Betydelsen av utländsk rätt vid bestämmandet av vem som ska anses som stiftare av en liechtensteinsk foundation

1 Sammanfattning

Vid prövning av om en liechtensteinsk foundation (Stiftung), bildad den 1 april 2009 eller senare, motsvarar en svensk familjestiftelse ska hänsyn tas till bestämmelserna i liechtensteinsk rätt som anger att en foundation kan bildas på uppdrag av en stiftare. I sådana fall måste det framgå av stiftelsehandlingarna att den har bildats på uppdrag. Skatteverket anser därför att det är bara i de fall där det framgår av stiftelsehandlingarna att en sådan foundation är bildad på uppdrag som någon annan än den som undertecknat stiftelsehandlingarna vid bildningstidpunkten är stiftare.

2 Frågeställning

Den som avser att bilda en liechtensteinsk foundation kan göra detta själv eller via ombud. I de fall då uppdrag att genomföra bildandet lämnas till en lokal professionell stiftelsebildare så anges denna som stiftare. Av stiftelsehandlingarna framgår dock vanligtvis inte att bildandet skett på uppdrag. Uppdragsgivaren brukar inte heller namnges i dessa fall.

Av den nu gällande (från den 1 april 2009) liechtensteinska lagstiftningen, Personen- und Gesellschaftsrecht (PGR), framgår att om en liechtensteinsk foundation bildas på uppdrag så ska detta framgå av stiftelsehandlingarna. Av bestämmelserna framgår även att styrelsen i en foundation ska informeras om vem som är uppdragsgivare och tillika stiftare.

För att en utbetalning från en liechtensteinsk foundation ska beskattas som periodiskt understöd krävs att denna motsvarar en svensk familjestiftelse. En förutsättning för att den ska anses motsvara en svensk familjestiftelse är att stiftaren inte är den enda förmånstagaren. Det kan därför vara av avgörande betydelse vem som är stiftare, om det är den som framgår av stiftelsehandlingarna eller om det är den som direkt eller indirekt har lämnat uppdraget att bilda stiftelsen.

Vilken betydelse har kraven i PGR för bedömningen av vem som är stiftare?

3 Gällande rätt m.m.

3.1 Stiftelselagen

En stiftelse bildas genom att egendom enligt förordnande av en eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål (1 kap. 2 § stiftelselagen [1994:1220], SL). En svensk stiftelse kan bildas på uppdrag av någon annan. Den som bildar på uppdrag av annan ska då göra detta med stöd av en skriftlig fullmakt. (Se prop. 1993/94:9 s. 108 och Hessler 1952, Om stiftelser s. 210 f.)

Syftet med en svensk stiftelse får inte vara att främja stiftaren i ekonomiskt avseende (prop. 1993/94:9 s. 106). Den som är stiftare kan därför inte vara den enda förmånstagaren. En sådan situation medför att någon stiftelse inte föreligger.

3.2 Inkomstskattelagen

Inkomstskattelagens (1999:1229), IL, termer och uttryck omfattar i princip både svenska och utländska företeelser (2 kap. 2 § IL). Bestämmelsen innebär att utländska motsvarigheter likställs med svenska företeelser vid tillämpningen av inkomstskattelagen. Ett exempel på när även utländska motsvarigheter omfattas är vid tillämpning av regeln om periodiskt understöd (10 kap. 6 § IL). Vid tillämpning av bestämmelsen på en utbetalning från en utländsk stiftelseliknande företeelse, tex. en foundation, ska det prövas om denna i tillräcklig utsträckning motsvarar en svensk stiftelse. Det som ska bedömas är om något enligt den utländska rätten är sådant att den aktuella företeelsen skulle kunna falla in under den svenska termen som den används i inkomstskattelagen, vilket ska ses ur både ett svenskt och ett utländskt perspektiv (prop. 1999/2000:2 del 2 s. 22).

3.3 Liechtensteinsk rätt om bildande av foundation

Reglerna kring foundation (Stiftung) i Liechtenstein finns i artikel 552 PGR. En foundation grundad enligt artikel 552 PGR bildas som en självständig juridisk person genom stiftarens ensidiga viljeförklaring. Stiftaren formulerar syftet och anger förmånstagarna samt skjuter till de tillägnade tillgångarna till foundation och dess företrädare, normalt styrelsen (artikel 552 § 1 PGR). Egendomen är därmed sakrättsligt skyddad mot stiftarens borgenärer.

Om en foundation bildas på uppdrag (indirekt representation), så är uppdragsgivaren stiftare. Om uppdragsgivaren också agerar genom indirekt representation för en tredje person, så är i stället denna tredje person stiftare (artikel 552 § 4 PGR).

En foundation måste ha ett kapital på minst 30 000 schweiziska franc, 30 000 euro eller 30 000 US-dollar. Om en utomstående person skjuter till tillgångar behandlas det som en benefik överlåtelse. Givaren får då inte status som stiftare (artikel 552 § 13 PGR).

Stiftelsehandlingarna ska även innehålla namn och hemort på den som undertecknat handlingarna, normalt uppdragstagaren och uppgift om foundations varaktighet om den är begränsad. När en foundation bildas på uppdrag av någon ska det, fr.o.m. den 1 april 2009, av handlingarna framgå att så har skett. Uppdragsgivarens identitet behöver dock inte uppges i handlingarna. Detta är ett krav för att de särskilda rättsverkningar som följer av att vara stiftare inte ska avse uppdragstagaren (artikel 552 § 16 PGR).

Före den 1 april 2009 krävdes det endast att den som bildade en foundation på uppdrag av någon skulle underrätta styrelsen om stiftarens identitet. Detta informationskrav gäller fortfarande vid bildandet av en foundation på uppdrag (artikel 552 § 4 stycke 3 PGR).

4 Bedömning

Vid prövning av om en liechtensteinsk foundation, bildad den 1 april 2009 eller senare, motsvarar en svensk familjestiftelse ska de bestämmelser i liechtensteinsk rätt beaktas som anger att när en foundation bildas på uppdrag av en stiftare ska detta framgå av stiftelsehandlingarna. Enligt Skatteverkets uppfattning är detta en tvingande regel i PGR som inte kan kringgås. Skatteverket anser därför att det är bara i de fall där det framgår av stiftelsehandlingarna att en sådan foundation är bildad på uppdrag som någon annan än den som undertecknat stiftelsehandlingarna vid bildningstidpunkten är stiftare.