OBS: Nedan visas versionen från 18 jan 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 18 jan 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Den som känner till hur lagstiftningsarbetet går till har lättare för att hitta relevanta rättskällor och förstå vad som är gällande rätt.

Utredningsarbetet

Riksdagen stiftar lagarna (1 kap. 4 § RF). Förslag till riksdagens lagstiftning väcks antingen genom proposition av regeringen, motion av riksdagsledamot eller förslag av ett riksdagsutskott. Den vanligaste formen av förslag till lagstiftning är propositioner.

En proposition föregås normalt av en utredning. Lagstiftningen vilar till stor del på det utredningsarbete som sker i statliga kommittéer samt olika arbetsgrupper inom departementen och de centrala verken. Ramen för en kommittés arbete anges i direktiv som utfärdas av regeringen. Kommittéerna presenterar sina arbeten i betänkanden som publiceras i serien Statens offentliga utredningar (SOU).

Det utredningsarbete som ligger till grund för lagstiftningen utförs ibland inom ett departement eller i en arbetsgrupp som bildats för att utföra en sådan ”inomdepartemental” utredning. Resultaten av denna typ av utredningar publiceras i Departementsserien.

Ett betänkande remitteras i regel till ett antal domstolar, myndigheter och intresseorganisationer. Efter remissbehandlingen vidtar det egentliga lagstiftningsarbetet på departementet.

Lagrådsremiss

På mer centrala juridiska områden färdigställer departementet en remiss till Lagrådet för dess granskning. En sådan remiss kallas lagrådsremiss. Av 8 kap. 21 § RF framgår bl.a. när regeringen eller ett riksdagsutskott ska inhämta yttrande av Lagrådet och av 8 kap. 22 § RF framgår att Lagrådets granskning ska avse

  • hur förslaget förhåller sig till grundlagarna och rättsordningen i övrigt
  • hur förslagets föreskrifter förhåller sig till varandra
  • hur förslaget förhåller sig till rättssäkerhetens krav
  • om förslaget är så utformat att lagen kan antas tillgodose angivna syften
  • vilka problem som kan uppstå vid tillämpningen.

Närmare bestämmelser om Lagrådet finns i lagen (2003:333) om Lagrådet.

Efter det att Lagrådet lämnat sitt utlåtande sker en ny bearbetning inom departementet med utgångspunkt i Lagrådets synpunkter.

Regeringen föreslår och riksdagen beslutar

Regeringen lämnar ett förslag till riksdagen genom en proposition (3 kap. 1 § riksdagsordningen). En riksdagsledamot lämnar förslag till riksdagen genom en motion (3 kap. 9 § riksdagsordningen). I denna kan ledamoten yrka avslag, ändring eller komplettering av den föreslagna lagstiftningen. Propositionen och eventuella motioner remitteras till rätt utskott för behandling. Utskottet avger ett betänkande med uppmaning till riksdagen att propositionen ska antas i sin helhet eller med viss ändring eller avslås. Betänkandena publiceras i särskilda serier som ingår i det s.k. riksdagstrycket. Därefter behandlas propositionen av riksdagen i plenum. Då kan i vissa fall ytterligare jämkningar ske av förslaget. Riksdagens beslut redovisas sedan i riksdagens skrivelse (rskr).

Var finns lagarna?

Beslutade lagar kungörs i Svensk författningssamling (SFS).

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Lagen (2003:333) om Lagrådet [1]
  • Regeringsformen (1974:152) [1] [2] [3]
  • Riksdagsordningen (1974:153) [1] [2]

Referenser inom förvaltningsrätt & förfarande