OBS: Nedan visas versionen från 22 aug 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

OBS: Nedan visas versionen från 22 aug 2015. För att se den senaste informationen, klicka här.

Meny

Här kan du läsa om vad som avses med en näringsbetingad andel samt om beskattning vid utdelning och avyttring

Vad är en näringsbetingad andel?

Nuvarande regelsystem för beskattning av kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar infördes år 2003. Kapitalvinstbeskattningen av näringsbetingade andelar avskaffades då med vissa undantag, samtidigt som möjligheten att ta emot skattefri utdelning utvidgades.

Från och med år 2010 omfattas även andelar i svenska handelsbolag och i utländska juridiska personer samt aktier och andelar som ägs direkt av svenska handelsbolag och utländska juridiska personer av dessa regler.

Vid utformningen av reglerna har utgångspunkten varit att särskilja en ren kapitalplacering (kapitalplaceringsandel) från ett innehav som beror på den verksamhet som ägarföretaget bedriver (näringsbetingad andel) där graden av ägarengagemang och risktagande är högre.

Definition av näringsbetingad andel

Definitionen av vad som avses med en näringsbetingad andel finns i 24 kap. 13–16 §§ IL. Där framgår det att en andel i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening är näringsbetingad om den ägs av en sådan juridisk person som kan inneha en näringsbetingad andel (ägarkravet) och dessutom uppfyller vissa andra villkor (villkorskraven).

En andel i en ekonomisk förening omfattar även förlagsandel.

En andel i ett privatbostadsföretag kan inte vara näringsbetingad.

Ägarkravet – vem kan vara ägare?

Ägare till en näringsbetingad andel kan vara (24 kap. 13 § IL):

  • ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som inte är ett investmentföretag
  • en svensk stiftelse eller en svensk ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap.
  • en svensk sparbank
  • ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag
  • ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom EES och som motsvarar ett sådant svenskt företag som anges i punkterna ovan.

Inom EU finns även associationsformen europabolag. Ett europabolag med säte i Sverige betraktas som ett svenskt aktiebolag (2 kap. 4 § IL).

Villkorskraven

Andelen ska vara en kapitaltillgång och uppfylla något av följande villkor (24 kap. 14 § IL):

  • andelen är inte marknadsnoterad (onoterad)
  • ägarföretaget ska inneha 10 procent eller mer av rösterna i det ägda företaget (röstvillkoret)
  • innehavet av andelen betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget, eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå ägarföretaget nära (utredningsregeln).

Om marknadsnoteringen har upphört på grund av inledande av inlösen, fusion, fission, likvidation eller konkurs ska andelen anses marknadsnoterad även fortsättningsvis.

Onoterade andelar är alltid näringsbetingade

En onoterad andel är en andel som inte är marknadsnoterad.

En onoterad andel är normalt inte ett lämpligt objekt för kapitalplaceringar och är inte heller likvid och lätt att omsätta på samma sätt som en noterad andel. Onoterade företag är många gånger beroende av en eller ett fåtal produkter eller tjänster. Detta medför en typiskt sett högre risk och motiverar att onoterade andelar alltid ska räknas som näringsbetingade andelar, oberoende av röstandel i det ägda företaget (prop. 2002/03:96 s.76).

Marknadsnoterade andelar

För en marknadsnoterad andel innebär villkorskraven att andelen blir näringsbetingad om röstvillkoret eller utredningsregeln är uppfyllt.

Röstvillkoret – innehav på 10 procent eller mer

När det gäller marknadsnoterade andelar ger röstetalet en indikation på ägarengagemanget. Om en ägare innehar 10 procent eller mer av rösterna anses ägarengagemanget i det ägda företaget vara så starkt att innehavet inte kan betraktas som en kapitalplacering. Bedömningen av om röstvillkoret är uppfyllt ska göras hos det enskilda företaget och inte på koncernnivå. Det är alltså inte tillräckligt att flera företag som ingår i samma koncern tillsammans uppfyller röstvillkoret.

Om ägarföretaget innehar både onoterade och noterade andelar i det ägda företaget får röstetalet för innehavet slås samman när man bedömer om röstvillkoret är uppfyllt.

Exempel: röstvillkoret

Om ett ägarföretag innehar onoterade andelar i ett företag motsvarande 8 procent av rösterna och marknadsnoterade andelar motsvarande 2 procent av rösterna är röstvillkoret uppfyllt.

Exempel: beräkning av storleken på innehavet

När man beräknar röstetalet på ägarföretagets innehav i ett bolag, ska de röster som hör till bolagets innehav av egna aktier inte medräknas i bolagets totala röstetal. Läs mer i Skatteverkets ställningstagande Ska ett bolags egna innehav av aktier beaktas vid bedömningen av om en ägares innehav i bolaget är näringsbetingat.

Ett publikt aktiebolag, AB X, har gett ut 1 000 000 aktier med lika rösträtt, varav 100 000 aktier f.n. innehas av AB X. Företaget AB Y äger 95 000 aktier i AB X. I enlighet med Skatteverkets ställningstagande utgör detta innehav nästan 10,6 procent av det totala röstetalet 900 000 (1 000 000 minskat med 100 000 egna aktier). AB Y:s innehav är därmed näringsbetingat. Om AB X senare säljer ut sitt innehav av egna aktier ökar det sammanlagda röstetalet till 1 000 000. Röstetalet för AB Y:s innehav sjunker då till 9,5 procent (95 000/1 000 000) och innehavet upphör att vara näringsbetingat, om inte den s.k. utredningsregeln är uppfylld.

Utredningsregeln – betingas innehavet av rörelse?

Enligt den s.k. utredningsregeln (24 kap. 14 § IL) anses en andel vara näringsbetingad om innehavet av andelen betingas av en rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå ägarföretaget nära.

Utredningsregeln är en garanti för att det alltid kan göras en skattemässigt materiellt riktig bedömning av ett andelsinnehav, vilket bl.a. har betydelse för behandlingen av kapitalvinster och utdelningar. Äldre praxis gäller vid prövning av utredningsregeln (RÅ 1968 Fi 2036, RÅ 1969 ref. 1, RÅ 1970 ref. 52, RÅ79 Aa 122 och RÅ80 1:50). I senare praxis finns rättsfallen RÅ 2005 ref. 48 och RÅ 2008 ref. 67.

Enligt den tidigare lydelsen av utredningsregeln var det den skattskyldige som skulle göra sannolikt att innehavet betingades av en rörelse. Regeln innehöll därmed en bevisregel, eftersom det tidigare oftast var en fördel att få en andel klassificerad som näringsbetingad. Numera är huvudregeln att en kapitalförlust på en näringsbetingad andel inte är avdragsgill, vilket medför att det kan vara en nackdel att få ett innehav klassificerat som näringsbetingat. Det har därför inte ansetts lämpligt att ha kvar bevisregeln (prop. 2002/03:96 s. 78).

Aktieförvaltande företag

Ett företag som endast är aktieförvaltande kan inte åberopa utredningsregeln för att få ett innehav av marknadsnoterade andelar klassificerade som näringsbetingade. En förutsättning för att utredningsregeln ska kunna tillämpas är att innehavet betingas av en rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller ett annat företag inom intressegemenskapen. Med rörelse avses en annan näringsverksamhet än innehav av kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar (2 kap. 24 § IL). Om de uppräknande tillgångarna innehas som ett led i rörelsen kan innehavet dock räknas till rörelsen. Eftersom ett aktieförvaltande företag inte bedriver rörelse enligt definitionen i 2 kap. 24 § IL kan inte heller ett andelsinnehav betingas av rörelsen (RÅ 2001 ref. 6). Högsta förvaltningsdomstolen ansåg i rättsfallet att förvaltningen av värdepapper inte utgjorde någon rörelse.

Någon uttrycklig bestämmelse om att ett aktieförvaltande företag inte får använda utredningsregeln har därför inte ansetts nödvändig (prop. 2002/03:96 s. 99 f.).

Utländska ägare

En utländsk juridisk person som bedriver verksamhet från ett fast driftställe i Sverige är skattskyldig här för utdelning och kapitalvinst på andelar som är knutna till det fasta driftstället.

Om den utländska juridiska personen motsvarar ett utländskt bolag och har sin hemvist i en EES-stat kan utdelningen och kapitalvinsten vara skattefri på samma sätt som för ett svenskt företag som innehar näringsbetingade andelar. Det krävs då att det utländska bolaget motsvarar ett sådant svenskt företag som kan ta emot skattefri utdelning på näringsbetingade andelar (24 kap. 13 § 5 IL) samt att det uppfyller villkorskraven.

Skattefri utdelning

Huvudregeln är att utdelning på en näringsbetingad andel är skattefri (24 kap. 17 § IL). Till näringsbetingad andel enligt definitionen i 24 kap. 14 § IL räknas även utländska motsvarigheter. Det finns vissa undantag från huvudregeln att utdelning på näringsbetingade andelar inte ska beskattas.

Om ett företag erhåller en rätt till utdelning på aktier som företaget inte äger kan utdelningen inte blir skattefri (HFD 2012-05-31, mål nr. 939-12).

Utdelning på en näringsbetingad andel som är marknadsnoterad

Utdelning på en näringsbetingad andel som är marknadsnoterad ska tas upp till beskattning om det s.k. innehavstidsvillkoret inte är uppfyllt. Villkoret innebär i huvudsak att utdelningen blir skattepliktig om andelen inte innehafts under en sammanhängande tid av minst ett år (24 kap. 20 § IL).

Utdelningen ska tas upp om den lämnas av ett investmentföretag

Utdelningen ska tas upp om den lämnas av ett investmentföretag som, direkt eller genom förmedling av ett eller flera andra investmentföretag, äger mer än enstaka andelar och utdelningen skulle ha tagits upp om andelarna hade ägts av ägarföretaget direkt (24 kap. 18 § IL).

Lundinregeln

För utdelningar som lämnats före 2 januari 2012 gäller att dessa ska tas upp om den s.k. Lundinregeln är tillämplig. Bestämmelsen blev tillämplig om ett företag förvärvade andelar i ett annat företag och det inte var uppenbart att det förvärvande företaget fick en tillgång av verkligt och särskilt värde, med hänsyn till sin näringsverksamhet (24 kap. 19 § IL i dess lydelse fram till 1 jan 2012). Se Handledning för beskattning av inkomst vid 2013 års taxering (SKV 399), avsnitt 43.4.7.

Utdelning på andelar i kooperativa föreningar

Observera att utdelning som lämnas på andelar i kooperativa föreningar, i form av rabatt och pristillägg som den utdelande föreningen ska dra av enligt 39 kap 22 §§ IL, ska tas upp. Detta gäller även för utdelning från en kooperativ förening på förlagsinsatser eller utdelning till en medlemsfrämjande förening, om den kooperativa föreningen ska dra av utdelningen enligt 39 kap 23 § (24 kap 12 § IL).

Skattefria kapitalvinster

Som huvudregel gäller att en kapitalvinst som uppkommer när man avyttrar en näringsbetingad andel är skattefri (25 a kap. 3 och 5 §§ IL). Då definitionen av näringsbetingade andelar är densamma som gäller vid utdelning (2 kap. 1 § andra stycket IL och 24 kap. 13 § IL) och genom att det inte anges att det ska vara fråga om ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening följer att motsvarande utländska företeelser omfattas (2 kap. 2 § IL).

Det finns två undantag från huvudprincipen.

Skalbolagsbeskattning

Det första undantaget gäller om s.k. skalbolagsbeskattning ska ske. Det kan bli fallet om den avyttrade andelen hänför sig till ett skalbolag. Trots att andelen är näringsbetingad kan beskattning ske genom att hela köpeskillingen ska tas upp som kapitalvinst.

Näringsbetingade andelar som är marknadsnoterade

Det andra undantaget gäller för näringsbetingade andelar som är marknadsnoterade. På samma sätt som när det gäller utdelning finns det ett innehavstidsvillkor. Villkoret innebär i huvudsak att en kapitalvinst är skattepliktig om andelen inte innehafts under en sammanhängande tid av minst ett år.

Ej avdragsgilla kapitalförluster

En kapitalförlust på en näringsbetingad andel får bara dras av om en motsvarande kapitalvinst skulle ha varit skattepliktig. Om en avyttring har skett med förlust, måste alltså en prövning göras om förutsättningarna för skattefrihet hade varit uppfyllda om avyttringen i stället hade medfört en vinst (25 a kap. 3 och 5 §§ IL). Vid denna bedömning ska man bortse från bestämmelserna om skalbolagsbeskattning.

Av definitionen av näringsbetingade andelar följer att onoterade andelar alltid är näringsbetingade. Det finns inte något villkor om innehavstid för onoterade andelar. Det innebär att om en avyttring skulle ha medfört en kapitalvinst så skulle den inte ha beskattats. Därmed är inte heller en kapitalförlust avdragsgill.

Näringsbetingade andelar som är marknadsnoterade

Om innehavstidsvillkoret är uppfyllt när man avyttrar en marknadsnoterad andel så ska en kapitalvinst inte tas upp till beskattning. Därför är en kapitalförlust på en sådan andel inte avdragsgill (25 a kap. 5 och 6 §§ IL). Om innehavstidsvillkoret inte är uppfyllt skulle en vinst på en sådan andel vara skattepliktig, och därmed är en kapitalförlust avdragsgill (25 a kap. 5 och 6 §§ IL). Detta är det enda fallet då en kapitalförlust på en näringsbetingad andel kan vara avdragsgill. Kapitalförlusten får dock inte dras av som en kostnad i näringsverksamheten utan bara i aktiefållan (48 kap. 26 § IL). Det innebär att kapitalförluster på marknadsnoterade näringsbetingade andelar som inte uppfyller innehavstidsvillkoret kommer att hamna i samma aktiefålla som kapitalförluster på kapitalplaceringsandelar. Avdragsgilla kapitalförluster på näringsbetingade andelar behandlas därmed på samma sätt som kapitalförluster på kapitalplaceringsandelar.

Avyttring inom intressegemenskapen

Skulle kapitalförlusten uppkomma när man avyttrar till ett företag inom intressegemenskapen är kapitalförlusten inte heller avdragsgill i aktiefållan, oavsett innehavstid (25 kap. 7–8 §§ IL).

Innehavstidsvillkor för marknadsnoterade andelar

För näringsbetingade andelar som är marknadsnoterade gäller ett villkor om minsta innehavstid för att utdelning och kapitalvinst på sådana andelar ska bli skattefri. Det räcker alltså inte med att andelarna är näringsbetingade. Innehavstidsvillkoret finns (24 kap. 20–22 §§ IL, 25 a kap 6–8 §§) eftersom marknadnoterade andelar är likvida och lätta att omsätta. Därmed har villkoret ansetts nödvändigt för att motverka kringgåenden av regelverket och tröskeleffekter (prop. 2002/03:96 s. 81). För onoterade andelar finns däremot inget villkor om innehavstid.

En första förutsättning för att man ska räkna innehavstiden är att andelen är näringsbetingad.

Exempel: innehavstid

AB A förvärvar den 1 december år 1 andelar motsvarande 8 procent av rösterna i det marknadsnoterade företaget AB B. Eftersom AB A inte har 10 procent av rösterna och då innehavet inte heller betingas av den rörelse som AB A bedriver räknas andelarna i AB B som kapitalplaceringsandelar. Den 1 mars år 2 förvärvar AB A ytterligare en post andelar i AB B, motsvarande 2 procent av rösterna. Röstvillkoret är nu uppfyllt och andelarna i AB B räknas som näringsbetingade från den 1 mars år 2, vilket också innebär att innehavstiden får räknas från denna tidpunkt.

Från vilken tidpunkt räknas innehavstiden?

Innehavstiden räknas från den tidpunkt då andelen har tillträtts vid förvärvet till den tidpunkt då den frånträds genom en överlåtelse. Om andelen har förvärvats genom ett avtal (köpeavtal) anses tillträdet ha skett när avtalet ingicks, om inte någon annan tidpunkt följer av avtalet (24 kap. 21 § IL, 25 a kap. 6–8 §§ IL).

I andra fall än avtalsfall, t.ex. när andelen förvärvas eller överlåts genom utdelning eller kapitaltillskott, bör principen enligt förarbetena vara att tillträdet respektive frånträdet sker när företaget får respektive förlorar rådigheten över andelen. Man har dock inte ansett att dessa fall lämpar sig för att skriva om lagen (prop. 2002/03:96 s. 81).

Förvärv genom nyemission eller fondemission

En andel som förvärvats genom ny- eller fondemission anses ha förvärvats samtidigt med de andelar som förvärvet grundas på. Har dessa andelar förvärvats vid olika tidpunkter anses den nya andelen ha förvärvats vid den senaste av dessa tidpunkter (24 kap. 22 § IL och 25 a kap. 6 och 8 §§ IL).

Förvärv med anledning av fusion och fission

Kontinuitetsprincipen i 37 kap. 18 § IL innebär att det köpande företaget träder in i det säljande företagets skattemässiga situation. Detta medför att innehavstiden för näringsbetingade marknadsnoterade andelar hos det överlåtande företaget ska tillgodoräknas det övertagande företaget. Om andelarna blir näringsbetingade först i och med fusionen ska innehavstiden, enligt Skatteverkets uppfattning, räknas från fusionsdagen.

Det faktum att de övertagna andelarna skulle ha varit näringsbetingade om de i stället ägts av det övertagande företaget medför således inte att de ska anses ha varit näringsbetingade före fusionsdagen.

Fusionsvederlag i form av andelar i det övertagande bolaget medför att reglerna om uppskovsgrundande andelsbyten blir tillämpliga (49 kap. 4 § IL). Om det övertagande företaget vid en fusion utger ersättning i form av marknadsnoterade nya andelar får inte innehavstiden för andelar i företaget som fusionerats beaktas när man beräknar innehavstiden för de nya andelarna.

Det som sägs om fusioner gäller även fissioner.

Avyttring genom andelsbyte

För andelar som innehafts kortare tid än ett år och som avyttras genom ett uppskovsgrundande andelsbyte, börjar innehavstiden för de mottagna marknadsnoterade andelarna löpa från tidpunkten för andelsbytet. Innehavstiden för de avyttrade andelarna får inte föras över till de mottagna andelarna. Innehavstiden för den som förvärvar de avyttrade andelarna påbörjas också från tidpunkten för andelsbytet (prop. 2002/03:96 s. 144).

Verksamhetsavyttring

Vid en verksamhetsavyttring träder det köpande företaget in i det säljande företagets skattemässiga situation. Innehavstiden på marknadsnoterade näringsbetingade andelar förs då över till det köpande företaget (38 kap. 14 § IL).

När det gäller säljarens mottagna andelar finns inte någon motsvarande kontinuitetsbestämmelse.

När bryts innehavstiden vid utdelning respektive kapitalvinst?

Innehavstiden för en andel bryts när andelen avyttras. Avyttringen kan vara en vanlig avyttring men också ett uppskovsgrundande andelsbyte.

Vid utdelning anses innehavstiden bruten när andelen frånträds. Om andelen avyttras genom ett avtal (köpeavtal) anses frånträdet ha skett när avtalet ingås, om inte någon annan tidpunkt följer av avtalet (24 kap. 21 § IL).

Vid kapitalvinst slutar innehavstiden löpa vid tidpunkten för avyttringen. Tidpunkten för frånträdet har ingen betydelse (25 a kap. 6 § IL).

Om det företag som gett ut andelen försätts i konkurs, upplöses genom fusion eller fission, eller träder i likvidation, anses andelen vara avyttrad (44 kap. 7 och 8 §§ IL). Det innebär att innehavstiden i dessa fall bryts. Skatteverket anser att tidpunkten för avyttring vid konkurs som anges i 8 § första stycket 1 även gäller företag inom EES-området. Detta framgår av Avyttring av andelar i utländska företag i konkurs. Trots att blankning inte räknas som avyttring, enligt 44 kap. 9 § IL, anses den som lånat ut andelen inte längre inneha andelen i den mening som förutsätts i detta sammanhang, vilket innebär att innehavstiden bryts. Att pantsätta en andel bryter däremot inte innehavstiden (prop. 2002/03:96 s. 81 f.).

Turordning på förvärvade andelar

Ett ägarföretag kan inneha marknadsnoterade andelar som är näringsbetingade, där andelarna är förvärvade vid olika tidpunkter. För att kunna bedöma om innehavstidsvillkoret är uppfyllt ska turordningsregeln ”sist in, först ut” användas för både utdelning och kapitalvinst (24 kap. 22 § och 25 a kap. 8 § IL).

Exempel: turordning vid utdelning respektive kapitalvinst

Anta att AB A köper och säljer marknadsnoterade andelar i AB B. Andelarna är näringsbetingade. Den 1 mars år 1 köper AB A 10 andelar. Senare samma år, den 1 september, köper AB A ytterligare 7 andelar. Den 1 april år 2 säljer AB A 7 andelar och har därefter kvar 10 andelar på vilka man får utdelning den 1 maj år 2.

Vid utdelning gäller turordningsregeln ”sist in, först ut” vilket innebär att den utdelning som AB A erhåller på de 10 andelarna i AB B avser de 10 andelar som förvärvades den 1 mars år 1. Eftersom andelarna innehafts mer än ett år blir utdelningen skattefri. En senare avyttring av andelarna kommer inte att medföra att utdelningen ska tas upp till beskattning.

Även vid kapitalvinst gäller turordningsregeln ”sist in, först ut”. Det innebär att de 7 andelar som avyttras den 1 april år 2 anses ha innehafts från den 1 september år 1. Eftersom innehavstiden för dessa inte uppgår till ett år blir en kapitalvinst skattepliktig och en kapitalförlust avdragsgill i fållan.

Innehavstidsvillkoret och utdelning

Innehavstidsvillkoret innebär att utdelning på en näringsbetingad andel som är marknadsnoterad alltid ska betraktas som skattefri när den tas emot. Utdelningen ska dock tas upp till beskattning om andelen avyttras eller upphör att vara näringsbetingad hos innehavaren inom ett år från det att andelen blivit näringsbetingad hos innehavaren. Beskattningen sker det beskattningsår som avyttringen görs eller som andelen upphör att vara näringsbetingad. Detta får till följd att utdelningen kan komma att beskattas vid ett senare beskattningsår än det beskattningsår när utdelningen togs emot (24 kap. 20−21 §§ IL).

Exempel: när blir utdelning skattefri?

Anta att AB A i exemplet ovan får utdelning på sitt innehav i AB B den 1 april år 2. Innehavet är då näringsbetingat och utdelningen är skattefri för AB A, trots att företaget inte innehaft alla näringsbetingade andelar i AB B under ett år. För att utdelningen ska bli definitivt skattefri på de senast förvärvade andelarna krävs att AB A uppfyller innehavstidsvillkoret, som innebär att andelarna måste behållas t.o.m. utgången av augusti år 2. Skulle AB A t.ex. sälja andelarna i AB B den 1 juli år 2 ska den del av utdelningen som hänför sig till de senast förvärvade andelarna tas upp till beskattning.

Innehavstidsvillkoret och kapitalvinst

Innehavstidsvillkoret innebär att en kapitalvinst på en näringsbetingad andel som är marknadsnoterad är skattefri om andelen innehafts av det avyttrande företaget minst ett år före avyttringen och om andelen under hela denna tid har varit näringsbetingad (25 a kap. 6 § IL).

Exempel: innehavstidsvillkoret vid kapitalvinst

Om AB A i exemplet ovan säljer andelarna i AB B den 1 juli år 2, så får det till följd att en kapitalvinst blir skattepliktig för de andelar som förvärvats 1 september. Skulle en kapitalförlust uppkomma på dessa andelar är den avdragsgill i aktiefållan (vid avyttring inom en intressegemenskap är förlusten inte avdragsgill). Om AB A säljer innehavet i AB B efter utgången av augusti år 2 är kapitalvinsten i sin helhet inte skattepliktig och en kapitalförlust inte avdragsgill.

Uppgiftsskyldighet

Den som har avyttrat en näringsbetingad andel som är marknadsnoterad ska i inkomstdeklarationen lämna uppgifter om avyttringen om andelen har innehafts kortare tid än ett år (31 kap. 12 § SFL).

Anses markandsnoterade andelar alltid vara av samma slag och sort?

Ett företag kan inneha marknadsnoterade andelar av samma slag och sort som är näringsbetingade där en del av innehavet uppfyller innehavstidsvillkoret, men en annan del av innehavet inte gör det. Vid en delavyttring av det totala innehavet ska man som omkostnadsbelopp använda det genomsnittliga omkostnadsbeloppet för andelar av samma slag och sort. Det följer av den s.k. genomsnittsmetoden.

Vid en delavytting av ett innehav anses andelar som uppfyller tidsvillkoret inte vara av samma slag och sort som andelar som inte uppfyller villkoret (48 kap. 7 § IL).

Exempel: alla andelar uppfyller inte innehavstidsvillkoret

Ett företag äger sedan länge 10 noterade näringsbetingade andelar. Företaget köper ytterligare en andel i samma företag och säljer den kort därefter. Innehavstidsvillkoret är inte uppfyllt för den senast förvärvade andelen. Det skattemässiga resultatet av transaktionerna skulle bli godtyckligt om man skulle ta hänsyn till det äldre innehavet när man beräknade omkostnadsbeloppet (prop. 2002/03:96 s. 83).

Hur behandlas aktiebaserade delägarrätter?

En av anledningarna till att näringsbetingade andelar inte beskattas är att för att underlätta omstruktureringar inom näringslivet genom avyttringar av företag. Det saknas därför skäl att generellt utsträcka skattefriheten till alla delägarrätter och tillgångar som ska behandlas som delägarrätter (48 kap. 2 § IL).

Vissa delägarrätter, t.ex. teckningsrätter, har emellertid en särställning genom att de endast utgör ett mellanled mellan ursprungsaktierna och de nya aktierna. De nya aktierna är helt eller delvis ett utflöde av ursprungsaktierna. Om sådana delägarrätter grundas på innehav av aktier i det företag som rätten hänför sig till, har det ansetts motiverat att behandla dem på samma sätt som ursprungsaktien. Därför har särskilda regler om aktiebaserade delägarrätter införts. Om ursprungsaktien är näringsbetingad kan även den aktiebaserade delägarrätten vara det, vilket medför att en kapitalvinst vid avyttring av den aktiebaserade delägarrätten kan bli skattefri (25 a kap. 4 § IL).

Med en aktiebaserad delägarrätt avses en teckningsrätt, fondaktierätt, inlösensrätt eller en säljrätt som avser aktier. De sälj- och inlösenrätter som avses är de som aktieägarna kan erhålla i samband med att ett aktiebolag förvärvar egna aktier eller löser in aktier genom nedsättning av aktiekapitalet. En förutsättning är dock att de aktiebaserade delägarrätterna har förvärvats på grund av ett befintligt innehav av aktier. Delägarrätter som har förvärvats på marknaden räknas alltså inte som aktiebaserade.

Med en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt avses en aktiebaserad delägarrätt, om förvärvet av rätten grundas på näringsbetingade aktier i det företag som rätten hänför sig. Den krets av företag som kan inneha näringsbetingade aktiebaserade delägarrätter sammanfaller med den krets av företag som kan inneha näringsbetingade andelar (25 a kap. 3 § IL, ägarkravet).

För kapitalvinster och kapitalförluster gäller samma regler som för näringsbetingade andelar.

Även bestämmelser om karaktärsbyten tillämpas för näringsbetingade aktiebaserade delägarrätter (25 kap. 6 § IL).

För aktiebaserade delägarrätter som inte är näringsbetingade har inga särregler införts. Det innebär att kapitalvinster på sådana delägarrätter är skattepliktiga och att förluster kan vara avdragsgilla i aktiefållan.

Referenser på sidan

Domar & beslut

  • HFD 2012-05-31, mål nr 939-12 [1]
  • RÅ 1968 Fi 2036 [1]
  • RÅ 1969 ref. 1 [1]
  • RÅ 1970 ref. 52 [1]
  • RÅ 2001 ref. 6 [1]
  • RÅ 2005 ref. 48 [1]
  • RÅ 2008 ref. 67 [1]
  • RÅ79 Aa 122 [1]
  • RÅ80 1:50 [1]

Lagar & förordningar

Propositioner

  • Proposition 2002/03:96 Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8]

Ställningstaganden

  • Avyttring av andelar i utländska företag i konkurs [1]
  • Ska ett bolags innehav av egna aktier beaktas vid bedömningen av om en ägares innehav i bolaget är näringsbetingat? [1]

Övrigt

  • Handledning för beskattning av inkomst vid 2013 års taxering (SKV 399 del 3) [1]