Avräkning utländsk skatt – beräkning av avräkningsbar utländsk skatt för en fysisk person när flera inkomster har beskattats i utlandet

1 Sammanfattning

I vissa fall behöver en beräkning göras av hur stor del av den utländska slutliga skatten som avser en viss inkomst eller vissa inkomster. Så kan exempelvis vara fallet när flera inkomster har beskattats i en utländsk stat och Sverige inte får beskatta alla inkomsterna. Hela den utländska slutliga skatten är då inte avräkningsbar och en beräkning behöver göras av hur stor del av den utländska skatten som avser den eller de inkomster som ska beskattas i Sverige.

Skatteverket anser att de grundläggande principerna för beräkning av spärrbelopp i avräkningslagen kan ge ledning vid beräkningen av den avräkningsbara utländska skatten. Detta innebär att avdrag för direkta och gemensamma kostnadsposter vid beskattningen i utlandet ska beaktas.

Utgångspunkten är att gemensamma kostnadsposter fördelas utifrån inkomsterna efter avdrag för direkta kostnadsposter. Om inkomsterna före avdrag för gemensamma kostnadsposter används vid beräkningen kommer de gemensamma kostnadsposterna fördelas utifrån inkomsterna efter avdrag för direkta kostnadsposter. Den avräkningsbara utländska skatten kan därför i de flesta fall beräknas utifrån inkomsternas storlek före avdrag för gemensamma kostnadsposter d.v.s. utifrån inkomsterna efter avdrag för direkta kostnadsposter, eller utifrån bruttoinkomsterna om direkta kostnadsposter saknas.

Att de grundläggande principerna för beräkning av spärrbelopp kan ge ledning vid beräkningen av avräkningsbar utländsk skatt innebär också att skattereduktioner ska beaktas. Skattereduktioner som medgetts vid den utländska skatteberäkningen ska hanteras på liknade sätt som skattereduktioner hanteras vid spärrbeloppsberäkningen.

I vissa situationer kan det ha skett en nedsättning av skatten i utlandet genom avräkning av utländsk skatt eller tillämpning av alternativ exempt som avser en annan inkomst än den som undanröjande av dubbelbeskattning ska ske för i Sverige. Skatteverket anser att en nedsättning av skatten i utlandet genom avräkning av utländsk skatt i första hand ska anses hänförlig till den inkomst som nedsättningen i utlandet avser. Om nedsättning av skatten i utlandet har skett genom alternativ exempt anses skatten efter nedsättningen hänförlig till den eller de inkomster som får beskattas i utlandet.

Om omständigheterna i det enskilda fallet gör att beräkningssättet i ställningstagandet leder till ett orimligt eller missvisande resultat, eller om beräkningssättet inte går att tillämpa, får beräkningen anpassas efter de specifika omständigheterna.

Detta ställningstagande ersätter Skatteverkets ställningstagande ”Avräkningsbar utländsk skatt när Sverige bara beskattar en del av inkomsterna från en utländsk stat”, 2015-06-24, dnr 131 350947-15/111. Skatteverket ändrar inte sin bedömning att bestämmelserna om beräkning av spärrbelopp i avräkningslagen kan ge ledning vid beräkningen av avräkningsbar utländsk skatt. Det nya ställningstagandet klargör dock att en förenklad beräkning kan göras i de flesta fall och det tar även upp fler frågor och situationer.

2 Frågeställning

I vissa fall behöver en beräkning göras av hur stor del av den utländska slutliga skatten som avser en viss inkomst eller vissa inkomster.

Om Sverige ska undanröja dubbelbeskattning genom avräkning och den utländska skatten har tagits ut på fler inkomster än Sverige får beskatta är inte hela den utländska slutliga skatten avräkningsbar. En beräkning behöver då göras av hur stor del av den utländska skatten som avser den eller de inkomster som ska beskattas i Sverige.

När flera inkomster har beskattats i en utländsk stat och Sverige såsom källstat ska sätta ned särskild inkomstskatt enligt SINK genom avräkning, s.k. omvänd credit, behöver en beräkning göras av hur stor del av den utländska skatten som avser varje inkomst som omvänd credit ska tillämpas på. Detta beror på att avräkning inte får ske med ett högre belopp än den särskilda inkomstskatten på inkomsten i fråga (en per item-princip tillämpas).

Hur en beräkning av den avräkningsbara utländska skatten ska göras är inte lagreglerat.

Följande frågor har ställts:

1. Ska avdrag för kostnadsposter i utlandet beaktas?
2. Hur ska skattereduktioner i utlandet hanteras?
3. Hur ska ett undanröjande av dubbelbeskattning i utlandet, som avser en annan inkomst än den som undanröjandet ska ske för i Sverige, hanteras?

3 Gällande rätt m.m.

Bestämmelser om avräkning av utländsk skatt finns i lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt, avräkningslagen eller AvrL. Av lagen framgår bl.a. att med utländsk skatt avses allmän slutlig skatt på inkomst som har betalats till en utländsk stat, delstat, lokal myndighet eller till Europeiska unionen (1 kap. 3 § AvrL).

Den skattskyldiga ska lämna de uppgifter som behövs för avräkningen (1 kap. 6 § AvrL).

Avräkning medges med det lägsta beloppet av summan av de avräkningsbara utländska skatterna och det s.k. spärrbeloppet (2 kap. 8 och 9 §§ AvrL).

Spärrbeloppet är en beräkning av hur stor del av den svenska skatten som avser de utländska inkomsterna. Hur spärrbeloppsberäkningen ska göras regleras i avräkningslagen. Ofta uttrycks spärrbeloppet som ett bråktal, där täljaren är den utländska inkomsten och nämnaren är den sammanlagda inkomsten, som multipliceras med den svenska skatten på den sammanlagda inkomsten.

För en fysisk person beräknas ett spärrbelopp för förvärvsinkomster och ett för kapitalinkomster. De båda spärrbeloppen läggs därefter samman till ett totalt spärrbelopp (2 kap. 9 § och 10 § första stycket AvrL).

Vid spärrbeloppsberäkningen är det den utländska nettoinkomsten som ska tas upp som utländsk inkomst i täljaren, d.v.s. intäktsposter efter avdrag för kostnadsposter (2 kap. 10 § första stycket AvrL). Högsta förvaltningsdomstolen har funnit att inte bara sådana kostnadsposter som direkt avser den utländska verksamheten (direkta kostnadsposter) ska beaktas utan även gemensamma kostnadsposter, d.v.s. kostnadsposter som är gemensamma för verksamheterna i Sverige och i utlandet (RÅ 2001 ref. 43). Den sammanlagda inkomsten i nämnaren utgörs för förvärvsinkomster av den sammanlagda förvärvsinkomsten före allmänna avdrag, grundavdrag och sjöinkomstavdrag och för kapitalinkomster av överskottet av kapital (2 kap. 10 § första stycket AvrL).

Om den skattskyldiga har fått skattereduktion enligt bestämmelserna i 67 kap. IL ska skattereduktionen beaktas vid beräkningen av spärrbeloppet (2 kap. 10 § andra stycket AvrL). Det kan även finnas skattereduktioner i andra lagar som ska beaktas vid spärrbeloppsberäkningen.

Bestämmelser om avräkning av utländsk skatt när skatt enligt lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, SINK, har betalats finns i skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL. När en skattskyldig har hemvist i en annan stat enligt skatteavtal och skatteavtalet anger att Sverige ska medge avräkning för den skatt som har betalats i den andra staten (omvänd credit) ska Skatteverket efter ansökan besluta att den skattskyldiga ska tillgodoräknas ett belopp som motsvarar den skatt som har betalats i den andra staten. Tillgodoräknande får dock inte ske med ett högre belopp än den inbetalda särskilda inkomstskatten på inkomsten i fråga (54 kap. 4 § SFL).

4 Bedömning

Vid såväl beräkningen av avräkningsbar utländsk skatt som vid beräkningen av spärrbeloppet är det fråga om att beräkna hur stor del av en skatt som avser en viss inkomst eller vissa inkomster. Skatteverket anser därför att de grundläggande principerna för beräkning av spärrbelopp i avräkningslagen kan ge ledning vid beräkningen av avräkningsbar utländsk skatt.

Beräkningen av den avräkningsbara utländska skatten kan därför uttryckas som ett bråktal, där täljaren är inkomsten i utlandet (som undanröjandet av dubbelbeskattning avser) och nämnaren är den sammanlagda inkomsten i utlandet, som multipliceras med den utländska skatten på den sammanlagda inkomsten i utlandet:

Vid beräkningen används beloppen vid beskattningen och skatteberäkningen i utlandet, d.v.s. beloppen i den utländska valutan.

I de fall beskattningen i utlandet sker i olika inkomstslag, skatten tas ut på olika underlag eller liknande får den avräkningsbara skatten beräknas för respektive inkomstslag, underlag eller liknande för sig och sedan läggas ihop (jfr beräkningen av spärrbeloppet där spärrbeloppet för förvärvsinkomster och kapitalinkomster beräknas var för sig och sedan läggs ihop till det totala spärrbeloppet).

Om omständigheterna i det enskilda fallet gör att beräkningssättet i ställningstagandet leder till ett orimligt eller missvisande resultat, eller om beräkningssättet inte går att tillämpa, får beräkningen anpassas efter de specifika omständigheterna.

4.1 Avdrag för kostnadsposter i utlandet

Att de grundläggande principerna för beräkning av spärrbelopp i avräkningslagen kan ge ledning vid beräkningen av avräkningsbar utländsk skatt innebär att direkta och gemensamma kostnadsposter vid beskattningen i utlandet ska beaktas.

Utgångspunkten är att gemensamma kostnadsposter fördelas utifrån inkomsterna efter avdrag för direkta kostnadsposter. Om inkomsterna före avdrag för gemensamma kostnadsposter används vid beräkningen kommer de gemensamma kostnadsposterna fördelas utifrån inkomsterna efter avdrag för direkta kostnadsposter. Den avräkningsbara utländska skatten kan därför i de flesta fall beräknas utifrån inkomsternas storlek före avdrag för gemensamma kostnadsposter d.v.s. utifrån inkomsterna efter avdrag för direkta kostnadsposter eller utifrån bruttoinkomsterna om direkta kostnadsposter saknas, se exemplen i avsnitt 4.4.

Om det framkommer att den lämpligaste metoden för att fördela gemensamma kostnadsposter inte är utifrån inkomsterna efter avdrag för direkta kostnadsposter (jfr Skatteverket ställningstagande ”Avräkning utländsk skatt – fördelning av intäkts- och kostnadsposter i spärrbeloppsberäkningen”, 2024-05-06, dnr 8-2814443) behöver beräkningen av den avräkningsbara utländska skatten göras i flera steg. Då fördelas först direkta kostnadsposter ut på de olika inkomsterna, därefter fördelas gemensamma kostnadsposter enligt den metod som är lämpligast. Den aktuella inkomsten efter fördelningen sätts i relation till den totala inkomsten efter avdrag för direkta och gemensamma kostnadsposter.

4.2 Skattereduktioner i utlandet

Att de grundläggande principerna för beräkning av spärrbelopp i avräkningslagen kan ge ledning vid beräkningen av avräkningsbar utländsk skatt innebär också att skattereduktioner ska beaktas. Skattereduktioner som medgetts vid den utländska skatteberäkningen ska hanteras på liknande sätt som skattereduktioner hanteras vid spärrbeloppsberäkningen.

Det är därför den utländska slutliga skatten efter skattereduktioner som ska användas vid beräkningen, se exemplen i avsnitt 4.4.1, 4.4.2 och 4.4.3. Om det har skett en nedsättning av skatten i utlandet p.g.a. avräkning av utländsk skatt eller alternativ exempt, som avser en annan inkomst än den som undanröjandet av dubbelbeskattning ska ske för i Sverige, är detta inte en sådan skattereduktion som avses här. Hur en sådan nedsättning ska hanteras framgår av avsnitt 4.3.

För att få fram den utländska slutliga skatten som ska användas vid beräkningen av den avräkningsbara utländska skatten kan en fördelning av skattereduktioner på olika skatter och avgifter behöva göras. Detta kan t.ex. vara aktuellt när skattereduktionerna minskar socialförsäkringsavgifter eller minskar andra skatter eller avgifter än de som tas ut på den inkomst som beräkning ska ske för. Även när det finns flera skatter som tas ut på olika underlag kan en fördelning behöva göras.

När en fördelning av skattereduktionerna behöver göras ska skattereduktionerna fördelas på de skatter och avgifter som de minskar. Detta gäller även om skattereduktionen genererats av en viss inkomst eller viss typ av inkomst.

Om det inte framgår att skattereduktionen eller skattereduktionerna bara minskar vissa skatter eller avgifter, eller bara anses hänförliga till en viss inkomst, kan beräkning av skatten eller avgiften efter fördelning av skattereduktioner ske enligt följande formel:

Skattereduktionerna fördelas då proportionellt på de olika skatterna och avgifterna, se exemplet i avsnitt 4.4.4.

Om det finns skattereduktioner som bara minskar vissa skatter eller avgifter, eller bara anses hänförliga till en viss inkomst, kan Skatteverkets bedömning i ställningstagandet ”Avräkning av utländsk skatt - fördelning av skattereduktioner vid spärrbeloppsberäkningen för fysiska personer”, 2021-12-01, dnr 8-1336515) ge ledning till hur skattereduktionerna ska fördelas.

4.3 Undanröjande av dubbelbeskattning i utlandet som avser en annan inkomst än den undanröjandet ska ske för i Sverige

I vissa situationer kan det ha skett en nedsättning av skatten i utlandet p.g.a. undanröjande av dubbelbeskattning som avser en annan inkomst än den som undanröjandet ska ske för i Sverige. En sådan nedsättning kan exempelvis förekomma när personer har haft hemvist enligt skatteavtal i en annan stat under en del av året eller när det följer av skatteavtalet med det andra landet att Sverige såsom källstat ska undanröja dubbelbeskattningen genom avräkning (omvänd credit). Undanröjandet av dubbelbeskattning i utlandet kan ha skett genom avräkning av utländsk skatt eller genom alternativ exempt. Vid alternativ exempt tas inkomsten med i beskattningsunderlaget och en proportionell andel av skatten undantas.

Skatteverket anser att en nedsättning av skatten i utlandet genom avräkning av utländsk skatt i första hand ska anses hänförlig till den inkomst som nedsättningen i utlandet avser. Den utländska slutliga skatten som ska fördelas på den inkomst som Sverige beskattar är därför skatten före avräkningen, se Nina i exemplet i avsnitt 4.4.5. Den utländska slutliga skatten som hänför sig till den inkomst som Sverige beskattar kan dock högst uppgå till den slutliga skatt som har betalats i utlandet.

Om nedsättning av skatten i utlandet har skett genom alternativ exempt anses skatten efter nedsättningen hänförlig till den eller de inkomster som får beskattas i utlandet, se Noah i exemplet i avsnitt 4.4.5.

4.4 Exempel

Nedan följer ett antal exempel på beräkning av den avräkningsbara utländska skatten. Det förutsätts att beskattningen i utlandet har skett i enlighet med skatteavtalet med det aktuella landet. Om inte annat framgår av exemplet är personen obegränsat skattskyldig i Sverige samt har hemvist här vid tillämpningen av skatteavtalet med det aktuella landet och Sverige ska undanröja dubbelbeskattningen genom avräkning.

4.4.1 Inga direkta kostnadsposter men skattereduktion

Nadja har beskattats för pension och lön i land A. Pensionen är 20 000 och lönen är 30 000. Det är bara pensionen som ska beskattas i Sverige.

I land A har Nadja fått ett schablonavdrag med 2 000. Avdraget är inte hänförligt till någon av inkomsterna. Underlaget för skatt är 48 000 (20 000 + 30 000 - 2 000).

I land A tas statlig inkomstskatt ut med 2 400 och kommunal inkomstskatt med 9 600, alltså totalt 12 000. Några andra skatter eller avgifter finns inte. Nadja har fått en skattereduktion med 500 och hennes slutliga skatt i land A är därför 11 500.

Eftersom det inte finns några direkta kostnadsposter beräknas den avräkningsbara utländska skatten utifrån bruttoinkomsterna.

Den avräkningsbara utländska skatten på pensionen blir 4 600 (20 000 / 50 000 x 11 500).

4.4.2 Direkta kostnadsposter och skattereduktioner

Nader har beskattats för lön och pension i land B. Lönen är 40 000 och pensionen är 15 000. Det är bara lönen som ska beskattas i Sverige.

I land B har Nader fått avdrag för kostnader för resor till och från arbetet med 2 000. Kostnaderna för resor är hänförliga till lönen. Han har också fått ett grundavdrag med 1 000. Grundavdraget är inte hänförligt till någon av inkomsterna. Underlaget för skatt är 52 000 (40 000 + 15 000 - 2 000 - 1 000).

I land B tas statlig inkomstskatt ut med 5 200 och kommunal inkomstskatt med 13 000, alltså totalt 18 200. Några andra skatter eller avgifter finns inte. Nader har fått skattereduktioner med totalt 2 200 och hans slutliga skatt i land B är därför 16 000.

Eftersom det finns direkta kostnadsposter beräknas den avräkningsbara utländska skatten utifrån inkomsterna efter avdrag för direkta kostnadsposter.

Lönen blir efter avdrag för direkta kostnadsposter 38 000 (40 000 – 2 000). Det finns inga direkta kostnadsposter som är hänförliga till pensionen. Den sammanlagda inkomsten blir efter avdrag för direkta kostnadsposter 53 000 (40 000 + 15 000 – 2 000).

Den avräkningsbara skatten på lönen blir 11 472 (38 000 / 53 000 x 16 000).

4.4.3 Direkta kostnadsposter (i procent av inkomsten) och skattereduktioner

Noor har beskattats för pension och lön i land C. Pensionen är 24 000 och lönen är 30 000. Det är bara pensionen som ska beskattas i Sverige.

I land C medges ett avdrag med 25 procent på pensionsinkomster, dock högst 7 000. För löneinkomster medges ett avdrag med 40 procent, dock högst 8 000. Om personen har både pension och lön får det sammanlagda avdraget högst vara 8 000. Noor får avdrag med maxbeloppet 8 000. Hon får även grundavdrag med 2 000 som inte är hänförligt till någon av inkomsterna. Underlaget för skatt är 44 000 (24 000 + 30 000 - 8 000 - 2 000).

I land C tas statlig inkomstskatt ut med 4 600 och kommunal inkomstskatt ut med 11 500, alltså totalt 16 100. Noor har fått skattereduktioner med totalt 1 100 vilket innebär att hennes slutliga skatt i land C är 15 000.

Eftersom det finns direkta kostnadsposter beräknas den avräkningsbara utländska skatten utifrån inkomsterna efter avdrag för direkta kostnadsposter.

Eftersom avdragen för de direkta kostnadsposterna ges med olika procentsatser och det finns ett maxbelopp måste man räkna ut hur stora de direkta kostnadsposterna är för respektive inkomst:

• 25 procent av 24 000 blir 6 000 vilket är lägre än maximala beloppet 7 000.
• 40 procent av 30 000 blir 12 000 vilket är högre än maximala beloppet 8 000.

Det sammanlagda avdraget blir 14 000 (6 000 + 8 000) men är begränsat till 8 000. Avdraget 8 000 proportioneras på respektive inkomst utifrån det avdrag varje inkomst har genererat, eller högst kan generera, d.v.s. 6 000 för pensionen och 8 000 för lönen.

Avdraget för direkta kostnadsposter hänförligt till pensionen beräknas till 3 429 (6 000 / 14 000 x 8 000).

Pensionen blir efter avdrag för direkta kostnadsposter 20 571 (24 000 - 3 429). Den sammanlagda inkomsten blir efter avdrag för direkta kostnadsposter 46 000 (24 000 + 30 000 - 8 000).

Den avräkningsbara utländska skatten på pensionsinkomsten blir 6 708 (20 571 / 46 000 x 15 000).

4.4.4 Skattereduktion som minskar socialförsäkringsavgift

Nico har beskattats för pension och lön i land D. Pensionen är 10 000 och lönen är 40 000. Det är bara pensionen som ska beskattas i Sverige.

Underlaget för skatt i land D är 50 000 (10 000 + 40 000).

I land D tas inkomstskatt ut med 10 000. Även en socialförsäkringsavgift på 5 000 tas ut. Totalt blir skatter och avgifter 15 000. Skattereduktion medges med 3 000 och minskar både skatten och socialförsäkringsavgiften. Efter skattereduktionen är den totala inkomstskatten och socialförsäkringsavgiften 12 000.

Inkomstskatten blir efter fördelning av skattereduktionen 8 000 (10 000 / 15 000 x 12 000).

Socialförsäkringsavgiften blir efter fördelning av skattereduktionen 4 000 (5 000 / 15 000 x 12 000).

Den avräkningsbara utländska skatten på pensionsinkomsten blir 1 600 (10 000 / 50 000 x 8 000).

4.4.5 Beskattning enligt SINK, tillämpning av omvänd credit och undanröjande av dubbelbeskattning i utlandet

Nina och Noah är begränsat skattskyldiga i Sverige och har hemvist i land E enligt skatteavtalet mellan Sverige och land E.

Nina får två svenska pensioner utbetalda, en socialförsäkringspension och en pension från en tjänstepensionsförsäkring. Både Sverige och land E får beskatta pensionerna och Sverige ska undanröja dubbelbeskattningen genom omvänd credit. I Sverige beskattas pensionerna enligt SINK.

Noah får också två svenska pensioner utbetalda, en socialförsäkringspension och en pension på grund av tidigare offentlig tjänst. Både Sverige och land E får beskatta socialförsäkringspensionen och Sverige ska undanröja dubbelbeskattningen genom omvänd credit. Bara Sverige har beskattningsrätt till pensionen på grund av tidigare offentlig tjänst. Land E tillämpar dock alternativ exempt på pensionen på grund av tidigare offentlig tjänst vilket innebär att pensionen tas med vid beskattningen i land E och att skatten som avser pensionen undantas. I Sverige beskattas pensionerna enligt SINK.

Nina

Vid beskattningen i land E tas socialförsäkringspensionen upp med 5 000 och pensionen från tjänstepensionsförsäkringen med 30 000. I land E beskattas Nina även för en pension från land F med 15 000.

Nina får ett grundavdrag med 2 000 i land E. Grundavdraget är inte hänförligt till en viss inkomst. Underlaget för skatt är 48 000 (5 000 + 30 000 + 15 000 - 2 000).

I land E tas statlig och kommunal inkomstskatt ut med totalt 10 000. Avräkning för skatt betald i land F har medgetts med 1 000 och den slutliga skatten i land E är därför 9 000.

Eftersom det inte finns några direkta kostnadsposter beräknas den avräkningsbara utländska skatten i land E utifrån bruttoinkomsterna.

Den avräkning för skatt i land F som görs vid skatteberäkningen i land E ska i första hand anses hänförlig till inkomsten från land F. Den skatt som man utgår ifrån vid fördelningen av skatten i land E är därför skatten före avräkningen (10 000). Den avräkningsbara skatten på de svenska inkomsterna kan dock inte överstiga den slutliga skatten i land E (9 000).

Eftersom det är fråga om nedsättning av SINK-skatt enligt 54 kap. 4 § SFL behöver den avräkningsbara skatten beräknas för varje svensk inkomst på vilken omvänd credit ska tillämpas.

Den avräkningsbara utländska skatten på socialförsäkringspensionen blir 1 000 (5 000 / 50 000 x 10 000) och på pensionen från tjänstepensionsförsäkringen 6 000 (30 000 / 50 000 x 10 000). Den totala avräkningsbara utländska skatten på de svenska inkomsterna överstiger inte den slutliga skatten i land E.

Noah

Vid beskattningen i land E tas socialförsäkringspensionen upp med 12 000 och pensionen på grund av tidigare offentlig tjänst med 40 000.

Noah får ett grundavdrag med 2 000 i land E. Grundavdraget är inte hänförligt till en viss inkomst. Underlaget för skatt är 50 000 (12 000 + 40 000 - 2 000).

I land E tas statlig och kommunal inkomstskatt ut med totalt 10 000. Eftersom skatten som avser pensionen på grund av offentlig tjänst ska undantas i land E har skatten i land E satts ned med 8 000 (vilket motsvarar 40 000 / 50 000 x 10 000).

Skatten i land E efter nedsättning, 2 000, anses hänförlig till socialförsäkringspensionen. Den avräkningsbara utländska skatten på socialförsäkringspensionen blir därför 2 000.

4.5 Tidigare ställningstagande ersatt

Detta ställningstagande ersätter Skatteverkets ställningstagande ”Avräkningsbar utländsk skatt när Sverige bara beskattar en del av inkomsterna från en utländsk stat”, 2015-06-24, dnr 131 350947-15/111. Skatteverket ändrar inte sin bedömning att bestämmelserna om beräkning av spärrbelopp i avräkningslagen kan ge ledning vid beräkningen av avräkningsbar utländsk skatt. Det nya ställningstagandet klargör dock att en förenklad beräkning kan göras i de flesta fall och det tar även upp fler frågor och situationer.