Förutsättningar för särskild skatteberäkning

Vad menas med ackumulerad inkomst?

Med ackumulerad inkomst menas en förvärvsinkomst som en fysisk person eller ett dödsbo får ett beskattningsår, men som hör till minst två beskattningsår. Inkomsten hör alltså till minst två år, men ska beskattas vid ett tillfälle. Det är ingenting som hindrar att ett av åren är det år då inkomsten tas upp till beskattning (66 kap. 1§ IL).

Gäller för inkomster av tjänst och näringsverksamhet

En särskild beräkning av den statliga inkomstskatten får göras på ackumulerade inkomster av tjänst och näringsverksamhet. Syftet med detta är att lindra effekten av att den statliga skatten är progressiv.

Inkomsten ska ha tjänats in under minst två år

En inkomst är dock inte en ackumulerad inkomst bara för att den tjänas in under ett beskattningsår och betalas ut först ett senare år. Om t.ex. en inkomst har tjänats in år 1 men kan disponeras först år 2 är det inte fråga om ackumulerad inkomst. Skulle inkomsten däremot ha tjänats in både under år 1 och under någon del av år 2 betraktas den som ackumulerad inkomst.

Gäller både inkomster man fått i efterskott och i förskott

Inkomsten kan höra till år som ligger före eller efter det aktuella beskattningsåret. Bestämmelserna om ackumulerad inkomst gäller alltså både för en inkomst som man har fått i efterskott och för en som man har fått i förskott, t.ex. en framtida pension som man har bytt ut mot ett engångsbelopp.

Fått både engångsbelopp och löpande utbetalningar samma år

En person kan under ett år få t.ex. pension både i form av ett engångsbelopp som avser två eller flera år och i form av löpande utbetalningar som avser det året. I ett sådant fall ska enbart engångsbeloppet ses som ackumulerad inkomst.

Genomsnittsberäkningen

Genomsnittsberäkningen för beskattningsbara förvärvsinkomster avser alltid det aktuella beskattningsåret och de närmast föregående åren. En pension i form av ett engångsbelopp beskattas därför ovanpå ett genomsnitt av inkomsterna det året pensionen betalas ut och de närmast föregående åren, trots att inkomsterna då kan vara väsentligt högre än efter pensioneringen.

Vem kan få särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst?

Fysiska personer och dödsbon kan få särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst.

Dödsbon kan dock få särskild skatteberäkning endast för dödsfallsåret och de därpå följande tre åren (66 kap. 1 § IL).

Om inkomster från handelsbolag beskattas hos en fysisk person eller ett dödsbo kan även dessa inkomster omfattas av reglerna om särskild skatteberäkning.

Det krävs en begäran om särskild skatteberäkning

Den skattskyldige måste begära att Skatteverket ska göra en särskild skatteberäkning på den ackumulerade inkomsten. Den särskilda skatteberäkningen görs alltså efter ansökan och ska omfatta all ackumulerad inkomst i ett inkomstslag. Om det uppkommer en ackumulerad inkomst i ett annat inkomstslag får den undantas vid skatteberäkningen.

Om den ackumulerade inkomsten avser inkomst av näringsverksamhet gäller vad som sagts om inkomstslag för varje näringsverksamhet (66 kap. 2 § IL).

Spärregler

För att man ska kunna göra särskild skatteberäkning måste följande förutsättningar vara uppfyllda:

• den inkomst som ska ligga till grund för skatteberäkningen uppgår till minst 50 000 kr
• den beskattningsbara förvärvsinkomsten inklusive den ackumulerade inkomsten överstiger nedre skiktgränsen med minst 50 000 kr (66 kap. 4 § IL).

Vid inkomståret 2015 är den nedre skiktgränsen 430 200 kr. Den beskattningsbara förvärvsinkomsten ska alltså uppgå till minst 480 200 kr för att särskild skatteberäkning ska kunna komma i fråga.

Om den särskilda skatteberäkningen ska omfatta flera ackumulerade inkomster ska det sammanlagda beloppet av dem vara minst 50 000 kr.