SRN 2006-04-07, Tillhandahållande av personlig träning

Skatt ska tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget för tillhandahållande av personlig träning som faktureras idrottsutövarens arbetsgivare

Redovisningsperioderna under tiden augusti 2005-juli 2008

X AB (bolaget) bedriver konsulterande verksamhet i form av personlig träning. Bolaget tillhandahåller sina tjänster på en av bolaget hyrd idrottsanläggning, till vilken fysiska personer kommer för att utöva idrottslig träning. Bolaget tillhandahåller även sina tjänster till fysiska personer i lokaler som ställs till förfogande av dessa personers arbetsgivare. Bolaget har ansökt om förhandsbesked i följande tre frågor.

1. Vilken mervärdesskattesats ska bolaget debitera för tillhandahållande av träning till en fysisk person, som utförs på av sökanden för ändamålet hyrd idrottsanläggning, som faktureras den fysiska personens arbetsgivare?

2. Vilken mervärdesskattesats ska bolaget debitera för tillhandahållande av träning till fysisk person, som utförs på av fysisk persons arbetsgivares tillhandahållen lokal, som faktureras den fysiska personens arbetsgivare?

3. Blir det någon skillnad avseende svaren på fråga 1 respektive 2 om bolaget istället fakturerar den fysiska person som nyttjar träningen?

"Skatterättsnämnden beslutar följande.

FÖRHANDSBESKED

Frågorna 1-2

Mervärdesskatt skall tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget.

BESLUT

Fråga 3 avvisas.

MOTIVERING

Frågorna 1-2

Bestämmelser om skattesats finns i 7 kap. mervärdesskattelagen (1994:200), ML. Enligt dessa bestämmelser skall skatt tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget om inte annat följer av vissa undantagsbestämmelser (7 kap. 1 § första stycket ML). En sådan undantagsbestämmelse gäller omsättning av tjänster inom idrottsområdet som anges i 3 kap.11 a§ första stycket ML och som inte undantas från skatteplikt enligt paragrafens andra stycke. För sådan omsättning skall skatt tas ut med 6 procent av beskattningsunderlaget (7 kap. 1 § tredje stycket 10 ML). Vid beräkning av beskattningsunderlaget avses med ersättning för ett visst tillhandahållande enligt3 a § första stycket sistnämnda kapitel allt det som säljaren har erhållit eller skall erhålla från köparen eller en tredje part, inbegripet sådana bidrag som är direkt kopplade till priset för varan eller tjänsten.

Enligt den ovannämnda bestämmelsen på idrottsområdet undantas från skatteplikt bl.a. omsättning av tjänster varigenom någon bereds tillfälle att utöva idrottslig verksamhet samt vidare omsättning av tjänster som har ett omedelbart samband med utövandet av den idrottsliga verksamheten om dessa tjänster omsätts av den som tillhandahåller verksamheten (3 kap.11 a § första stycket ML). Det nu nämnda undantaget från skatteplikt gäller endast om tjänsterna omsätts av staten eller en kommun eller - under viss förutsättning - av en ideell förening (3 kap.11 a§ andra stycket ML). När sådan tjänst omsätts av annan och undantaget således inte är tillämpligt skall som framgått ovan skatt tas ut med 6 procent.

Undantaget från skatteplikt inom idrottsområdet har utformats efter förebild av motsvarande bestämmelser om undantag från skatteplikt för vissa tjänster m.m. i det sjätte mervärdesskattedirektivet (77/388/EEG). Enligt artikel13 A1 m skall medlemsstaterna från skatteplikt undanta vissa tjänster som är nära kopplade till idrottslig eller fysisk träning som tillhandahålls av organisationer utan vinstsyfte till personer som ägnar sig åt idrott eller fysisk träning. Artikel 123 a och kategori 13 i Bilaga H till sjätte direktivet tillåter att reducerad skattesats tillämpas för utnyttjande av sportanläggningar.

Av allmänmotiveringen till de fr.o.m. 1997 införda bestämmelserna på idrottsområdet, prop. 1996/97:10 s. 41, framgår bl.a. att skattefriheten med stöd av motsvarande bestämmelser i sjätte direktivet föreslås omfatta själva tillhandahållandet av den idrottsliga aktiviteten till deltagarna, dvs. deltagarnas avgifter vid utövande av idrott.

Av specialmotiveringen (prop. 1996/97:10 s. 54) framgår att med utövande av idrottslig verksamhet avses inte enbart praktiskt utövande av sport eller idrott. Även sådan idrottslig verksamhet som, förutom det huvudsakliga praktiska momentet, till mindre delar består av ett teoretiskt moment med instruktion eller handledning av ledare kan undantas från skatteplikt under förutsättning att tjänsten tillhandahålls utövaren.

Enligt vad som uppges i bolagets skrivelse 2006-03-17 är de faktiska förhållandena följande.

I det fall som avses med fråga 1 tar den anställde som skall tränas kontakt med bolaget och begär att få träning vid ett visst antal tillfällen. Bolaget bedömer vilken slags träning som är lämplig, tillhandahåller lokal samt tillgång till träningsredskap och demonstrerar hur dessa skall användas. Den som skall tränas uppger för bolaget att faktura för tjänsterna skall ställas till det företag där vederbörande är anställd. Bolaget utfärdar en faktura på det antal träningstimmar som det tillhandahållit den anställde. I det fall som avses med fråga 2 är det en arbetsgivare som tar kontakt med bolaget och begär att vissa personer skall tränas under några timmar i arbetsgivarens lokaler. Även i detta fall anpassas träningen efter deltagarnas behov. Efter utförd träning faktureras arbetsgivaren för de träningstimmar som bolaget tillhandahållit.

Nämnden gör följande bedömning.

Regeringsrätten har i RÅ 2005 ref. 11 fastställt ett av Skatterättsnämnden meddelat förhandsbesked enligt vilket ett aktiebolags tillhandahållande av golflektioner till bl.a. företag som erbjöd lektionerna åt sina anställda inte ansågs som en sådan tjänst inom idrottsområdet som medför att mervärdesskatt skulle tas ut med reducerad skattesats. Enligt vad som uppgavs i ärendet förvärvade arbetsgivarna lektionstider och lät sina anställda utnyttja dessa. I motiveringen till förhandsbeskedet betonades att det beskrivna förfarandet inte innebar att en golflektion tillhandahölls den som skulle utöva den idrottsliga verksamheten, i detta fall den anställde, utan fråga var om ett åtagande att vid ett senare tillfälle tillhandahålla en lektion. Fråga var därför inte om en sådan tjänst inom idrottsområdet som avses i 3 kap.11 a § första stycket ML.

Av intresse i förevarande sammanhang är den EG-rättsliga principen om skatteneutralitet som bl.a. innebär att ekonomiska aktörer som tillhandahåller samma varor och tjänster skall behandlas lika i mervärdesskattehänseende, varför varorna och tjänsterna skall beskattas med en enhetlig skattesats (se EG-domstolens dom i mål C-109/02 ang. Europeiska kommissionen mot Tyskland, REG 2003 s. I-12691, p. 20). Av EG-domstolens praxis synes framgå att medlemsstaterna har möjlighet att tillämpa en reducerad skattesats på en hel kategori i bilaga H eller bara på en del av en kategori. Ett villkor för en sådan tillämpning är emellertid att det inte föreligger någon risk för att konkurrensen snedvrids (se dom i mål C-384/01 ang. Kommissionen mot Frankrike, REG 2003 s. I-04395, p. 27 och 30).

Bestämmelsen om skattesats i 7 kap. 1 § tredje stycket 10 ML har införts i enlighet med artikel 123 aoch kategori 13 i Bilaga H till sjätte direktivet som omfattar utnyttjande av sportanläggningar. Idrottsutövande som sker i samband med utnyttjande av någon typ av anläggning, inrättning eller anordning torde enligt vad som uttalas i förarbetena i praktiken omfatta merparten av den sport eller idrott som utövare mot erläggande av avgift utövar. Motivet för att införa en reducerad skattesats var att införandet av regeln om undantag från beskattning för bl.a. utövande av idrottslig verksamhet skulle kunna påverka kommersiella aktörer negativt. Den idrottsutövning för vilken reducerad skattesats kan medges har ansetts böra motsvara vad som avses med utövande av idrott i 3 kap.11 a§ ML (prop. 1996/97:10 s. 42). Något sådant samband finns emellertid inte mellan kategori 13 och artikel13 A1 m . Det kan också anmärkas att kategori 13 endast omfattar utnyttjande av sportanläggningar medan ML:s motsvarande bestämmelse omfattar, såvitt nu är i fråga, tillfälle att utöva idrottslig verksamhet, oavsett om detta sker vid en sportanläggning eller inte.

I det tidigare nämnda rättsfallet RÅ 2005 ref. 11 hade enligt förutsättningarna arbetsgivarna förvärvat den aktuella tjänsten som ansågs bestå i ett åtagande att vid ett senare tillfälle tillhandahålla golflektioner till de anställda och arbetsgivarna erbjöd härefter i sin tur sina anställda golflektioner. En sådan situation föreligger emellertid inte i detta ärende utan här tillhandahåller bolaget enligt de lämnade förutsättningarna idrottstjänsterna direkt till de anställda som således bereds tillfälle att utöva idrottslig verksamhet. Bolaget fakturerar i förekommande fall emellertid arbetsgivaren och inte den som åtnjuter tjänsten, dvs. den anställde. Den nämnda domen kan enligt nämndens mening, mot bakgrund av att de faktiska omständigheterna skiljer sig åt, inte anses vägledande vid bedömningen i detta ärende.

Nämnden finner att bolagets beskrivna verksamhet såvitt avser frågorna 1 och 2 innebär att den anställde tillhandahålls en idrottstjänst i form av personlig träning avseende konditionsträning, styrketräning m.m. och även i förekommande fall en rätt att utnyttja den lokal i vilken verksamheten bedrivs. Det förhållandet att det är den anställdes arbetsgivare som faktureras den tillhandahållna tjänsten saknar betydelse vid bedömningen av den tillhandahållna tjänstens mervärdesskatterättsliga karaktär. Skatt skall därför tas ut med den reducerade skattesatsen 6 procent av det aktuella beskattningsunderlaget. En sådan bedömning vinner också stöd av principen om skatteneutralitet inom mervärdesskatteområdet.

De faktiska förhållandena rörande fråga 3 är inte angivna på ett sådant sätt att förhandsbesked kan lämnas. Med hänsyn till svaren på frågorna 1 och 2 kan det inte heller anses vara av vikt för bolaget att förhandsbesked lämnas avseende den frågan. Fråga 3 skall därför avvisas."

Kommentar:

Skatteverket har överklagat förhandsbeskedet och yrkat att Regeringsrätten förklarar att skatt ska tas ut med 25 procent av beskattningsunderlaget.