Skattskyldighet vid ackord

Vad innebär ackord?

Ackord är en ekonomisk uppgörelse mellan en gäldenär på obestånd och dennes borgenärer. Uppgörelsen innebär nästan alltid att borgenärerna sätter ned sina fordringar till en viss procent av de ursprungliga fordringsbeloppen och att en särskild överenskommelse träffas beträffande betalningstiden. Fordringarna faller bort till den del de överstiger ackordsprocenten. Inte sällan föregås en ackordsansökan av en betalningsinställelse.

Ackord förekommer i två former, underhandsackord och offentligt ackord. Underhandsackord är inte lagreglerat utan utgör en uppgörelse mellan en gäldenär och en eller flera borgenärer, enligt vanliga avtalsrättsliga principer. Offentligt ackord kan förekomma både i konkurs, se 12 kap. KonkL, respektive utom konkurs. Offentligt ackord utom konkurs regleras i lagen (1996:764) om företagsrekonstruktion.

Både vid underhandsackord och offentligt ackord utom konkurs behåller gäldenären rådigheten över sina tillgångar under ackordsförfarandet. Den rörelse som gäldenären driver kan eventuellt, efter rekonstruktionen fortsättas under gynnsammare ekonomiska villkor av gäldenären själv eller av den, till vilken rörelsen överlåts. Vid ackord undviks vanligen den värdeförstöring som en konkurs ofta innebär.

Läs mer om ackordsförfarandet under Ackord, företagsrekonstruktion och lönegaranti.

En utförligare genomgång av inkomstskattefrågor i samband med ackord finns i Grege 1996, Beskattning vid formellt och informellt ackord, samt i nr 7-8 Svensk Skattetidning 1992 s. 342–383.

Ackordsvinst

Vid ackord utom konkurs finns endast ett skattesubjekt, ackordsgäldenären. Någon ny förvaltningsform som t.ex. konkursbo uppstår inte.

Redan i rättsfallen RÅ 1929 Fi 396 och RÅ 1929 Fi 2032 fastslogs att ackordsvinst, d.v.s. den vinst som ackordsgäldenären gör genom att hans skulder till borgenärerna definitivt faller bort, inte är skattepliktig.

Det krävs inte att ackordet tillkommit efter en offentlig ackordsförhandling för att det ska bli skattefritt. Högsta förvaltningsdomstolen ansåg i RÅ 1963 ref. 48 att ackordet var skattefritt, efter en uppgörelse med enstaka borgenärer.

Konstaterat obestånd

Som allmän förutsättning för skattefrihet gäller att den som erhållit ackord verkligen varit på obestånd. Tillfällig betalningsoförmåga räcker inte (jämför RN 1960 4:4 och RN 1962 4:5). Det är ackordsgäldenären som ska visa att han eller hon varit på obestånd (se KRNG 1999-08-25, mål nr 459-97, KRNG 2003-05-13, mål nr 2677-01 och KRNJ 2003-10-31, mål nr 1629-01).

Fordran ska vara villkorslöst efterskänkt

För att en överenskommelse ska anses utgöra ett ackord krävs också att eftergivandet av en fordran är oåterkalleligt och definitivt. Detta framgår av RÅ 1983 Aa 128, där Högsta förvaltningsdomstolen inte ansåg att det var frågan om ackord eftersom gäldenärsföretaget under vissa omständigheter skulle bli skyldigt att återbetala en viss del av det eftergivna beloppet. I KRNG 2003-05-13, mål nr 666-01 villkorades en banks eftergift av en fordran på ett aktiebolag av att aktieägarna i bolaget vid framtida bolagsstämmor skulle rösta för återbetalning av det eftergivna beloppet. Något villkor riktades inte mot bolaget, varför banken ansågs ha definitivt eftergivit fordringen gentemot bolaget genom ett underhandsackord.

Begränsad avdragsrätt för tidigare års underskott

När skulder faller bort genom ackord innebär detta att motsvarande kostnader och förluster inte bärs av den skattskyldige utan av ackordsgivaren. I stället för att göra ackordsvinsten skattepliktig har lagstiftaren valt att på ett visst sätt begränsa rätten till avdrag för underskott i de fall ackord medgivits (40 kap. 21 §).

Läs mer om detta under Begränsad avdragsrätt vid konkurs, ackord och skuldsanerning.