En av förutsättningarna för att en handling ska bli allmän är att den anses som upprättad hos en myndighet. Dessutom krävs det att en upprättad handling ska vara förvarad hos myndigheten för att den ska anses vara en allmän handling.
En handling som skapas hos en myndighet kan sägas bli allmän handling när den har fått sin slutliga utformning. En handling anses upprättad hos en myndighet i följande fall (2 kap. 7 § TF):
En handling anses upprättad när den har expedierats. Den anses vara expedierad så snart den har avsänts från myndigheten (2 kap. 7 § första stycket TF).
Handlingar som inte ska expedieras anses upprättade när det ärende till vilket de hör är slutbehandlat hos myndigheten (2 kap. 7 § första stycket TF).
En handling som varken har expedierats eller hör till ett visst ärende anses upprättad när den har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts. Detta gäller t.ex. för protokoll och liknande anteckningar. Det krävs inte något formellt förfarande för att en handling utan ärendeanknytning ska anses vara färdigställd och därmed också upprättad (prop. 1975/76:160 s. 143). Enligt praxis krävs det dock att någon form av åtgärd vidtas som visar att en handling är färdigställd och därmed också upprättad (RÅ 1998 ref. 52).
Diarier, journaler och liknande handlingar som förs fortlöpande anses upprättade när handlingen har färdigställts för anteckning eller införing (2 kap. 7 § andra stycket 1 TF). Ett diarium anses alltså som upprättat så snart det har lagts upp.
En anteckning som har kommit till endast för ett ärendes föredragning eller beredning och som inte tillför ärendet någon sakuppgift är en minnesanteckning (2 kap. 9 § första stycket TF). Minnesanteckningar kan t.ex. vara föredragningspromemorior och andra anteckningar som görs under beredningen av ett ärende och som inte tillför ärendet några sakuppgifter. Begreppet minnesanteckning i TF har en betydligt mer begränsad innebörd än i dagligt tal och ska inte förväxlas med tjänsteanteckning enligt 15 § FL. En tjänsteanteckning som upprättas vid telefonsamtal, personligt besök och liknande är inte en minnesanteckning enligt TF.
En minnesanteckning i ett ärende hos en myndighet ska normalt gallras innan ärendet arkiveras. Minnesanteckning blir då inte en allmän handling. Om minnesanteckningen däremot tas om hand för arkivering blir den en allmän handling eftersom den anses som upprättad (2 kap. 9 § TF).
Inlägg och liknande som skrivs i myndighetsinterna elektroniska arbetsgrupper blir inte allmänna handlingar om de inte arkiveras.
Högsta förvaltningsdomstolen anser att elektroniska kalendrar i en myndighets datorsystem inte är att betrakta som sådana register eller andra förteckningar som förs fortlöpande i den mening som avses i 2 kap. 7 § andra stycket 1 TF. Kalendrarna var inte upprättade och de var därför inte allmänna handlingar (HFD 2015 ref. 4).
De telefonlistor som finns i exempelvis Skatteverkets interna informationssystem anses enligt Skatteverkets vara omhändertagna för arkivering och utgör därför allmänna handlingar (JO 2000/01:JO1 s. 529).
En myndighet kan som ett led i sin interna beredning av ett ärende behöva skicka utkast eller koncept, s.k. mellanprodukter, med begäran om synpunkter till någon utomstående, exempelvis en annan myndighet eller en expert, utan att handlingarna blir allmänna. Utkast eller koncept till myndighets beslut eller en skrivelse och annan därmed jämställd handling som inte har expedierats anses inte vara allmän handling om de inte arkiveras (2 kap. 9 § andra stycket TF). Handlingen anses i dessa fall inte vara allmän hos den myndighet som har framställt den och inte heller hos en myndighet som har tagit emot den för preliminär granskning (prop. 1975/76:160 s. 170).
Handlingar som Skatteverket lämnar ifrån sig i informationssyfte eller handlingar som är föremål för remissförfarande enligt 13 § FL blir allmänna handlingar (prop. 1975/76:160 s. 170).