger Katarinas schema och ger henne instruktioner om hur arbetet ska utföras. Är Katarina verksam i restaurangverksamheten och ska uppgifter för henne dokumenteras i restaurangens personalliggare?

Skatteverkets bedömning: Katarina utför arbetsuppgifter som ordningsvakt. Upprätthållande av ordning är inte en typisk arbetsuppgift för verksamma inom restaurangverksamhet. Hon arbetar vidare i enlighet med schema och instruktioner från det vaktbolag som har anlitat henne och kan inte anses stå under restaurangägarens ledning. Katarina kan därför inte anses vara integrerad i restaurangverksamheten på ett sådant sätt att hon ska anses verksam i restaurangverksamheten. Uppgifter för henne ska därför inte dokumenteras i restaurangens personalliggare.

4.4.6 Integrerad i uppdragsgivarens näringsverksamhet – diskaren

Carl är enskild näringsidkare och utför disktjänster åt Restaurang AB i bolagets restaurang. Det är restaurangägaren som bestämmer hur och när disktjänsterna ska utföras. Är Carl verksam i Restaurang AB och ska uppgifter för honom dokumenteras i bolagets personalliggare?

Skatteverkets bedömning: Carl sköter disken i restaurangen, vilket utgör en vanligt förekommande arbetsuppgift i en restaurang. Arbetsuppgifterna utförs inte självständigt, utan i enlighet med vad restaurangägaren bestämt. Han kan alltså sägas stå under Restaurang AB:s arbetsledning. Trots att Carl är enskild näringsidkare anser Skatteverket att han får anses så pass integrerad i Restaurang AB:s verksamhet att han får anses vara verksam i det bolaget. Uppgifter för honom ska därför dokumenteras i Restaurang AB:s personalliggare. Skatteverket skulle göra samma bedömning för det fallet att Carl vore egenanställd och förutsättningarna i övrigt är desamma.

__________

Fotnot

¹Egenanställning har i olika sammanhang beskrivits som ett trepartsförhållande där konstruktionen rymmer dels ett anställningsavtal mellan egenanställningsföretaget och den egenanställde, dels ett uppdragstagaravtal mellan egenanställningsföretaget och uppdragsgivaren. Detta innebär att egenanställningsföretaget som innehar ett godkännande för F-skatt fakturerar uppdragsgivare mot viss provision, redovisar arbetsgivaravgifter och gör skatteavdrag och betalar sedan ut resten som lön till den egenanställde. Den bärande tanken bakom egenanställning är att det är den egenanställde som tar initiativet gentemot uppdragsgivaren (SOU 2018:49 s. 27). Egenanställningsföretag kallas ibland också plattformsföretag, faktureringsföretag eller självanställningsföretag.