Svenska juridiska personer är obegränsat skattskyldiga i Sverige. Det finns också några europeiska associationsformer som under vissa förutsättningar kan vara obegränsat skattskyldiga i Sverige.
Svenska juridiska personer är obegränsat skattskyldiga i Sverige (6 kap. 3 § IL).
En utländsk juridisk person kan inte vara obegränsat skattskyldig i Sverige. Det är en skillnad i förhållande till vissa andra länder som i sin interna skattelagstiftning har bestämmelser som innebär att en utländsk juridisk person som har sin verkliga ledning i landet är obegränsat skattskyldig där. Vad som menas med verklig ledning är beroende av hur begreppet definieras i lagstiftningen och den praxis som finns i ett land som tillämpar en sådan bestämmelse. Det kan vara fråga om att den dagliga ledningen finns i landet eller att styrelsen har sitt egentliga säte där.
Bedömningen av om en juridisk person är svensk eller utländsk görs normalt utifrån formella kriterier. En juridisk person som är registrerad här i det svenska registret för en viss associationsform, t.ex. i Bolagsverkets register över svenska aktiebolag, är en svensk juridisk person. Om någon registrering inte existerar men platsen för styrelsens säte finns här, eller det finns någon annan omständighet som t.ex. att den huvudsakliga verksamheten bedrivs här, medför det också obegränsad skattskyldighet för en svensk juridisk person (prop. 1999/2000:2 del 2 s. 69).
En juridisk person som är obegränsat skattskyldig i Sverige är skattskyldig här för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet (6 kap. 4 § IL).
I skatteavtal med andra länder kan det finnas bestämmelser som begränsar Sveriges möjlighet att beskatta vissa inkomster.
Det finns inga enhetliga bestämmelser för hur en svensk juridisk person ska beskattas, t.ex. är svenska aktiebolag skattesubjekt och handelsbolag delägarbeskattade. Det finns även vissa svenska associationsformer som inte är juridiska personer men som enligt IL ändå ska behandlas som juridiska personer.
Svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar är obegränsat skattskyldiga och beskattas för sin skattepliktiga inkomst, se Handledning för beskattning av inkomst 2014, avsnitt 43.
Svenska handelsbolag är inte skattskyldiga för sina inkomster. Inkomsterna beskattas i stället hos handelsbolagens delägare (5 kap. 1 § IL), se Handledning för beskattning av inkomst 2014, avsnitt 44.
För svenska dödsbon finns det särskilda bestämmelser som innebär att dödsboet är obegränsat skattskyldigt för inkomster fram till dödsfallet, om den avlidne var obegränsat skattskyldig då inkomsten blev skattepliktig, se Handledning för beskattning av inkomst 2014, avsnitt 88. Dödsboet förblir obegränsat skattskyldigt åren efter dödsfallet, om den avlidne var obegränsat skattskyldig vid sin död (4 kap. 1 och 2 §§ IL).
Svenska juridiska personer som bildats enligt en författning, eller på liknande sätt, för att förvalta en marksamfällighet eller en regleringssamfällighet som är en särskild taxeringsenhet, är obegränsat skattskyldiga för samfällighetens inkomster (6 kap. 6 § första stycket IL). Om det handlar om en annan typ av samfällighet så är den juridiska personen inte själv skattskyldig för inkomsterna. Intäktsposterna och kostnadsposterna fördelas då i stället mellan delägarna i samfälligheten med belopp som motsvarar respektive delägares andel (6 kap. 6 § andra stycket IL).
Svenska värdepappersfonder och specialfonder är civilrättsligt inte juridiska personer, men bestämmelserna om juridiska personer ska tillämpas även på dessa fonder (2 kap. 3 § andra stycket IL). Eftersom svenska juridiska personer är obegränsat skattskyldiga är en svensk värdepappers- eller specialfond obegränsat skattskyldig. Fonderna är däremot inte skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden (6 kap. 5 § IL). Beskattningen sker i stället genom att den som äger andelar i en sådan fond schablonbeskattas i förhållande till värdet på de egna andelarna.
Den här typen av fonder gick fram till 22 juli 2013 under benämningen investeringsfonder i IL. Skatteverket anser att de inte kan vara en person med hemvist i Sverige enligt definitionen i de flesta skatteavtalen, se ställningstagandet Svenska investeringsfonder och skatteavtal.
För vissa juridiska personer finns undantag från skattskyldigheten. Bestämmelserna framgår i 7 kap. IL och gäller följande juridiska personer:
Inom EU finns olika överstatliga företagsformer som skapats för att göra gränsöverskridande samverkan möjlig. Företagsformerna syftar till att på olika sätt förverkliga den inre marknaden genom att underlätta för fysiska och juridiska personer att samarbeta över gränserna. Bestämmelser om fyra av dem finns sedan tidigare i IL. Från och med 1 januari 2015 har ytterligare en överstatlig associationsform, Konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium), förts in i IL. Läs under de följande rubrikerna om de olika associationsformerna och under vilka förhållanden de är obegränsat skattskyldiga i Sverige.
Europabolag (SE) är en europeisk associationsform som skapats i syfte att göra gränsöverskridande samverkan i aktiebolagsform möjlig, se Handledning för beskattning av inkomst 2014, avsnitt 47.4. Europabolag räknas som aktiebolag (2 kap. 4 § IL). Ett europabolag som har sitt säte i Sverige behandlas som ett svenskt aktiebolag och är obegränsat skattskyldigt här (6 kap. 3 § IL).
Europakooperativ (SCE) är en europeisk associationsform för gränsöverskridande verksamhet som i beskattningshänseende räknas som en ekonomisk förening (2 kap. 4 b § IL), se Handledning för beskattning av inkomst 2014, avsnitt 47.5. Om ett europakooperativ har sitt säte i Sverige är det obegränsat skattskyldigt här (6 kap. 3 § IL).
En europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) är en europeisk associationsform för gränsöverskridande verksamhet som i beskattningshänseende räknas som en ekonomisk förening (2 kap. 4 b § IL), se Handledning för beskattning av inkomst 2014, avsnitt 47,3. Om en EGTS har sitt säte i Sverige är den obegränsat skattskyldig här (6 kap. 3 § IL).
En europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG) är en europeisk företagsform som syftar till att underlätta för fysiska personer, bolag och andra rättsliga enheter att kunna samarbeta över gränserna, se Handledning för beskattning av inkomst 2014, avsnitt 47.2. EEIG har stora likheter med ett svenskt handelsbolag, med skillnaden att medlemmarna i grupperingen måste komma från minst två EES-stater. Svenska handelsbolag är inte själva skattskyldiga för sina inkomster. Inkomsterna beskattas i stället hos delägarna. Detta gäller även EEIG (5 kap. 1 och 2 §§ IL).
Ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium) är en associationsform enligt Förordningen (EG) nr 723/2009 om gemenskapsens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur. Ett Eric-konsortiums huvuduppgift ska vara att inrätta och driva en forskningsstruktur och uppgiften ska utföras utan vinstsyfte, men begränsad ekonomisk verksamhet får drivas underförutsättning att den är nära förknippad med huvuduppgiften. Det måste omfatta minst en medlemsstat och två andra länder som antingen är medlemsstater eller anslutna länder och det ska enligt sina stadgar ha sitt säte på ett territorium som tillhör en av dess medlemmar. Enligt förordningen ska associationsformen ha status som juridisk person och den ska i varje medlemsstat ha den mest vittgående rättskapacitet som tillerkänns juridiska personer enligt den nationella lagstiftningen. I Sverige räknas Eric-konsortier som ekonomiska föreningar (2 kap. 4 b § IL). Om ett Eric-konsortium har sitt säte i Sverige är det obegränsat skattskyldig här (6 kap. 3 § IL).
Läs om bokföringsskyldigheten för de europeiska associationsformerna.