OBS: Nedan visas versionen från 18 jan 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 18 jan 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Här kan du läsa om hur man kan överklaga Kronofogdemyndighetens olika beslut och hur man kan begära omprövning av en skuldsanering.

Överklagande av beslut i skuldsaneringsförfarandet

Både Kronofogdemyndighetens beslut att inleda skuldsanering och myndighetens slutliga beslut får överklagas till tingsrätten i den ort där gäldenären är bosatt. Om gäldenären inte är bosatt i Sverige får beslutet överklagas till Stockholms tingsrätt. Överklagandet ska ges in till Kronofogdemyndigheten inom tre veckor från beslutsdagen. Vid överklagande gäller lagen (1996:242) om domstolsärenden, om inte annat följer av SksanL.

Tingsrättens beslut kan överklagas till hovrätten, som dock prövar överklagandet endast om prövningstillstånd meddelas.

Skatteverket har i normalfallet ingen anledning att överklaga Kronfogdemyndighetens beslut om skuldsanering. Det är endast om det föreligger särskilda skäl, t.ex. att rättsläget är oklart och det finns behov av prejudikat, som verket bör överklaga ett skuldsaneringsbeslut, se Riktlinjer för Skatteverket som borgenär, dnr 131 378471-12/111.

Skatteverket kan begära omprövning av en skuldsanering

Varje borgenär kan ansöka om omprövning av en beslutad skuldsanering under förutsättning att borgenärens fordran ingår i skuldsaneringen. En borgenär kan i efterhand ha fått kännedom om skuldsaneringsbeslutet. Han eller hon kan då ha anledning att begära omprövning för att försöka få beslutet upphävt. Om en sådan begäran leder till bifall innebär det att borgenärens fordran som blev prekluderad genom skuldsaneringsbeslutet återuppstår (Kommentaren till SksanL, s. 233).

Omprövning på grund av att gäldenären varit illojal

Kronofogdemyndigheten kan på ansökan av en borgenär upphäva beslutet eller i vissa avseenden ändra det (24 § SksanL).

En omprövning av ett skuldsaneringsbeslut kan ske med anledning av vissa illojala förfaranden från gäldenärens sida (24 § p 1–3 SksanL). Även en ansökan om skuldsanering kan komma att avvisas eller ogillas på denna grund. Om Kronofogdemyndigheten upptäcker att gäldenären gjort sig skyldig till något illojalt förfarande kan även ett redan fattat skuldsaneringsbeslut upphävas. En gäldenär hade i sin ansökan om skuldsanering inte tagit med en skuld avseende skadestånd på grund av brott om 80 000 kr och denna fordran hade inte heller anmälts av borgenären. Skuldsaneringsbeslutet upphävdes med hänvisning till att gäldenären medvetet lämnat oriktiga uppgifter (RH 1999:113).

Omprövning om gäldenären inte följer betalningsplanen

En borgenär kan ansöka om att ett skuldsaneringsbeslut ska upphävas eller ändras om gäldenären inte följer betalningsplanen. Det krävs att avvikelsen inte är obetydlig (24 § p 4 SksanL). I samband med en ändring av skuldsaneringsbeslutet kan Kronofogdemyndigheten förlänga tiden för betalningsplanen (26 § SksanL). Denna möjlighet kan användas när gäldenären medvetet struntar i att följa betalningsplanen. Tanken är inte att varje litet avsteg bör medföra att skuldsaneringen upphävs. Enstaka och kortvariga dröjsmål bör inte medföra att skuldsaneringen upphävs. Ju mer ursäktligt dröjsmålet är desto svagare är skälen för att upphäva skuldsaneringen (prop. 1993/94:123 s. 171–172). Det finns även möjlighet för en borgenär att ansöka om verkställighet om inte betalningsplanen följs.

En ändring (och inte ett upphävande) av skuldsaneringsbeslutet kan bli aktuellt till exempel om gäldenären till följd av sjukdom eller oförstånd missat att betala enligt planen och inte insett att han eller hon själv borde ha ansökt om omprövning dessförinnan (prop. 2005/06:124 s. 83). I en sådan situation kan Kronofogdemyndigheten besluta om en omprövning som innebär att gäldenären framöver ska betala ett justerat belopp. Även en förlängning av betalningsplanen kan bli aktuell. Om gäldenären uppger att betalningsförsummelsen beror på att den ekonomiska situationen har försämrats och begär att beloppet ska anpassas till den nuvarande ekonomiska situationen kan det medföra en justering nedåt om det finns förutsättningar för detta (25 § SksanL).

Kronofogdemyndigheten anser i ett ställningstagande att en avvikelse normalt ska anses vara ”inte ringa” om betalningsförsummelsen har pågått minst fyra månader (KFM:s ställningstagande 3/09/SKUSAN, Omprövning av skuldsaneringsbeslut). Kronofogdemyndigheten måste göra en helhetsbedömning av ärendet avseende antalet borgenärer som har försummats, storleken på beloppen som inte har betalats, utformningen av betalningsplanen och framför allt orsaken till gäldenärens betalningsförsummelse. Exempelvis kan en försummelse vara ursäktlig om gäldenären på grund av sjukdom inte har fullföljt betalningsplanen. Den omständigheten att gäldenären har betalat ikapp kan ha betydelse för om en ansökan om omprövning ska bifallas eller inte.

Omprövning när de ekonomiska förhållandena förbättrats

Om gäldenärens ekonomiska förhållanden har förbättrats väsentligt efter beslutet om skuldsanering kan en borgenär ansöka om omprövning och få beslutet upphävt eller ändrat. Den förbättrade ekonomin måste bero på omständigheter som inte har kunnat förutses och vägas in vid skuldsaneringsbeslutet (prop 2005/06:124 s. 83).

KFM anser i ett ställningstagande att en ansökan om omprövning i normalfallet ska beviljas och justering av betalningsbeloppet ske om gäldenärens ändrade ekonomiska förhållanden har medfört en förbättring av betalningsutrymmet med minst 4 000–5 000 kr per månad (KFM:s ställningstagande 3/09/SKUSAN, Omprövning av skuldsaneringsbeslut). I ett avgörande hade gäldenärens hyresrätt ombildats till bostadsrätt och gäldenärens förmögenhet i och med detta ökat med 500 000 kr. Hovrätten fann att värdeökningen på gäldenärens bostad inte kunde anses innebära att hans ekonomiska förhållanden väsentligen hade förbättrats (RH 2004:65).

HD har omprövat en skuldsanering på den grunden att gäldenären hade avstått från ett arv. Arvet bestod av dels en efterarvslott efter modern, dels en laglott efter fadern. HD ansåg att gäldenärens godkännande av ett testamente inte innebar någon förmögenhetsöverföring. Däremot vad gällde efterarvet efter modern så fann HD att gäldenären hade avstått från detta på ett sätt som liknar gåva och därmed hade en förmögenhetsöverföring om ca 500 000 kr skett. HD klargjorde att en helhetsbedömning måste göras för att avgöra om det finns skäl att avstå från en omprövning av skuldsaneringsbeslutet. Det är inte bara hur mycket gäldenärens ekonomiska situation har förbättrats som har betydelse. Av betydelse är även anledningen till den ekonomiska förbättringen, hur snart efter skuldsaneringsbeslutet den har inträffat och hur den har inverkat på gäldenärens livssituation. Vid denna bedömning beaktade HD att det endast gått två dagar från skuldsaneringsbeslutet till det att fadern avled och att gäldenären inte hade hunnit inrättat sig efter beslutet. Gäldenärens avstående från rätt till efterarv ansågs inte vara skyddsvärd och därför fanns det inte tillräckliga skäl för att avstå från att ompröva skuldsaneringsbeslutet (NJA 2011 s 957).

Hur en begäran om omprövning ska gå till

En ansökan om upphävande eller ändring av ett beslut om skuldsanering ska göras skriftligen hos Kronofogdemyndigheten (27 § SksanL). Ansökan ska innehålla uppgifter om det beslut som avses och de omständigheter som åberopas till stöd för upphävande eller ändring.

I skuldsaneringslagen finns endast en tidsfrist för omprövning. Denna gäller situationen då gäldenärens ekonomiska förhållanden väsentligen har förbättrats efter skuldsaneringsbeslutet (24 § andra stycket SksanL). Tidsfristen för ansökan är fem år från dagen för skuldsanering eller om betalningsplanen har förlängts, när den förlängda tiden löper ut.

Vad gäller de övriga omprövningsgrunderna så saknas det särskilda tidsfrister. Ytterst är det preskriptionsbestämmelserna som sätter gränserna för hur sent en ansökan om omprövning kan göras. Skatter som ingår i en skuldsanering preskriberas tidigast två år efter utgången av det kalenderår då beslutet om att inleda skuldsanering meddelades. Om skuldsanering även har beslutats så inträffar preskription av skattefordringar vid den tidpunkt då återstående skuldbelopp senast skulle ha betalats (5 § lag om preskription av skattefordringar m.m. [1982:188] SPL). Detta innebär att Skatteverket kan begära omprövning av en skuldsanering senast två år efter utgången av det kalenderår då betalningsplanen löper ut. (Jfr RH 2008:25) Kronofogdemyndigheten anser dock att omprövning endast kan begäras året efter utgången av det kalenderår då fordringarna enligt betalningsplanen ska vara betalda (Meddelande från exekutionsväsendet 2006:5).

När gäldenären eller en borgenär ansöker om omprövning kommunicerar Kronofogdemyndigheten som huvudregel ansökan med övriga borgenärer.

Vid omprövningen kan skuldsaneringsperioden förlängas

Vid ändring av ett beslut om skuldsanering får KFM förlänga tiden för betalningsplanen till som längst sju år (26 § SksanL).

Tanken är emellertid inte att betalningstiden slentrianmässigt ska förlängas med det antal månader som gäldenären har betalat ett ”för lågt” belopp. När man prövar om en förlängning ska ske bör betalningsplanen utformas så att merparten av den ekonomiska förbättringen slutligen kommer borgenärerna till del. Det finns dock en yttersta gräns för längden på betalningsplanen och därmed möjligheterna att förlänga denna. Betalningsplanen får sammantaget aldrig överstiga sju år. Det skulle inte vara förenligt med lagens rehabiliterande syfte och skuldsaneringsinstitutets definitiva karaktär (prop. 2005/06:124 s. 60).

Bestämmelsen kan illustreras med följande hovrättsavgörande: Betalningsplanen löpte enligt det ursprungliga skuldsaneringsbeslutet under fem år från maj 2003 till april 2008. Gäldenärens ekonomi förbättrades väsentligen år 2004 genom förhöjda inkomster av tjänst. Under tre år kom denna förbättring inte borgenärerna till del. Domstolarna ansåg att betalningsplanen skulle förlängas med vad som är maximalt tillåtet, två år (RÄB 43-08).

Den som fått skuldsanering kan själv begära omprövning

På ansökan av gäldenären kan Kronofogdemyndigheten ändra skuldsaneringsbeslutet om gäldenärens ekonomiska förhållande har väsentligen förändrats efter beslutet om skuldsanering och detta beror på omständigheter som inte kunnat förutses vid beslutet eller om det finns synnerliga skäl (25 § SksanL).

Gäldenären kan ansöka om omprövning t.ex. i de fall den sociala eller ekonomiska situationen ändrats på ett för honom ogynnsamt sätt efter skuldsaneringsbeslutet. Det ska vara fråga om situationer där gäldenären på grund av nya och oförutsedda omständigheter inte längre har förmåga att fullfölja sina åligganden enligt skuldsaneringsbeslutet (prop. 1993/94:123 s. 172). (Se t.ex. RH 1996:13 och Göta HovR beslut 2006-01-23, mål nr ÖÄ 1823-05)

Det ska vara fråga om att gäldenärens ekonomiska situation har försämrats så mycket att det inte är realistiskt att kräva att gäldenären fullföljer den ursprungliga betalningsplanen. De oförutsedda omständigheterna bör vara av sådant slag att de på ett avgörande sätt påverkar gäldenärens förmåga att på längre sikt fullfölja sina åligganden enligt skuldsaneringsbeslutet.

Det går, enligt KFM:s ställningstagande i 3/09/SKUSAN inte att ange direkta beloppsgränser för vad som kan anses vara försämrade ekonomiska förhållanden. I ett flertal beslut har en ansökan från gäldenären om omprövning beviljats när betalningsutrymmet försämrats med minst 500 kr per månad. I några fall har det krävts en större försämring av ekonomin för att betalningsplanen ska ändras.

Med synnerliga skäl avses omständigheter av extraordinärt slag. Som exempel kan nämnas att en missbrukare som fått återfall men sedan ”kommit på fötter” igen fick börja betala av ett halvår senare än enligt den ursprungliga planen (RH 2007:4). I ett annat fall ansågs synnerliga skäl finnas när Kronofogdemyndigheten av förbiseende inte hade uppmärksammat att gäldenären skulle pensioneras och då få sämre ekonomi (RH 2007:17).

Det finns även en möjlighet för gäldenären att begära ändring av beslutet när han eller hon har fått det ekonomiskt bättre. Genom att agera i tid kan gäldenären undvika risken för att betalningstiden eventuellt förlängs. Detta kan komma att ske om en borgenär i ett senare skede får kännedom om den förbättrade ekonomiska situationen och därför begär omprövning (se prop. 2005/06:124 s. 84).

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • Göta 2006-01-23, mål nr ÖÄ 1823-05 [1]
  • NJA 2011 s. 957 [1]
  • RH 1996:13 [1]
  • RH 1999:113 [1]
  • RH 2004:65 [1]
  • RH 2007:17 [1]
  • RH 2007:4 [1]
  • RH 2008:25 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1993/94:123 Skuldsaneringslag [1] [2]
  • Proposition 2005/06:124 Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande [1] [2] [3]

Övrigt

  • 3/09/SKUSAN, Omprövning av skuldsaneringsbeslut (KFM) [1]
  • Riktlinjer för Skatteverket som borgenär, dnr 131 378471-12/111 [1]
  • RÄB 43-08 [1]