Områden: Inkomstskatt (Kapital)

Datum: 2005-11-01

Dnr/målnr/löpnr: SRN FHB 2005-11-01, AVDRAGSTIDPUNKT FÖR RÄNTA

Om en ränta betalas genom att beloppet debiteras en redan tidigare medgiven kredit, får den dras av vid det årets taxering

Taxeringsåren 2006-2009

Ett företag har för avsikt att marknadsföra en finansiell produkt benämnd livstidsbolån. Äldre personer med låga inkomster skall genom denna låneform kunna ta upp lån med bostaden, oftast obelånad eller lågt belånad, som säkerhet och betala ränta med lånade pengar. Lånet behöver inte betalas tillbaka förrän låntagaren avlider eller säljer bostaden. Sökanden (fysisk person) avser att ta upp ett sådant lån med, i huvudsak, följande villkor.

Lånet beviljas med ett s.k. maxlånebelopp. Hela beloppet betalas inte ut omedelbart utan kommande räntebetalningar kommer att fullgöras genom att återstående del av maxlånebeloppet löpande tas i anspråk. Skulden ökar således med den årligen förfallna räntan. Låntagaren äger dock erlägga ränta på annat sätt. Lånet löper med fast ränta och lånetiden beräknas utifrån antaganden om låntagarens livslängd. Om lånetiden löper ut kan den vid behov förlängas och maxlånebeloppet höjas.

Företaget har för avsikt att bestämma maxlånebeloppet på så sätt att det inte beräknas komma att överstiga värdet på bostaden.

Fråga är om sökanden har avdragsrätt för den årliga räntan när den erläggs genom att livstidsbolåneskulden successivt ökas genom ianspråktagande av ytterligare belopp inom ramen för maxlånebeloppet (fråga 1) samt hur skulden inklusive räntan skall redovisas vid förmögenhetsbeskattningen (fråga 4).

FÖRHANDSBESKED

Fråga 1

Sökanden är berättigad till avdrag för ränta som betalas genom att ytterligare belopp inom maxlåneutrymmet tas i anspråk.

Fråga 4

Vid förmögenhetsbeskattningen skall skulden tas upp till sammanlagt ianspråktaget lånebelopp med – i eventuellt förekommande fall – tillägg för förfallen men ännu ej betald ränta.

MOTIVERING

Enligt 4 kap. 9 § 1 st. IL skall i inkomstslaget kapital utgifter dras av som kostnad då den skattskyldige betalar dem eller på något annat sätt har kostnaderna. Genom det i ansökan beskrivna förfarandet får sökanden anses betala sina ränteutgifter i och med att motsvarande belopp inom utrymmet för maxlånebeloppet tas i anspråk för betalningarna. Han är därför berättigad till avdrag för de sålunda betalade ränteutgifterna (jfr RÅ 1970 ref. 18).

Fråga 4

Förhandsbeskedet i denna del följer av 18 § SFL.

Kommentar:

Förhandsbeskedet överensstämmer med Skatteverkets uppfattning och överklagas inte.

I det aktuella fallet var situationen densamma som vid checkkrediter o.d. där avdrag för ränta medges när den debiteras kontot krediten är knuten till.

Se även RÅ 1948 ref. 1, RÅ 1948 ref. 50, RÅ 1957 Fi 29, RÅ 1958 ref. 51, RÅ 1969 ref. 39, Göran Englund; Rätt beskattningsår vid kontantmässig inkomstberäkning, 1962 s. 176f., Handledning för taxering 2005, del 1 s. 458 samt RÅ 1974 A 1321 och RÅ 1975 Aa 502.