Områden: Punktskatter och trafikskatter (Alkoholskatt)
Datum: 2024-05-28
Dnr: 8-2917919
Nytt: 2024-05-28
Detta ställningstagande innebär att Skatteverket fortsatt gör samma rättsliga bedömning som vid tillämpningen av motsvarande bestämmelser i den numera upphävda lagen (1994:1564) om alkoholskatt.
För förhållanden som avser tid före den 13 februari 2023 gäller Skatteverkets ställningstagande ” Möjlighet att godkännas både som upplagshavare och som skattebefriad förbrukare”, 2006-05-03, dnr 131 267682-06/111.
Ett företag kan vara godkänt både som upplagshavare och som skattebefriad förbrukare enligt lagen (2022:156) om alkoholskatt, LAS.
Företag som bedriver sin verksamhet på flera platser har ansökt om att godkännas både som upplagshavare och som skattebefriad förbrukare. De skulle på så sätt inte behöva ha godkända skatteupplag på samtliga platser där de hanterar skattepliktiga alkoholvaror för att kunna ta emot dessa utan skatt.
Fråga har med anledning av detta uppkommit om det är möjligt att godkänna ett företag både som upplagshavare och som skattebefriad förbrukare enligt LAS.
Som upplagshavare får den godkännas som i yrkesmässig verksamhet i Sverige avser att bedriva viss verksamhet, är lämplig som upplagshavare med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt och som disponerar över ett utrymme i Sverige som kan godkännas som skatteupplag (3 kap. 2 § lagen [2022:156] om alkoholskatt, LAS).
Som skattebefriad förbrukare får den godkännas som använder alkoholvaror för visst ändamål och som med hänsyn till sina ekonomiska förhållanden och omständigheterna i övrigt är lämplig som skattebefriad förbrukare (10 kap. 1 § LAS).
I förarbetena till den numera upphävda lagen (1994:1564) om alkoholskatt uttalades följande avseende den ursprungliga lydelsen av bestämmelsen om att upplagshavares tillverkning, bearbetning och lagring av skattepliktiga varor ska ske i ett godkänt skatteupplag (prop. 1994/95:56 s. 87 jämfört med s. 118):
”Om upplagshavaren önskar lagra skattepliktig vara på annat ställe än i ett godkänt skatteupplag är detta naturligtvis möjligt. Detta kan han dock inte göra såsom upplagshavare och det kan inte ske under suspension av skatten.”
I samband med att bestämmelserna om skattebefriade förbrukare infördes gjordes inga uttalanden om den situationen att ett företag ansöker om godkännande både som upplagshavare och som skattebefriad förbrukare.
När direktiv 2008/118/EG1 implementerades i den numera upphävda lagen om alkoholskatt uttalades följande i författningskommentaren till bestämmelsen om vem som är skattskyldig. 8 § första stycket 1 ändras för att det tydligt ska framgå att den som godkänts som upplagshavare är skattskyldig enligt de bestämmelser som gäller för uppskovsförfarandet enbart när denne agerar i egenskap av upplagshavare inom systemet för skatteuppskov. Om den som godkänts som upplagshavare hanterar varor vid sidan av ett uppskovsförfarande är denne skattskyldig enligt andra bestämmelser. Som exempel kan nämnas det fall där den som godkänts som upplagshavare för in beskattade varor till Sverige. Eftersom beskattade varor inte omfattas av uppskovsförfarandet, för upplagshavaren inte in sådana varor i egenskap av upplagshavare. Han eller hon är då inte skattskyldig för varorna enligt punkt 1 utan enligt punkt 6 (skattskyldig är den som för in eller tar emot beskattade alkoholvaror från annat EU-land). Det innebär att dessa varor inte ska tas med i den skatteredovisning upplagshavaren regelbundet lämnar i sin punktskattedeklaration. I stället ska skatten redovisas i en särskild deklaration när varorna förs in. Även för registrerade varumottagare gäller skattskyldighet i denna egenskap när varor hanteras på ett sådant sätt som utgör grunden för godkännandet. Hanteras varorna utanför uppskovsförfarandet föreligger skattskyldighet på grund av andra bestämmelser. För den som godkänts som registrerad varumottagare t.ex. in beskattade varor är denne skattskyldig enligt punkt 6 (jfr prop. 2009/10:40 s. 162 jämfört med s. 187).
Samtidigt uttalades också att bestämmelsen om hantering av varor på skatteupplag ändrades för att det tydligt ska framgå att all hantering en upplagshavare gör av obeskattade alkoholvaror ska ske i ett godkänt skatteupplag för att hanteringen ska omfattas av ett uppskovsförfarande. Hanteras varorna på någon annan plats utlöses beskattning (jfr prop. 2009/10:40 s. 164 jämfört med s. 187).
Den 1 januari 2013 ändrades lydelsen av 8 § i den numera upphävda lagen om alkoholskatt. Av författningskommentaren framgår följande: 8 § första stycket 2 har ändrats för att tydligare beskriva att skattskyldighet för en registrerad varumottagare enligt denna bestämmelse enbart uppkommer när denne i sin egenskap av varumottagare tar emot alkoholvaror som flyttats enligt uppskovsförfarandet. Om den som godkänts som registrerad varumottagare hanterar varor på annat sätt kan denne vara skattskyldig enligt andra bestämmelser. Som exempel kan nämnas det fall där den som godkänts som registrerad varumottagare för in eller tar emot beskattade varor till Sverige. Eftersom beskattade varor inte omfattas av uppskovsförfarandet kan de varorna inte tas emot i egenskap av registrerad varumottagare. Varorna förs i ett sådant fall inte in till Sverige enligt punkten 2 utan i stället enligt punkten 5 (skattskyldig är den som för in eller tar emot beskattade alkoholvaror från annat EU-land). Det innebär att dessa varor inte ska tas med i den skatteredovisning som den registrerade varumottagaren ska lämna i punktskattedeklaration. I stället ska skatten redovisas i en särskild skattedeklaration när varorna förs in till Sverige (jfr prop. 2011/12:155 s. 100).
När den upphävda lagen om alkoholskatt ersattes med LAS i samband med att direktiv 2020/2622 implementerades i svensk rätt uttalades följande (prop. 2021/22:61 s. 240):
”Även den som har ett godkännande att agera inom uppskovsförfarandet som upplagshavare, registrerad avsändare eller registrerad varumottagare har möjlighet att avsända eller ta emot varor inom förfarandet för beskattade varor./…/Av systematiken i nuvarande bestämmelser framgår redan i dag att en aktör inom det harmoniserade förfarandet kan agera i olika egenskaper (jfr t.ex. kommentaren till 9 § första stycket 1 i prop. 2009/10:40 s. 162). På samma sätt får det anses följa av systematiken att en aktör kan vara godkänd upplagshavare eller registrerad varumottagare och i denna egenskap hantera varor inom uppskovsförfarandet och samtidigt anmäla sig för registrering som en certifierad aktör inom förfarandet för beskattade varor och i denna egenskap hantera varor inom förfarandet för beskattade varor.”
Det finns inga bestämmelser i LAS som anger att ett företag som är godkänt som upplagshavare inte kan godkännas som skattebefriad förbrukare. Det finns inte heller några bestämmelser som anger att ett företag som är godkänt som skattebefriad förbrukare inte kan godkännas som upplagshavare. Enligt Skatteverkets uppfattning krävs uttryckligt stöd i lag för att Skatteverket ska avslå en ansökan med hänvisning till att sökande är godkänd som skattebefriad förbrukare respektive upplagshavare.
Skatteverket anser att lagens systematik och förarbetsuttalanden om upplagshavare och andra godkända aktörer ger uttryck för att det är lagstiftarens mening att ett företag i olika situationer anses agera i egenskap av upplagshavare eller i annan egenskap.
Ett företag kan enligt Skatteverkets uppfattning således vara godkänt både som upplagshavare och som skattebefriad förbrukare.
___________
1 Rådets direktiv 2008/118/EG av den 16 december 2008 om allmänna regler för punktskatt och om upphävande av direktiv 92/12/EEG
2 Rådets direktiv (EU) 2020/262 av den 19 december 2019 om allmänna regler för punktskatt