Rättspraxis och doktrin

Rättspraxis

En dom eller ett beslut har formellt sett rättsverkan endast avseende det prövade fallet. Avgöranden av den högsta instansen, vilket på skatteområdet är Högsta förvaltningsdomstolen, har ofta ett betydligt vidare tillämpningsområde än just det enskilda fall som prövats genom avgörandet. Sådana avgöranden kallas prejudikat. Med prejudikat menas ett avgörande i ett konkret fall som bildar mönster för framtida avgöranden. På så sätt vägleds domstolar och myndigheter i hur gällande rätt ska tolkas och tillämpas.

Rättspraxis är något som kan utvecklas inte bara hos den högsta instansen, utan även hos underrätterna, som på beskattningens område är förvaltningsrätterna och kammarrätterna. Dessutom kan det t.ex. hos Skatteverket utvecklas en myndighetspraxis i den beslutsfattande verksamheten.

EU-domstolen är den yttersta uttolkaren av EU-rätten och dess innebörd. Genom att nationella domstolar begär förhandsavgöranden får EU-domstolen möjlighet att på det nationella planet verka för en enhetlig tolkning och tillämpning av EU-rätten.

Doktrin

Skatterättslig doktrin, litteratur, förekommer främst i form av akademiska avhandlingar och lagkommentarer. Även läroböcker och handböcker samt artiklar i företrädesvis skattetidskrifterna räknas hit. Det står domstolarna fritt att beakta doktrinen i sina avgöranden. Att doktrinen har haft betydelse i vissa frågor framgår av domar från Högsta förvaltningsdomstolen, där hänvisning ibland skett till doktrinen.