Vem är skattskyldig till avkastningsskatt?

Livförsäkringsföretag

Ett livförsäkringsföretag är skattskyldigt till avkastningsskatt (2 § första stycket 1 AvPL).

Ett utländskt livförsäkringsföretag är skattskyldigt för den del av verksamheten som bedrivs från fast driftställe i Sverige (2 § första stycket 2 och 3 a § första stycket AvPL).

Om ett utländskt livförsäkringsföretag saknar fast driftställe i Sverige är den som innehar en försäkring meddelad av det utländska livförsäkringsföretaget skattskyldig till avkastningsskatt, se nedan under Innehavare av en utländsk pensionsförsäkring respektive Innehavare av en utländsk kapitalförsäkring.

Understödsföreningar som räknas som livförsäkringsföretag

En understödsförening som fortsätter att driva livförsäkringsverksamhet enligt den numera upphävda lagen (1972:262) om understödsföreningar räknas också som ett livförsäkringsföretag i AvPL (övergångsbestämmelse 2 SFS 2011:74).

Vem är skattskyldig vid en beståndsöverlåtelse eller en fusion?

Om ett helt försäkringsbestånd överlåts (en beståndsöverlåtelse) från ett livförsäkringsföretag som är skattskyldigt till avkastningsskatt till ett annat sådant företag inträder det övertagande företaget i det överlåtande företagets skattemässiga situation. Det kan vara ett svenskt livförsäkringsföretag eller ett utländskt livförsäkringsföretag som bedriver sin verksamhet från fast driftställe i Sverige. Det övertagande företaget blir skattskyldigt för det övertagna försäkringsbeståndet från beskattningsårets ingång. Motsvarande gäller vid en fusion mellan sådana företag (9 § femte stycket AvPL).

Utländska tjänstepensionsinstitut

Ett utländskt tjänstepensionsinstitut som driver tjänstepensionsverksamhet jämförbar med försäkringsverksamhet från ett fast driftställe i Sverige är skattskyldigt till avkastningsskatt (2 § första stycket 2 AvPL).

Om ett utländskt tjänstepensionsinstitut meddelar avtal om tjänstepension från ett fast driftställe i Sverige med villkor som innebär att institutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt tryggandelagen är institutet skattskyldigt till avkastningsskatt på samma vis som en pensionsstiftelse (2 § första stycket 3 AvPL).

Pensionsstiftelser

En pensionsstiftelse enligt tryggandelagen är skattskyldig till avkastningsskatt (2 § första stycket 3 AvPL).

Arbetsgivare med en avsättning i balansräkningen

En arbetsgivare, oberoende av företagsform, som i sin balansräkning redovisar en pensionsutfästelse under rubriken ”Avsatt till pensioner” eller i delpost under rubriken ”Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser” enligt tryggandelagen är skattskyldig till avkastningsskatt (2 § första stycket 4 AvPL). Skattskyldigheten är således direkt kopplad till att avsättningen i balansräkningen är enligt tryggandelagen. Skattskyldigheten är däremot inte beroende av om arbetsgivaren är skattskyldig till inkomstskatt eller inte (RÅ 1999 ref. 1).

Den kommunala redovisningen av pensionsåtaganden sker inte enligt tryggandelagen enligt Skatteverket. Skatteverket anser därför att kommuner som redovisar pensionsutfästelser i balansräkningen inte är skattskyldiga till avkastningsskatt.

Vem är skattskyldig vid en fusion?

Det finns ingen bestämmelse om skattskyldigheten vid en fusion mellan två arbetsgivare där den överlåtande arbetsgivaren har redovisat utfästa pensioner i balansräkningen enligt tryggandelagen. På motsvarande vis saknas bestämmelser i SLPL vid en fusion mellan två arbetsgivare som redovisar underlag för SLP. Högsta förvaltningsdomstolen har gjort bedömningen att bestämmelserna om kvalificerad fusion i 37 kap. IL är tillämpbara rörande SLP (RÅ 2000 ref. 36). Domstolen gjorde följande uttalande beträffande kopplingen i 5 § SLPL till taxeringslagen (1990:324) och inkomstskattelagen:

Med hänsyn till den nu beskrivna anknytningen mellan den särskilda löneskatten och inkomstbeskattningen talar enligt Regeringsrättens mening starka materiella och taxeringstekniska skäl för att låta det uttag av löneskatt som ska ske vid taxeringen för det beskattningsår då en fusion genomförs följa den ordning som gäller vid inkomstbeskattningen. Denna ordning innebär i enlighet med det föregående att det övertagande företaget träder i det överlåtande företagets ställe såvitt avser skattskyldigheten för löneskatt.

Skatteverkets uppfattning är att skälen i avgörandet vad gäller termer och uttryck samt hänvisningen i 5 § SLPL talar för att utgången i domen även gäller för avkastningsskattelagen. Båda lagarna har samma koppling till inkomstskattelagen när det gäller termer och uttryck, och samma hänvisning som finns i 5 § SLPL finns i 10 § AvPL. Skatteverkets bedömning är därför att den övertagande arbetsgivaren inträder i den överlåtande arbetsgivarens skattemässiga situation även när det gälleravkastningsskatten vid en kvalificerad fusion enligt 37 kap. IL. Det innebär att den övertagande arbetsgivaren blir skattskyldig för den överlåtande arbetsgivarens avsättning från beskattningsårets ingång.

Innehavare av ett pensionssparkonto (IPS)

Det är innehavaren av ett pensionssparkonto som är skattskyldig till avkastningsskatt (2 § första stycket 5 AvPL). Innehavaren ska däremot inte redovisa något underlag för avkastningsskatt i inkomstdeklarationen. Det är pensionssparinstitutet som redovisar och betalar in skatten (10 § AvPL).

Innehavare av en utländsk pensionsförsäkring

En obegränsat skattskyldig som innehar en utländsk pensionsförsäkring eller en försäkring som anses som en pensionsförsäkring enligt 58 kap. 5 § IL är skattskyldig till avkastningsskatt (2 § första stycket 6 AvPL). Det samma gäller svenska handelsbolag och EEIG med säte i Sverige.

En utländsk pensionsförsäkring är en pensionsförsäkring som är meddelad i en försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige.

När blir innehavaren skattskyldig?

Avkastningsskattelagen ger inte svar på frågan vid vilken tidpunkt under beskattningsåret som en obegränsat skattskyldig ska inneha en utländsk pensionsförsäkring för att bli skattskyldig till avkastningsskatt. Frågan blir intressant om försäkringen har överlåtits under kalenderåret. Enligt Skatteverket är det den som innehar den utländska pensionsförsäkringen vid kalenderårets ingång som är skattskyldig till avkastningsskatt för hela beskattningsåret. Skatteverkets bedömning innebär också att en person som flyttar till Sverige och blir obegränsat skattskyldig under året blir skattskyldig till avkastningsskatt för innehav av en utländsk pensionsförsäkring först det år då personen är obegränsat skattskyldig vid kalenderårets ingång.

En person som är obegränsat skattskyldig och som innehar en pensionsförsäkring meddelad av ett livförsäkringsföretag som är skattskyldigt till avkastningsskatt är inte själv skattskyldig till avkastningsskatt för innehavet. Om ett sådant livförsäkringsföretag överlåter sitt försäkringsbestånd helt eller delvis till ett livförsäkringsföretag som inte är skattskyldigt blir innehavaren av försäkringen skattskyldig. Skatteunderlaget ska beräknas som om innehavaren varit skattskyldig under hela året (9 § sjunde stycket AvPL). Innehavaren har i stället rätt till jämkning av skattesatsen.

Undantag: pensionsförsäkringar som enbart avser olycksfall eller sjukdomsfall

En innehavare av en utländsk pensionsförsäkring som enbart avser olycksfall eller sjukdomsfall eller dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte är återköpsbar är inte skattskyldig (2 § tredje stycket AvPL).

Innehavare av en utländsk kapitalförsäkring

En obegränsat skattskyldig som under kalenderåret har innehaft en utländsk kapitalförsäkring är skattskyldig till avkastningsskatt (2 § första stycket 7 AvPL). Det samma gäller svenska handelsbolag och EEIG med säte i Sverige.

En utländsk kapitalförsäkring är en kapitalförsäkring som är meddelad i en försäkringsrörelse som inte bedrivs från fast driftställe i Sverige.

När blir innehavaren skattskyldig?

Den som under kalenderåret har nytecknat eller förvärvat en utländsk kapitalförsäkring blir skattskyldig i och med köpet. En person som flyttar till Sverige och blir obegränsat skattskyldig under kalenderåret och innehar en utländsk kapitalförsäkring blir skattskyldig till avkastningsskatt i och med att personen blir obegränsat skattskyldig i Sverige. Jämför med när innehavaren blir skattskyldig för innehav av en utländsk pensionsförsäkring ovan.

En person som är obegränsat skattskyldig och som innehar en kapitalförsäkring meddelad av ett livförsäkringsföretag som är skattskyldigt är inte själv skattskyldig till avkastningsskatt för innehavet. Om ett sådant livförsäkringsföretag överlåter sitt försäkringsbestånd helt eller delvis till ett livförsäkringsföretag som inte är skattskyldigt blir innehavaren av försäkringen skattskyldig. Skattskyldigheten inträder från kalenderårets ingång, d.v.s. skatteunderlaget ska beräknas som om innehavaren varit skattskyldig under hela året (9 § sjunde stycket AvPL). Innehavaren har i stället rätt till jämkning av skattesatsen.

Undantag: kapitalförsäkringar som enbart avser dödsfall

En innehavare av en utländsk kapitalförsäkring som enbart avser olycksfall eller sjukdomsfall eller dödsfall senast vid 70 års ålder och som inte är återköpsbar är inte skattskyldig (2 § tredje stycket AvPL).

Innehavare av en utländsk kapitalpension

En obegränsat skattskyldig som under kalenderåret har innehaft en utländsk kapitalförsäkring är skattskyldig till avkastningsskatt (2 § första stycket 7 AvPL). I och med att en kapitalpension är en kapitalförsäkring är en obegränsat skattskyldig som under kalenderåret har innehaft en sådan utländsk försäkring också skattskyldig till avkastningsskatt.

Innehavare av ett avtal om tjänstepension

Den som är obegränsat skattskyldig och innehar ett avtal om tjänstepension med ett utländskt tjänstepensionsinstitut i en verksamhet som inte bedrivs från ett fast driftställe i Sverige är skattskyldig. Detsamma gäller svenska handelsbolag och EEIG med säte i Sverige.

Skattskyldigheten gäller för de avtal som är jämförbara med en pensionsförsäkring (2 § första stycket 8 AvPL) och för de avtal som är jämförbara med en kapitalförsäkring (2 § första stycket 9 AvPL). Skattskyldighet gäller också för ett avtal som innehåller villkor som innebär att tjänstepensionsinstitutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt tryggandelagen (2 § första stycket 10 AvPL).

Särskilt om svenska handelsbolag och EEIG

Obegränsat skattskyldiga, svenska handelsbolag och EEIG med säte i Sverige är skattskyldiga till avkastningsskatt som innehavare enligt 2 § första stycket 6–10 AvPL.

Skattskyldigheten för svenska handelsbolag och EEIG med säte i Sverige infördes fr.o.m. 1 juni 2014. Svenska handelsbolag har tidigare varit skattskyldiga men skattskyldigheten föll bort i samband med införandet av inkomstskattelagen.

Vem är innehavare?

Med innehavare av en försäkring (2 § första stycket 6 och 7 AvPL) avses försäkringstagaren, d.v.s. den som tecknade försäkringen. Med innehavare avses också den som har rätt att förfoga över försäkringen efter en bodelning eller efter försäkringsfall förmånstagaren (prop. 1995/96:231 s. 50). Skatteverkets uppfattning är att även den som senare övertagit äganderätten till en försäkring genom t.ex. köp anses som innehavare av försäkringen.

En innehavare kan antingen vara en fysisk person eller en juridisk person.

Om en utländsk kapitalförsäkring inte innehas av någon som är skattskyldig ska den som har panträtt i försäkringen anses vara innehavare (2 § andra stycket AvPL).

Med innehavare av ett pensionssparkonto (2 § första stycket 5 AvPL) avses den som är kontohavare (1 kap. 2 § 6 LIPS).