Din webbläsare Internet Explorer är för gammal. För att vår webbplats ska fungera rekommenderar vi att du byter webbläsare.
Rekommenderade webbläsare
Stäng
- Vägledning »
- 2015 »
- Inkomstskatt »
- Näringsverksamhet »
- Hur ska det skattepliktiga resultatet beräknas? »
- Internprissättning »
- Vad är internprissättning?
Vad är internprissättning?
Internprissättning är de priser och andra villkor som avtalas mellan närstående företag vid gränsöverskridande transaktioner. I enlighet med den s.k. armlängdsprincipen ska dessa priser och villkor överensstämma med vad oberoende företag skulle ha avtalat.
Uppdaterat denna sida
Vad innebär internprissättning?
Med internprissättning avses de priser som avtalas mellan närstående företag vid gränsöverskridande transaktioner. I Sverige används även det engelska uttrycket ”transfer pricing”, eller bara ”TP” som är den vedertagna förkortningen.
Internpriserna har stor betydelse både för företag och för skattemyndigheter eftersom de påverkar intäkter och kostnader och därmed det beskattningsbara resultatet hos företagen i de stater där verksamheten bedrivs. Området internprissättning har fått allt större uppmärksamhet under de senaste decennierna, i takt med att företagens verksamhet blir mer och mer gränsöverskridande. Det finns uppskattningar att nära 80 procent av världshandeln idag sker mellan företag i intressegemenskap.
Nytt: 2015-12-22
Nya och förtydligade riktlinjer för internprissättning till följd av BEPS
Den 5 oktober 2015 publicerades slutrapporten för internprissättning, Aligning Transfer Pricing Outcomes with Value Creation, inom ramen för det s.k. BEPS-projektet (Base Erosion and Profit Shiftning). Rapporten innehåller både ändrade formuleringar och helt nya avsnitt i OECD:s riktlinjer för internprissättning (OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations, 2010).
Enligt OECD är samtliga ändringar och tillägg endast förtydliganden av den alltjämt rådande armlängdsprincipen. Ingen förändring har alltså skett av armlängdsprincipen som sådan. Rapporten ger bara ytterligare vägledning i hur man ska tolka och tillämpa armlängdsprincipen och artikel 9 i OECD:s modellavtal. OECD understryker också att eftersom det bara handlar om förtydliganden av armlängdsprincipen kan allt innehåll i rapporten tillämpas såväl direkt som retroaktivt. Ytterligare förtydliganden på vissa områden kommer att publiceras under 2016 och 2017.
Skatteverkets uppfattning är liksom OECD:s att innehållet i rapporten är tillämpligt såväl framåt som bakåt i tiden. Detta innebär bl.a. att vissa delar av rapporten ersätter nu gällande kapitel i OECD:s riktlinjer för internprissättning. När så är fallet så anges det uttryckligen i rapporten.
Innehållet i rapporten kommer att arbetas in i avsnittet Internprissättning under våren 2016. Till dess innehållet är inarbetat måste rapporten tillämpas parallellt med avsnittet Internprissättning i Rättslig Vägledning.
Internprissättning baseras på armlängdsprincipen
Det internationellt vedertagna synsättet på vad armlängdsprincipen innebär är att priser och andra villkor vid gränsöverskridande koncerninterna transaktioner ska överensstämma med de priser och villkor som skulle ha avtalats i motsvarande situation mellan oberoende företag. I svensk intern rätt kommer armlängdsprincipen till uttryck i den s.k. korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § IL.
Armlängdsprincipen är en internationellt etablerad princip som införlivats i många staters interna rätt. Eftersom internprissättning handlar om just prissättning vid gränsöverskridande transaktioner kan flera staters lagstiftning vara tillämplig på en transaktion. För att inkomsterna inte ska bli dubbelbeskattade är det viktigt att staterna har en samstämmig syn på armlängdsprincipen och dess innebörd.
OECD:s riktlinjer för samstämmig syn på armlängdsprincipen
För att öka möjligheterna för sådan samstämmighet har OECD tagit fram riktlinjer som är tänkta att fungera som vägledning för företag och skattemyndigheter när de tillämpar armlängdsprincipen. Dessa riktlinjer heter OECD Transfer Pricing Guidelines for Multinational Enterprises and Tax Administrations men benämns ofta bara ”OECD:s riktlinjer” eller ”riktlinjerna”.
Korringeringsregeln i 14 kap. 19 § IL innehåller endast en övergripande bestämmelse och den praxis som finns från Högsta förvaltningsdomstolen är begränsad. Därför tillämpar Skatteverket i stor utsträckning OECD:s riktlinjer i sitt arbete när det gäller internprissättning.
Referenser inom näringsverksamhet
Tillsammans gör vi samhället möjligt