Generellt avdrag

Hur stort är avdraget och vilket syfte har det?

De som betalar egenavgifter på inkomster i näringsverksamhet får göra ett avdrag från avgifterna med 7,5 procent av avgiftsunderlaget. Avdraget får dock vara högst 15 000 kr per år (3 kap. 18 § SAL). Reglerna infördes 2010 och syftet med dem är enligt regeringen att göra det mer attraktivt att driva ett eget företag. Det är en åtgärd som syftar till att sänka kostnaderna och stärka likviditeten hos de mindre företagen (prop. 2009/10:178 s. 19). Åtgärden förstärktes 2014 med både en högre avdragsprocent och ett högre maximalt avdrag (prop. 2013/14:14).

Även om åtgärden med avdrag från egenavgifterna främst har tillkommit som ett stöd för de mindre företagen har företagarna rätt till avdraget oavsett företagets storlek. Men de som bedriver sin verksamhet i form av aktiebolag får inte del av stödet. Det beror på att en sådan företagare får sin ersättning från verksamheten i form av lön och utdelning från bolaget. På lönen betalar bolaget arbetsgivaravgifter.

Eftersom stödet i form av avdrag från avgifterna bara riktar sig till enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag och inte till alla företag, fanns det risk att stödet skulle kunna betraktas som sådant statsstöd som enligt EU-rätten bara är tillåtet som så kallat stöd av mindre betydelse. På grund av detta fanns ursprungligen vissa begränsningsregler för att uppfylla de villkor som finns för stöd av mindre betydelse. Efter att kommissionen i december 2011 beslutat att avdragsreglerna inte utgör ett statsstöd har begränsningsreglerna avskaffats från 2013. Lagändringen har fått en retroaktiv verkan genom att begränsningsreglerna har upphört att gälla redan från 2013 års taxering, dvs. från inkomståret 2012 (övergångsbestämmelserna till SFS 2012:758, prop. 2012/13:1 avsnitt 6.6).

Från den 1 januari 2014 har ytterligare en begränsningsregel avskaffats. Den innebar att för delägare i handelsbolag och andra som bedriver gemensam verksamhet fick det sammanlagda avdraget för samtliga delägare inte överstiga ett visst belopp. Efter lagändringen får varje delägare nu göra avdrag med 7,5 % av avgiftsunderlaget men med högst 15 000 kr. Lagändringen är gjord av förenklingsskäl (prop. 2013/14:14 s. 7). Ändringen gäller för inkomster som näringsidkaren uppbär efter den 31 december 2013.

Vilka avgiftsskyldiga får inte göra avdraget?

Avdraget får bara göras till den del avgiftsunderlaget utgörs av avgiftspliktig inkomst av näringsverksamhet (3 kap. 18 § andra stycket 1 SAL). Regeln är en följd av att stödet är avsett att stödja företag. Därför får de som betalar egenavgifter på inkomst av tjänst inte göra avdraget. Det gäller exempelvis för den som har hobbyinkomster eller sådana royaltyinkomster som ska tas upp som inkomst av tjänst.

Ett annat villkor för rätt till avdrag är att den avgiftspliktiga inkomsten överstiger 40 000 kr (3 kap. 18 § andra stycket 2 SAL). Avdrag upp till 3 000 kr (7,5 % x 40 000) medges därför inte. Skälet är att minska administrationen för Skatteverket (prop. 2009/10:178 s. 22-23). Om avgiftsunderlaget överstiger 40 000 kr får dock avdraget beräknas på hela beloppet och inte bara på den del som överstiger 40 000 kr.

Personer som bara ska betala reducerade egenavgifter får inte göra avdraget (3 kap. 18 § andra stycket 3 SAL). Det gäller följande kategorier avgiftsskyldiga:

• den som vid årets ingång inte fyllt 26 år
• den som vid årets ingång har fyllt 65
• den som tagit ut hel ålderspension hela året eller den som har hel sjuk- eller aktivitetsersättning under del av.

Skälet till att bara de som betalar fulla egenavgifter får göra avdraget är risken att inte hela ålderspensionsavgiften blir betald, vilket kan inträffa för dem som betalar reducerade avgifter. Om det i någon annan situation skulle inträffa att avdraget påverkar ålderspensionsavgiften har det införts en bestämmelse som säger att avdraget inte får medföra att avgifterna understiger ålderspensionsavgiften (3 kap. 18 § första stycket SAL).

Exempel: avdraget kombinerat med sänkt avgift för unga

Om avgiftsunderlaget för en person under 26 år är 200 000 kr blir egenavgiften 29 780 kr. Skulle personen få göra avdraget, 7,5 procent av underlaget dvs 15 000 kr skulle egenavgiften bli 14 780 kr. I ett sådant fall skulle inte hela ålderspensionsavgiften bli betald eftersom den uppgår till 20 480 kr (200 000 x 10,21 %).

Det inkomstgrundade ålderspensionssystemet är ett fristående försäkringssystem vid sidan av statsbudgeten. En grundläggande princip bakom pensionssystemet är att varje intjänad pensionsrättighet ska motsvaras av en beslutad och inbetald avgift av en mot rättigheten svarande storlek. Om detta villkor bryts kan inte systemet garantera sin långsiktiga hållbarhet finansiellt. Ålderspensionsavgiften kan således inte reduceras (prop. 2009/10:178 s. 14).