Här kan du läsa om vilka noter och tilläggsupplysningar som ett företag ska lämna enligt årsredovisningslagen (ÅRL) och den normgivning företaget tillämpar. Du får endast veta de viktigaste principerna för varje regelverk. Läs respektive regelverk för en fullständigare bild.
Läs om Redovisningsrådets tidigare normgivning om tilläggsupplysningar i avsnitt 41 i Handledningen för sambandet mellan redovisning och beskattning 2013 (SKV 305).
En årsredovisning ska bl.a. bestå av noter (2 kap. 1 § ÅRL). Balansräkningen, resultaträkningen och noterna ska upprättas som en helhet och ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Om det behövs för att ge en rättvisande bild, ska företaget även lämna tilläggsupplysningar (2 kap. 3 § ÅRL).
Utöver kapitel 5 i ÅRL om tilläggsupplysningar, finns bestämmelser om upplysningar även i andra kapitel. Upplysningarna ska lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet i 2 kap. 2 § ÅRL, får man lämna upplysningarna i balansräkningen eller resultaträkningen i stället. Om man lämnar upplysningarna i noter, ska man göra hänvisningar vid de poster i balansräkningen eller resultaträkningen som de hänför sig till (5 kap. 1 § ÅRL). Vissa av de upplysningar som krävs enligt ÅRL behöver inte lämnas av mindre företag.
Tilläggsupplysningar ska enligt 5 kap. ÅRL lämnas om
Om företaget har bytt uppställningsform för resultaträkningen ska de dessutom lämna upplysningar om skälen till detta i en not (3 kap. 3 § andra stycket ÅRL).
Därutöver ska större företag i balansräkningen eller i en not specificera större belopp som ingår i posterna Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter samt Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter (3 kap. 8 § ÅRL). Större företag ska dessutom specificera större avsättningar som har tagits upp under posterna Övriga avsättningar i balansräkningen (3 kap. 10 § ÅRL) samt Extraordinära intäkter och kostnader till storlek och art (3 kap. 13 § ÅRL).
En enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut ska upplysa om periodiseringsfonder, expansionsfonder, ersättningsfonder, skogskonton, insatsemissioner, upphovsmannakonton, betalningsplaner på skog samt summan av alla eventuella periodiseringsfonder i det förenklade årsbokslutet (BFNAR 2006:1 punkt 8.1).
Det förenklade årsbokslutet för en ideell förening eller ett registrerat trossamfund får innehålla tilläggsupplysningar till resultaträkningen och balansräkningen (BFNAR 2010:1 punkt 5.3) men det allmänna rådet innehåller inga regler för hur dessa upplysningar ska utformas.
Årsredovisningens olika delar ska presenteras i följande ordning: förvaltningsberättelse, resultaträkning, balansräkning och noter (BFNAR 2008:1 punkt 3.1 respektive BFNAR 2009:1 punkt 3.1).
De upplysningar om värderingsprinciperna som ett företag ska lämna enligt 5 kap. 2 § ÅRL ska omfatta uppgifter om att företaget tillämpar ÅRL och det allmänna rådet (BFNAR 2008:1 punkt 19.1 första stycket a respektive BFNAR 2009:1 punkt 19.1 första stycket a).
De upplysningar om grunderna för avskrivning av anläggningstillgångar som ska lämnas enligt 5 kap. 3 § andra stycket ÅRL ska omfatta avskrivningstiden för varje post. Ett företag som fördelar avskrivningen på något annat sätt än linjärt ska lämna upplysningar om hur avskrivningen fördelas. Upplysning ska också lämnas om huruvida företaget skriver av en tillgång till restvärdet (BFNAR 2008:1 punkt 19.2 respektive BFNAR 2009:1 punkt 19.2).
Ett företag som utför tjänste- eller entreprenadavtal på löpande räkning eller till fast pris ska lämna upplysningar om huruvida företaget tillämpar huvudregeln eller alternativregeln på respektive slag av uppdrag (BFNAR 2008:1 punkt 19.3 respektive BFNAR 2009:1 punkt 19.3). Ett företag som redovisar ett tjänste- eller entreprenaduppdrag till fast pris enligt alternativregeln ska, när de inte redovisat någon resultatavräkning, lämna upplysningar om aktiverade nedlagda utgifter och fakturerat belopp för sådana pågående arbeten. Upplysningarna ska lämnas till tillgångsposten Pågående arbete för annans räkning, om de aktiverade nedlagda utgifterna är större än det fakturerade beloppet (BFNAR 2008:1 punkt 19.24 respektive BFNAR 2009:1 punkt 19.24). Om de aktiverade nedlagda utgifterna är mindre än det fakturerade beloppet ska upplysningarna i stället lämnas till skuldposten Pågående arbete för annans räkning (BFNAR 2008:1 punkt 19.25 respektive BFNAR 2009:1 punkt 19.25).
Det allmänna rådet ger därutöver vägledning till hur företag ska utforma övriga upplysningar som ska lämnas enligt ÅRL.
Noterna ska, enligt BFNAR 2012:1 punkt 8.2, normalt presenteras i följande ordning:
Företaget ska lämna upplysningar om att de tillämpar ÅRL och det allmänna rådet. Företaget ska även lämna upplysningar om vilka redovisningsprinciper de valt och vilka som är relevanta för att förstå den finansiella rapporten, utöver det som krävs enligt ÅRL och det allmänna rådet i övrigt (BFNAR 2012:1 punkt 8.3).
Företaget ska lämna upplysningar om de bedömningar som har betydande effekt på de redovisade beloppen i den finansiella rapporten (BFNAR 2012:1 punkt 8.4). De ska också lämna upplysningar om antaganden om framtiden och andra viktiga källor till osäkerhet i uppskattningarna på balansdagen om dessa innebär en betydande risk för en väsentlig justering av de redovisade värdena för tillgångar och skulder under nästa räkenskapsår. Om så är fallet ska företaget lämna upplysningar om tillgångarnas och skuldernas karaktär och deras redovisade värde på balansdagen (BFNAR 2012:1 punkt 8.5).
Det allmänna rådet ger därutöver vägledning till hur företag ska utforma övriga upplysningar som ska lämnas enligt ÅRL.
Företag som följer internationella redovisningsregler tillämpar IFRS och IAS med de undantag och tillägg som ges i RFR 2 Redovisning för juridiska personer.
För en noterad juridisk person som är moderbolag och upprättar en koncernredovisning gäller följande för tilläggsupplysningar: i de fall upplysningarna i koncernredovisningen även är tillämpliga för moderbolaget och man lämnar upplysningarna på ett sådant sätt att det är uppenbart att de avser såväl koncern som moderbolag, begränsas upplysningskraven från IFRS i moderbolaget till de krav som gäller specifikationer för redovisade belopp. Begränsningen gäller inte de upplysningskrav som följer av ÅRL.
För de kreditinstitut, värdepappersbolag och försäkringsföretag som ska tillämpa ÅRKL respektive ÅRFL finns särskilda bestämmelser i respektive lag om vilka tilläggsupplysningar som ska lämnas.
För kreditinstitut och värdepappersbolag regleras vilka tilläggsupplysningar som ska lämnas i 5 kap. ÅRKL. Upplysningarna ska lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, får man lämna upplysningarna i balansräkningen eller resultaträkningen i stället. Vilka bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap. ÅRL som även ska tillämpas av kreditinstitut och värdepappersbolag regleras i 5 kap. 1 § ÅRKL med de avvikelser som anges i 5 kap. 2 § ÅRKL.
Därutöver ska institutet eller bolaget lämna upplysningar om
I FI:s föreskrifter och allmänna råd specificeras vilka tilläggsupplysningar som ska lämnas till balansräkningen och resultaträkningen i FFFS 2008:25 5 kap. 1–22 §§. För mindre onoterade värdepappersbolag finns begränsat vilka upplysningar bolaget behöver lämna enligt godkända internationella redovisningsstandarder (FFFS 2008:25 5 kap. 23 §).
För försäkringsföretagen regleras vilka tilläggsupplysningar som de ska lämna i 5 kap. ÅRFL. Upplysningarna ska lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet, får företaget lämna upplysningarna i balansräkningen eller resultaträkningen i stället. Vilka bestämmelser om tilläggsupplysningar i 5 kap. ÅRL som även ska tillämpas av försäkringsföretag regleras i 5 kap. 1 § ÅRFL med de avvikelser som anges i 5 kap. 2 § ÅRFL.
Därutöver ska företaget lämna särskilda upplysningar om
I FI:s föreskrifter och allmänna råd specificeras vilka tilläggsupplysningar som företaget ska lämna till balansräkningen och resultaträkningen i FFFS 2008:26 5 kap. 1–13 §§.