OBS: Nedan visas versionen från 22 aug 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 22 aug 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Det finns inga särskilda beskattningsregler för utländska bolag, men i vissa lagregler krävs att en utländsk juridisk person är ett utländskt bolag för att regeln ska bli tillämplig.

Begreppet utländskt bolag i inkomstskattelagen

När man bedömer om en utländsk företagsform är ett utländskt bolag enligt definitionen i IL finns två grunder: huvudregeln och presumtionsregeln.

För båda reglerna gäller att den utländska företagsformen måste vara (2 kap. 5 a § första och andra stycket IL)

Kravet på att den utländska juridiska personen måste vara ett eget skattesubjekt innebär att någon löpande beskattning av delägarna inte får ske i den stat där den utländska juridiska personen hör hemma.

I Sverige obegränsat skattskyldiga delägare i ett utländskt bolag beskattas bara för utdelning från bolaget och för kapitalvinst vid avyttring, såvida inte CFC-reglerna blir tillämpliga. Utdelningen och kapitalvinsten kan dock vara skattefria på grund av bestämmelserna om näringsbetingade andelar.

Huvudregeln – föremål för en likartad beskattning

För att vara ett utländskt bolag enligt huvudregeln ska den utländska juridiska personen i sin hemstat vara föremål för en beskattning som är likartad den som gäller för svenska aktiebolag (2 kap. 5 a § första stycket IL).

Direkt skatt på inkomst

För att beskattningen ska vara likartad den som träffar svenska aktiebolag krävs att det är en direkt skatt på inkomsten. Det får därför inte vara en omsättningsskatt, skatt på transaktioner eller en fast årlig avgift (prop. 1989/90:47 s. 17).

Det faktiska skatteuttaget är avgörande

Det är inte den nominella skattesatsen utan det faktiska skatteuttaget som är avgörande för bedömningen (prop. 1989/90:47 s. 18).

Den faktiska beskattningen behöver inte i alla lägen motsvara den svenska. Om en utländsk juridisk person på grund av regler om förlustutjämning inte har betalat skatt ett visst år utesluter detta inte att beskattningen kan vara likartad. Om det däremot finns en generell skattebefrielse för vissa juridiska personer, eller en längre tids skattelättnad i exempelvis investeringsfrämjande syfte, så uppfylls inte kravet på likartad beskattning (prop. 1989/90:47 s. 18).

De utländska beskattningsreglerna får generellt sett inte vara mycket förmånligare än de svenska. Lagstiftningen har sin udd riktad mot s.k. skatteparadis, där beskattningen vanligen avviker avsevärt från vad som gäller för svenska aktiebolag.

I förarbetena anges att en vanlig uppfattning är att det med likartad beskattning brukar avses att den utländska juridiska personen belastas med en skatt på åtminstone 10 procent, beräknat på ett motsvarande underlag som gäller för svenska aktiebolag (prop. 2000/01:22 s. 62).

Uttrycket likartad beskattning innebär ett något generösare synsätt på skattenivån än uttrycket jämförlig beskattning som finns i bestämmelserna om utdelning och kapitalvinst på andelar i onoterade företag. Läs mer om jämförlig beskattning under rubriken Utländsk juridisk person på sidan Onoterade aktier och andelar.

Presumtionsregeln – skatteavtal finns

För att vara ett utländskt bolag enligt presumtionsregeln krävs, utöver att det måste vara en utländsk juridisk person som är ett eget skattesubjekt, att personen (2 kap. 5 a § andra stycket IL)

  • hör hemma i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som inte är begränsat till att bara omfatta vissa inkomster
  • omfattas av skatteavtalets regler om begränsning av beskattningsrätten
  • har hemvist i denna stat enligt skatteavtalet.

Skatteavtalet ska omfatta samtliga inkomster – fullständigt skatteavtal

Det ska vara ett skatteavtal som inte är begränsat till att bara omfatta vissa inkomster, utan ett s.k. fullständigt skatteavtal. Exempel på skatteavtal som inte är fullständiga är skatteavtal som enbart reglerar luftfartstrafik. Det räcker inte heller med att det är ett avtal om informationsutbyte.

Den utländska juridiska personen ska omfattas av skatteavtalet

Den utländska juridiska personen ska omfattas av skatteavtalets bestämmelser. I några skatteavtal som Sverige ingått omfattas inte vissa företagsformer eller verksamheter.

Ett exempel på detta finns i skatteavtalet mellan Sverige och Luxemburg (SFS 1996:1510). Vissa holding- och offshorebolag undantas från tillämpningen av avtalet i punkterna 1 och 2 i protokollet till skatteavtalet, och därmed omfattas inte dessa typer av bolag av skatteavtalet.

Den utländska juridiska personen ska ha hemvist i den andra avtalsslutande staten

För att bestämmelsen ska vara tillämplig krävs vidare att den utländska juridiska personen har hemvist i den andra avtalsslutande staten enligt skatteavtalet.

Utländska stater och menigheter

Bestämmelserna om utländska bolag ska tillämpas även på utländska stater och menigheter (6 kap. 9 § IL).

Utländska dödsbon

Bestämmelserna om utländska bolag tillämpas även på utländska dödsbon (dödsbo efter en person som vid sin död var begränsat skattskyldig) för senare beskattningsår än dödsåret (4 kap. 3 § IL och 6 kap. 9 § andra stycket IL).

Inga särskilda beskattningsregler för utländska bolag

Några särskilda beskattningsregler för utländska bolag finns inte, utan de beskattas i enlighet med de regler som gäller för juridiska personer om inget annat direkt framgår av lagtexten och dess sammanhang.

Däremot finns det flera bestämmelser i IL som bara gäller om den utländska juridiska personen är ett utländskt bolag. Det gäller exempelvis bestämmelserna om

Ett utländskt bolag kan även vara en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster, ett s.k. CFC-bolag.

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 1989/90:47 om vissa internationella skattefrågor [1] [2] [3]
  • Proposition 2000/01:22 Anpassningar på företagsskatteområdet till EG-fördraget, m.m. [1]