OBS: Nedan visas versionen från 22 aug 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 22 aug 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Makar fördelar kapitalunderlaget mellan sig efter var och ens andel i kapitalet.

Kapitalunderlaget fördelas efter var och ens andel i kapitalet

Om makar driver en verksamhet tillsammans gör var och en räntefördelning för sig, på sitt kapitalunderlag i verksamheten. Beloppsgränsen på 50 000 kr gäller för vardera maken för sig. Kapitalunderlaget i verksamheten delas upp mellan makarna på grundval av deras delar av kapitalet i verksamheten (60 kap. 11 § IL). Fördelningen kan göras med utgångspunkt från hur stor behållning som finns på makarnas respektive kapitalkonton. Om de inte har två kapitalkonton i verksamheten ska uppdelningen ändå göras, men efter någon annan skälig grund.

Det är i princip den civilrättsliga äganderätten respektive betalningsansvaret för skulder som avgör vem av makarna som ska redovisa tillgångar och skulder. Om en jordbruksfastighet ägs av den ena av makarna är det givetvis denna som ska redovisa den som tillgång.

I de fall företagsegendomen ägs gemensamt av makarna är det deras respektive kapitalinsatser i näringsverksamheten som blir avgörande för uppdelningen.

I prop. 1993/94:50 s. 232 anförs följande:

Vanliga bevisvärderingsregler gäller. I de fall en säker fördelning inte kan göras får man med tillgängliga uppgifter om anskaffningen av de i verksamheten ingående tillgångarna söka göra en så rättvisande fördelning som möjligt. Denna fördelning skiljer sig principiellt inte från den fördelning som skulle göras vid förmögenhetstaxeringen under den tid då s.k. arbetande kapital i enskild näringsverksamhet var förmögenhetsskattepliktig eller den fördelning som måste göras i samband med dödsfall och gåvor då lättnadsreglerna i 23 § F och 43 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt ska tillämpas.

Var och en av makarna ska redovisa sina egna poster

Underskott, tillskott, sparat fördelningsbelopp, periodiseringsfonder, expansionsfond och övergångspost ska också redovisas av var och en av makarna, med sina respektive belopp.

I det fallet den ena maken varken äger någon del i tillgångarna, är betalningsansvarig för skulderna eller har gjort någon avsättning till exempelvis en periodiseringsfond, kan han eller hon inte göra någon räntefördelning, utan hela resultatet beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet.

Vad är gemensam verksamhet?

När två makar har en gemensam verksamhet torde det vanliga vara att makarna äger verksamheten gemensamt, antingen var och en sin egendom eller med ideella andelar. Räntefördelning ska då göras för var och en.

Det är emellertid också möjligt att ena maken inte äger några tillgångar alls. Då ska räntefördelning normalt inte göras för honom eller henne.

När ska en medhjälpande make göra räntefördelning?

Om en av makarna inkomstskattemässigt bedöms som medhjälpande make är det möjligt att vederbörande ändå äger vissa tillgångar och är betalningsansvarig för vissa skulder. I så fall ska räntefördelning göras för honom eller henne. Det vanligaste är nog dock att den företagsledande maken äger tillgångarna och är ansvarig för skulderna. Då är det han eller hon som ska göra räntefördelning. Ett annat fall då en medhjälpande make kan behöva göra räntefördelning är om han eller hon t.ex. gjort avsättningar till periodiseringsfonder och därigenom skapat sig ett negativt kapitalunderlag.

Dold äganderätt

Man kan sannolikt ta hänsyn till dold äganderätt i lika stor utsträckning som vid andra inkomstskattefrågor. Bevisningen i det enskilda fallet blir avgörande.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

  • Inkomstskattelag (1999:1229) [1]

Propositioner

  • Proposition 1993/94:50 Fortsatt reformering av företagsbeskattningen [1]