HFD mål nr 7254-7255-22 – Uppdelning av ingående mervärdesskatt

Högsta förvaltningsdomstolens dom 2023-10-16, mål nr 7254-7255-22

Sammanfattning

Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, har prövat en fråga om uppdelning av ingående skatt i en blandad verksamhet. Med blandad verksamhet förstås en verksamhet som består av både skattepliktiga och från skatteplikt undantagna transaktioner.

HFD har förklarat att en beskattningsbar person inte kan vägras använda en sådan omsättningsbaserad beräkningsmetod som anges i artikel 174 i mervärdesskattedirektivet för att bestämma andelen avdragsgill ingående skatt avseende gemensamma kostnader vid blandad verksamhet.

Skatteverkets ställningstagande 2015-08-25, dnr 131 446423-15/111, ”Avdragsrätt för mervärdesskatt – fördelning efter skälig grund”, överensstämmer delvis inte med HFD:s dom när det gäller blandad verksamhet. Skatteverket kommer att se över ställningstagandet med anledning av domen. Skatteverket kommer även att se över ställningstagande 2022-01-11, dnr 8-1398376, ”Återbetalning av mervärdesskatt till beskattningsbara personer etablerade i Sverige som utför transaktioner i andra EU-länder”, i samband med detta. Även andra ställningstaganden kan komma att ses över.

Domen avser enbart blandad verksamhet inom ramen för en ekonomisk verksamhet. En uppdelning kan dock behöva göras även i andra situationer. EU-domstolen har klargjort att mervärdesskattedirektivet saknar bestämmelser när det gäller uppdelning mellan ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet och att en sådan uppdelning faller inom medlemsstaternas utrymme för skönsmässig bedömning (C-566/17, Związek Gmin Zagłębia Miedziowego, punkt 29). Detsamma gäller uppdelning avseende inköp som delvis ska användas i verksamheten och delvis privat (C-291/92, Armbrecht, punkt 21). Eftersom domen inte avser sådana situationer ska uppdelning i dessa fall ske enligt mervärdesskattelagens bestämmelser. Skatteverket kommer även att utveckla sin syn i övriga situationer i samband med översynen av ställningstagandena.

Referat

Ett bolag som bedriver blandad verksamhet har tidigare beräknat sin avdragsrätt för ingående skatt med ledning av en s.k. sektoriserad modell där verksamheten fördelas in i olika sektorer. Bolaget begärde omprövning och yrkade att den avdragsgilla andelen av den ingående skatten avseende gemensamma kostnader för bolagets verksamheter skulle fastställas med den omsättningsbaserade beräkningsmetod som anges i artikel 174 i mervärdesskattedirektivet.

Huvudregeln enligt artiklarna 173.1 och 174 i mervärdesskattedirektivet är att avdrag för ingående skatt avseende gemensamma kostnader vid blandad verksamhet ska beräknas utifrån omsättningen. I artikel 173.2 anges därutöver ett antal alternativa metoder för beräkningen som är frivilliga för medlemsstaterna att införa. En av dessa är enligt punkt c att göra avdraget på grundval av användningen.

HFD har konstaterat att bestämmelsen om uppdelning efter skälig grund i 8 kap. 13 § GML (nuvarande 13 kap. 29 § ML) inte kan anses uppfylla de krav på tydlighet, precision och klarhet som EU-domstolen har ställt upp för att ett införlivande ska anses ha skett på ett godtagbart sätt. Eftersom det därmed inte finns någon bestämmelse som genomför artikel 173.2 c i svensk rätt saknas grund för att, mot den enskildes vilja, tillämpa den metod som anges där för att bestämma andelen avdragsgill ingående skatt vid blandad verksamhet.

Enligt HFD kan inte heller direktivets huvudregel anses vara korrekt införlivad i svensk rätt. Det bristfälliga genomförandet kan inte heller läkas genom att bestämmelsen om uppdelning efter skälig grund i alla situationer tolkas EU-konformt på så sätt att den blir förenlig med huvudregeln i direktivet. En sådan tolkning skulle nämligen innebära att omsättningsmetoden alltid ska tillämpas, oavsett om detta leder till ett skäligt resultat, vilket inte kan anses vara förenligt med bestämmelsens ordalydelse.

Artiklarna 173.1 och 174 i mervärdesskattedirektivet får dock anses ha direkt effekt. Det innebär att en enskild som så önskar kan stödja sig direkt på bestämmelserna i dessa artiklar för att få den avdragsgilla andelen ingående skatt fastställd med tillämpning av direktivets omsättningsmetod.

Skatteverkets kommentar

HFD har konstaterat att en beskattningsbar person inte kan vägras använda en sådan omsättningsbaserad beräkningsmetod som anges i artikel 174 i mervärdesskattedirektivet för att bestämma andelen avdragsgill ingående mervärdesskatt avseende gemensamma kostnader vid blandad verksamhet.

Skatteverkets ställningstagande 2015-08-25, dnr 131 446423-15/111, ”Avdragsrätt för mervärdesskatt – fördelning efter skälig grund”, överensstämmer delvis inte med HFD:s dom när det gäller blandad verksamhet. Skatteverket kommer att se över ställningstagandet med anledning av domen. Skatteverket kommer även att se över ställningstagande 2022-01-11, dnr 8-1398376, ”Återbetalning av mervärdesskatt till beskattningsbara personer etablerade i Sverige som utför transaktioner i andra EU-länder”, i samband med detta. Även andra ställningstaganden kan komma att ses över.

Domen avsåg enbart blandad verksamhet inom ramen för en ekonomisk verksamhet. En uppdelning kan dock behöva göras även i andra situationer. EU-domstolen har klargjort att mervärdesskattedirektivet saknar bestämmelser när det gäller uppdelning mellan ekonomisk och icke-ekonomisk verksamhet och att en sådan uppdelning faller inom medlemsstaternas utrymme för skönsmässig bedömning (C-566/17, Związek Gmin Zagłębia Miedziowego, punkt 29). Detsamma gäller uppdelning avseende inköp som delvis ska användas i verksamheten och delvis privat (C-291/92, Armbrecht, punkt 21). Eftersom domen inte avser sådana situationer ska uppdelning i dessa fall ske enligt mervärdesskattelagens bestämmelser. Skatteverket kommer även att utveckla sin syn i övriga situationer i samband med översynen av ställningstagandena.

Referenser

8 kap. 13 § GML (mervärdesskattelagen (1994:200), GML (jmf 13 kap. 29 § mervärdesskattelagen [2023:200], ML)

Artiklarna 173-174 i mervärdesskattedirektivet (2006/112/EG)

C-511/10, BLC Baumarkt

C-183/13, Banco Mais

C-102/08, Salix

C-180/10 och C-181/10 Slaby m.fl

C-566/17, Związek Gmin Zagłębia Miedziowego

C-291/92, Armbrecht