HFD, mål nr 1282-22 och 1618-22, skatt på energi, industriell verksamhet

Högsta förvaltningsdomstolens domar den 13 oktober 2022, mål nr 1282-22 och 1618-22

Sammanfattning

Högsta förvaltningsdomstolen har meddelat dom i två mål som gäller lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE). Högsta förvaltningsdomstolen har prövat om lagens reglering om skatt på bränsle och el som förbrukats i tillverknings­processen i industriell verksamhet endast är tillämp­lig för företag som huvudsakligen bedriver sådan verksamhet. Högsta förvaltnings­domstolen bedömde att det inte finns något skäl att upprätthålla en huvudsaklighetsprincip inom ramen för den gällande regleringen.

Genom Högsta förvaltningsdomstolens domar är Skatteverkets ställningstagande Skatt på energi, industriell verksamhet (2008-05-29, dnr 131 335369-08/111) överspelat.

Referat

De båda målen i Högsta förvaltningsdomstolen avsåg förhandsbeskedsärenden.

Huvudfrågan i målen var om LSE:s bestämmelser om skatt på bränsle och el som har förbrukats i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet endast är tillämpliga för företag som huvudsakligen bedriver sådan verksamhet.

Högsta förvaltningsdomstolen gjorde följande bedömning.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att något krav på att den huvudsakliga verksamheten måste vara industriell inte går att utläsa ur lagtexten. Där anges endast att den förmånliga beskattningen gäller för bränsle och el som förbrukas vid tillverkningsprocessen i industriell verksamhet. För företag som bedriver både industriell och icke-industriell verksamhet gäller den förmånliga beskattningen således enbart bränsle och el som förbrukas i den förstnämnda verksamheten.

Detta skiljer sig från hur regleringen var utformad när en lägre skattenivå ursprungligen infördes i lagen (1957:262) om allmän energiskatt. För företag som bedrev industriell verksamhet gällde då att den lägre skattenivån omfattade företagets hela verksamhet. De förarbetsuttalanden som Skatteverket hänvisar till måste läsas mot den bakgrunden. Något skäl för att upprätthålla en huvudsaklighetsprincip inom ramen för den nu gällande regleringen, där den förmånliga beskattningen är begränsad till förbrukning som är hänförlig till den industriella tillverkningsprocessen, finns inte. De tidigare förarbetsuttalandena om detta får därför anses vara överspelade.

Skatteverkets kommentar

Skatteverkets uppfattning om innebörden av begreppet ”industriell verksamhet” i LSE:s bestämmelser om nedsatt skatt för bränsle respektive el som förbrukats i tillverkningsprocessen i industriell verksamhet redovisas i ställningstagandet Skatt på energi, industriell verksamhet (2008-05-29, dnr 131 335369-08/111). Enligt ställningstagandet är det avgörande för om en verksamhet ska anses industriell i regel om den huvudsakliga verksamheten i företaget är att anse som industriell.

Genom Högsta förvaltningsdomstolens domar är ställningstagandet överspelat.

Referenser

6 a kap. 1 § 8, 7 kap. 1 § första stycket 2, 9 kap. 2 § första stycket, 11 kap. 9 § första stycket 6 och 14 § första stycket lagen (1994:1776) om skatt på energi