Behandling av uppgifter i folkbokföringsdatabasen om dödfödda barn

1 Sammanfattning

Anmälan om dödfött barn som avlidit efter utgången av tjugoandra havandeskapsveckan ska göras till Skatteverket. Det rättsliga stödet för att i folkbokföringsdatabasen behandla de uppgifter som finns i anmälan om det dödfödda barnet och utfärda ett intyg för gravsättning eller kremering finns i folkbokföringslagen (1991:481), FOL, begravningslagen (1990:1144), BegrL, lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokförings–verksamhet, FdbL, och förordningen (2001:589) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet, FdbF. Stöd för att Skatteverket ska underrätta SCB om de registrerade uppgifterna om den förälder som fött barnet och om det dödfödda barnet finns i FdbF.

Skatteverket har utöver det som anförts ovan inte stöd i författning att behandla andra uppgifter om det dödfödda barnet. Det innebär att Skatteverket inte kan besluta om och registrera ett för- eller efternamn för det dödfödda barnet. Skatteverket har inte heller stöd i författning för att registrera uppgift om föräldraskap för barnet. Dessa uppgifter får därför inte behandlas i folkbokföringsdatabasen.

Bestämmelserna i FOL rör endast dödfött barn som har avlidit efter utgången av den tjugoandra havandeskapsveckan. Det saknas därmed stöd i FOL eller annan författning för behandling av uppgifter om dödfödd som har avlidit före denna tidpunkt. Sådana uppgifter får därför inte behandlas i folkbokföringsdatabasen.

2 Frågeställning

Fråga har uppkommit om när det finns stöd i författning för Skatteverket att behandla uppgifter om dödfött barn i folkbokföringsdatabasen. Frågan gäller både

• dödfödd efter utgången av tjugoandra havandeskapsveckan, och
• dödfödd före utgången av tjugoandra havandeskapsveckan.

3 Gällande rätt m.m.

Anmälan ska göras för en dödfödd som har avlidit efter utgången av tjugoandra havandeskapsveckan till Skatteverket (24 § fjärde stycket FOL). Anmälningsskyldigheten gäller oavsett om föräldern som fött barnet är folkbokförd i Sverige eller inte (1 § andra stycket FOL). Folkbokföring och sådan registrering som avser dödsfall i Sverige sker genom Skatteverkets försorg (1 § tredje stycket FOL).

Skatteverket ska utfärda ett intyg för gravsättning eller kremering (4 kap. 7 § första stycket BegrL). Skatteverket behandlar dessa uppgifter i folkbokföringsdatabasen (2 kap. 3 § första stycket 15 FdbL).

Skatteverket ska underrätta SCB när registrering har skett beträffande födelse av dödfött barn (6 § första stycket 1 FdbF).

Samtliga personuppgiftsbehandlingar som ska göras måste uppfylla principerna i artikel 5 EU:s dataskyddsförordning (Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av person-uppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävandet av direktiv 95/46/EG, allmän dataskyddsförordning). Bland annat gäller principerna om laglighet, ändamålsbegränsning och uppgiftsminimering (artikel 5.1 a, b och c). Behandlingen ska också ha stöd i någon av de rättsliga grunder som finns uppräknade i artikel 6, till exempel att behandlingen är nödvändig för att uppfylla en rättslig förpliktelse (artikel 6.1 c) eller för att utföra en uppgift av allmänt intresse eller som ett led i myndighetsutövning (artikel 6.1.e). De är de vanligaste grunderna vid behandling av personuppgifter i folkbokföringsverksamheten. De rättsliga grunderna ska vara fastställda (rättsligt förankrade) i enlighet med antingen unionsrätten eller svensk rätt. En registerlag, som till exempel FdbL, utgör inte i sig själv en rättslig grund för behandling av personuppgifter. Den rättsliga grunden för folkbokförings-verksamheten finns i till exempel FOL och lagen (2016:1013) om personnamn, PNL.

För behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet gäller FdbL och FdbF. De författningarna kompletterar EU:s dataskyddsförordning (1 kap. 2 § FdbL).

I 1 kap. 4 § FdbL räknas upp för vilka ändamål Skatteverket får behandla personuppgifter i folkbokföringsverksamheten. Av bestämmelsen framgår att uppgifter bland annat får behandlas för ändamålen

• samordnad behandling, kontroll och analys av identifieringsuppgifter för fysiska personer och av andra folkbokföringsuppgifter,
• handläggning av folkbokföringsärenden, och
• fullgörande av underrättelseskyldighet enligt lag eller förordning.

För behandling av uppgifter i själva folkbokföringsdatabasen gäller dessutom de särskilda bestämmelserna i 2 kap. FdbL. Av 2 kap. 2 § FdbL framgår för vilka personer som uppgifter i folkbokföringsdatabasen får behandlas. Uppgifter får behandlas för personer som är eller har varit folkbokförda här i landet, personer som har tilldelats personnummer enligt 18 b § FOL och personer som har tilldelats samordningsnummer. Uppgifter om andra personer (t.ex. dödfödda barn) får behandlas om det behövs för handläggningen av ett ärende. Av 1 kap. 1 § andra stycket FdbL framgår att 1 kap. 4 § och 2 kap. FdbL ska tillämpas även för avlidna personer. Uppgifter om ett dödfött barn är inte personuppgifter enligt EU:s dataskyddsförordning.

I ärenden om registrering av födelse, vigsel och dödsfall som skett i Sverige får Skatteverket även behandla uppgifter om personer som inte är eller har varit folkbokförda här i landet (1 § andra stycket FOL och 4 § andra stycket FdbF).

I 2 kap. 3 § FdbL finns en uppräkning av vilka uppgifter som får behandlas i folkbokförings-databasen när ändamålen i 1 kap. 4 § FdbL är uppfyllda.

Under förutsättning att det finns ett konkret behov av att använda en uppgift vid handläggningen av ett ärende ger 2 kap. 4 § FdbL stöd för behandlingen om uppgiften inte anges i 2 kap. 3 § FdbL. Även här gäller förutsättningen att uppgifterna behövs för något av de ändamål som anges i 1 kap. 4 § FdbL. Om ett sådant behov föreligger, dvs. uppgiften behövs för att kunna göra en korrekt tillämpning av de materiella reglerna, finns stöd för behandlingen. Av 4 § första stycket FdbF framgår att ärendeuppgifter om den person som ärendet rör får behandlas i folkbokföringsdatabasen.

4 Bedömning

Dödfött barn efter utgången av tjugoandra havandeskapsveckan

Vilka uppgifter får Skatteverket registrera i folkbokföringsdatabasen om ett dödfött barn?

Anmälan om dödfött barn ska göras till Skatteverket enligt 24 § fjärde stycket FOL. Skatteverket ska registrera dödsfallet enligt 1 § andra stycket samma lag. I ärendet om ett dödfött barn får Skatteverket registrera barnets födelsetid, dödsdatum och kön samt namn och personnummer på den förälder som fött barnet. Är föräldern inte folkbokförd registreras enbart hens namn och födelsetid i ärendet.

Utifrån de registrerade uppgifterna kan Skatteverket med stöd av BegrL utfärda ett intyg för gravsättning eller kremering. Eftersom uppgifterna behövs för handläggning av ärende får uppgifterna registreras i folkbokföringsdatabasen enligt 2 kap. 2 § andra stycket och 4 § första stycket FdbL samt 4 § första och andra stycket FdbF.

Skatteverket ska underrätta SCB om de registrerade uppgifterna om föräldern som fött barnet och om det dödfödda barnet med stöd av 6 § första stycket 1 FdbF.

Vad gäller när en person begär att Skatteverket ska registrera ytterligare uppgifter om ett dödfött barn?

Skatteverket kan få en begäran om att registrera andra uppgifter än de som Skatteverket får registrera i ett ärende om dödfött barn, till exempel uppgift om för- och efternamn eller föräldraskap för det dödfödda barnet. Frågan uppkommer då om det finns rättsligt stöd för sådan behandling av uppgifter.

Dödfött barn är inte ett rättssubjekt och kan därför inte ansöka om och förvärva för- och efternamn enligt PNL. Skatteverket kan därför inte registrera uppgift om namn i folkbokföringen.

Socialnämnden är inte skyldig att medverka till att fastställa ett föräldraskap genom bekräftelse för ett dödfött barn och bör därför inte göra detta. Det finns inte heller möjlighet för domstol att genom dom fastställa föräldraskap för ett dödfött barn. Det finns därmed inga bestämmelser i föräldrabalken eller annan författning om att Skatteverket behöver uppgifter om fastställda föräldraskap för dödfödda barn. Det finns alltså inget rättsligt stöd för Skatteverket att behandla sådana uppgifter.

Slutsats

I folkbokföringsdatabasen får de uppgifter behandlas som behövs för handläggningen av ett ärende, det krävs dock att det finns tillämpliga materiella regler. Sådana materiella regler saknas för registrering av uppgifter om för- och efternamn och föräldraskap för den dödfödda.

Det betyder att Skatteverket i dessa situationer saknar rättsligt grund för att behandla uppgifterna och dessa ska därför inte registreras.

Vad gäller när en person begär att Skatteverket ska registrera uppgifter om en dödfödd som har avlidit före utgången av den tjugoandra havandeskapsveckan?

Bestämmelsen i 24 § fjärde stycket FOL rör endast dödfödd som har avlidit efter utgången av den tjugoandra havandeskapsveckan. Det saknas därmed stöd för behandling av uppgifter om dödfödd som har avlidit före denna tidpunkt. Uppgifterna får därför inte behandlas i folkbokföringsdatabasen (2 kap. 3 och 4 §§ FdbL). I folkbokföringsdatabasen får de uppgifter behandlas som behövs för handläggningen av ett ärende, men det krävs att det finns tillämpliga materiella regler, vilket saknas i dessa fall.

Skatteverket saknar i dessa situationer rättslig grund för att behandla uppgifterna och dessa ska därför inte registreras.