OBS: Detta är utgåva 2015.14. Visa senaste utgåvan.

Skatteverkets ska kontrollera ansökan och utfärda arvsintyget, informera förmånstagare om ansökan och det utfärdade arvsintyget samt föra register över dem som fått en bestyrkt kopia av arvsintyget.

Skatteverkets åtgärder innan ett arvsintyg kan utfärdas

Skatteverket ska vidta vissa åtgärder innan ett arvsintyg kan utfärdas.

Skatteverket ska pröva sin behörighet

När en ansökan om arvsintyg kommer in ska Skatteverket pröva sin behörighet att utfärda arvsintyget.

Om Skatteverket inte har behörighet att utfärda arvsintyget ska Skatteverket fatta ett beslut att avvisa ansökan. Vid detta förfarande tillämpas bestämmelserna i förvaltningslagen.

Förmånstagarna ska informeras om ansökan

Skatteverket ska informera arvingar och testamentstagare (förmånstagare) när en ansökan kommit in till Skatteverket (artikel 66.4 i arvsförordningen). Om Skatteverket inte har behörighet att utfärda ett arvsintyg ska förmånstagana inte informeras om ansökan.

Skatteverket ska kontrollera ansökan

Skatteverket kan på eget initiativ utreda om uppgifter som sökanden lämnat är korrekta eller uppmana sökanden att lämna ytterligare bevisning som Skatteverket behöver för att kunna utfärda arvsintyget (artikel 66.1–2 i arvsförordningen).

Om sökanden inte kan styrka äktheten i uppgifterna genom kopior av relevanta handlingar får Skatteverket godta annan form av bevisning (artikel 66.2 i arvsförordningen).

Skatteverket kan fråga berörda personer eller testamentsexekutorer eller boutredningsmän om detta är nödvändigt för att fastställa de omständigheter som ska styrkas. Skatteverket kan även göra offentliga tillkännagivanden för att ge andra eventuella förmånstagare möjligheten att åberopa sina rättigheter (artikel 66.4 i arvsförordningen).

Skatteverket kan begära information från en annan medlemsstat

Vid kontroll av en ansökan kan Skatteverket hos en annan medlemsstats behöriga myndighet begära att få information från exempelvis fastighetsregister, folkbokföringsregister och andra register med handlingar och uppgifter som är relevanta för arvet eller för makars förmögenhetsförhållanden eller motsvarande förmögenhetsförhållanden. En förutsättning för att Skatteverket ska kunna få ut uppgifter är att den andra myndigheten enligt sin nationella lagstiftning har rätt att ge Skatteverket sådan information (artikel 66.5 i arvsförordning).

När ska Skatteverket utfärda ett arvsintyg?

Skatteverket ska utfärda ett arvsintyg snarast möjligt efter det att ansökan kommit in och Skatteverket bedömt att ett arvsintyg kan utfärdas (artikel 67.1 i arvsförordningen).

Skatteverket ska i vissa situationer inte utfärda ett arvsintyg

Skatteverket ska i synnerhet inte utfärda ett arvsintyg (artikel 67.1 andra stycket i arvsförordningen)

  • om det har riktats klagomål mot de uppgifter som ska styrkas
  • om arvsintyget inte skulle vara förenligt med ett beslut som omfattar samma uppgifter.

Det är oklart vad som menas med klagamål mot de uppgifter som ska styrkas. Skatteverket tolkar bestämmelsen i arvsförordningen på det sättet att något arvsintyg inte ska utfärdas om en förmånstagare invänt mot uppgifterna i ansökan och att uppgifterna därför är tvistiga. Skatteverket ska inte göra någon värdering av grunden till att uppgifterna är tvistiga (SOU 2014:25 s. 196–197).

Uppgifter ett arvsintyg ska innehålla

Skatteverket ska utfärda arvsintyget på ett för EU gemensamt formulär (artikel 67.1 i arvsförordningen).

Arvsintyget ska innehålla följande uppgifter i den utsträckning som behövs för det ändamål som arvsintyget utfärdas för (artikel 67.1 i arvsförordningen).

  1. Den utfärdande myndighetens namn och adress.
  2. Ärendenummer.
  3. De omständigheter som ligger till grund för den utfärdande myndighetens bedömning att den är behörig att utfärda arvsintyget.
  4. Datum för utfärdandet.
  5. Personuppgifter om sökanden: efternamn (i förekommande fall: efternamn vid födseln), samtliga förnamn, kön, födelsedatum och födelseort, civilstånd, nationalitet, identifikationsnummer (om sådant finns), adress samt uppgifter om eventuell anknytning till den avlidne.
  6. Personuppgifter om den avlidne: efternamn (i förekommande fall: efternamn vid födseln), samtliga förnamn, kön, födelsedatum och födelseort, civilstånd, nationalitet, identifikationsnummer (om sådant finns), adress vid dödstillfället, dödsdatum och dödsort.
  7. Personuppgifter om förmånstagarna: efternamn (i förekommande fall: efternamn vid födseln), samtliga förnamn och identifikationsnummer (om sådant finns).
  8. Information om äktenskapsförord som den avlidne har ingått eller i förekommande fall ett avtal som den avlidne ingått avseende ett förhållande som enligt den lag som är tillämplig på sådana förhållanden har jämförbar verkan med äktenskap samt information om makarnas förmögenhetsförhållanden eller motsvarande förmögenhetsförhållanden.
  9. Vilken lag som är tillämplig på arvet och de omständigheter som ligger till grund för fastställandet av vilken lag som är tillämplig.
  10. Uppgifter om huruvida det rör sig om arv enligt den legala arvsordningen eller en testamentarisk arvsordning enligt ett förordnande om kvarlåtenskap, inbegripet uppgifter om omständigheter som ligger till grund för de rättigheter och/eller befogenheter som tillkommer arvingarna, testamentstagarna, testamentsexekutorerna eller boutredningsmännen.
  11. I förekommande fall omnämnande av vilken typ av accept av eller avstående från arv som var och en av förmånstagarna har gjort.
  12. Uppgift om varje arvinges arvslott och i förekommande fall en förteckning över rättigheterna och/eller tillgångarna för varje arvinge.
  13. En förteckning över rättigheterna och/eller tillgångarna för varje testamentstagare.
  14. Begränsningarna när det gäller arvingarnas och i förekommande fall testamentstagarnas rättigheter enligt den lag som är tillämplig på arvet och/eller enligt ett förordnande om kvarlåtenskap.
  15. Testamentsexekutorns och/eller boutredningsmannens befogenheter och begränsningarna av sådana befogenheter enligt den på arvet tillämpliga lagen och/eller enligt ett förordnande om kvarlåtenskap.

Originalet av arvsintyget förvaras hos Skatteverket

Originalet av arvsintyget ska förvaras hos Skatteverket (artikel 70.1 i arvsförordningen).

Förmånstagarna ska informeras om arvsintyget

Skatteverket ska informera alla arvingar och testamentstagare när Skatteverket utfärdat arvsintyget (artikel 67. 2 i arvsförordningen).

Skatteverket ska utfärda bestyrkta kopior

Skatteverket ska utfärda en eller flera bestyrkta kopior till sökanden och till varje person som begär det och visar ett legitimt intresse (artikel 70.1 i arvsförordningen).

Vilka som kan ha ett legitimt intresse beror på vad arvsintyget ska styrka. Normalt bör alla personer som skulle kunna ansöka om ett arvsintyg anses ha ett legitimt intresse.

Hur Skatteverket ska bestyrka kopiorna framgår av formuläret som ska användas.

Bestyrkta kopior gäller i sex månader

En bestyrkt kopia ska vara giltig i sex månader (artikel 70.3 i arvsförordningen).

I undantagsfall får Skatteverket besluta att giltighetstiden för en bestyrkt kopia ska vara längre (artikel 70.3 i arvsförordningen). Det innebär att Skatteverket direkt vid ansökan kan utfärda en bestyrkt kopia med längre giltighetstid eller under den löpande giltighetstiden förlänga den tiden.

Sista giltighetsdagen ska anges på den bestyrkta kopian (artikel 70.3 arvsförordningen).

Skatteverket ska förteckna de som fått en bestyrkt kopia

Skatteverket ska upprätta en förteckning över de personer som fått en bestyrkt kopia (artikel 70.2 i arvsförordningen).

Kopior enligt offentlighetsprincipen

Även de utan legitimt intresse kan enligt den svenska offentlighetsprincipen ta del av eller få en kopia av ett utfärdat arvsintyg (punkten 72 tredje meningen i arvsförordningens ingress). En sådan kopia är inte en ”bestyrkt” kopia enligt arvsförordningen.

Personer som begär och får en kopia i enlighet med den svenska offentlighetsprincipen ska inte finnas med i Skatteverkets förteckning över personer som fått bestyrkta kopior.

Referenser på sidan

EU-författningar

  • Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 650/2012 av den 4 juli 2012 om behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt godkännande och verkställighet av officiella handlingar i samband med arv och om inrättandet av ett europeiskt arvsintyg [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9] [10] [11] [12] [13] [14] [15] [16] [17]

Övrigt

  • SOU 2014:25 Internationella rättsförhållanden rörande arv [1]

Referenser inom europeiskt arvsintyg