OBS: Detta är utgåva 2015.4. Visa senaste utgåvan.

Huvudregeln är att Skatteverket ska ta ut förseningsavgift om en inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter inte lämnas i rätt tid. Här beskrivs även undantagen från att ta ut föreningsavgift och vad som krävs för att en deklaration eller särskilda uppgifter ska anses vara lämnade i rätt tid.

När ska Skatteverket ta ut en förseningsavgift?

Skatteverket ska ta ut förseningsavgift om den som ska lämna inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter inte har gjort det i rätt tid (48 kap. 1 § första stycket SFL).

En förseningsavgift ska tas ut när den som är uppgiftsskyldig

  • inte har lämnat deklaration eller särskilda uppgifter
  • har lämnat deklaration eller särskilda uppgifter för sent
  • har lämnat uppgifter som inte uppfyller formkraven på en deklaration eller särskilda uppgifter.

Om den uppgiftsskyldige har lämnat inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter i rätt tid men har lämnat bristfälliga uppgifter ska Skatteverket också ta ut en förseningsavgift.

Undantag från att ta ut förseningsavgift

Skatteverket ska i vissa fall inte ta ut en förseningsavgift trots att en deklaration eller särskilda uppgifter inte kommer in i rätt tid.

Fysiska personer i utlandet

Deklarationstidpunkten för alla fysiska personer är den 2 maj. Skatteverket ska trots det inte ta ut någon förseningsavgift om en person som den dag deklarationen ska lämnas är bosatt eller stadigvarande vistas utomlands kommer in med sin inkomstdeklaration efter det datumet, men senast den 31 maj (48 kap. 3 § SFL).

Vissa särskilda uppgifter

Förseningsavgift ska inte tas ut när särskilda uppgifter inte har kommit in i rätt tid när det är fråga om (48 kap. 1 § andra stycket SFL)

Den uppgiftsskyldige har avlidit

Skatteverket ska inte ta ut någon förseningsavgift om den uppgiftsskyldige har avlidit innan Skatteverket fattar beslutet (52 kap. 10 § SFL).

Laga förfall

Skatteverket ska inte ta ut någon förseningsavgift vid laga förfall. Det gäller även om den uppgiftsskyldige inte har begärt anstånd med att lämna deklaration eller särskilda uppgifter.

Laga förfall innebär att den enskilde har en giltig ursäkt för att inte fullgöra något som egentligen krävs av honom eller henne. Det ska vara fråga om omständigheter som inte gått att förutse, som t.ex. plötslig sjukdom.

Formkraven på en deklaration eller särskilda uppgifter

Det finns tre formkrav som måste vara uppfyllda för att en inkomstdeklaration ska anses föreligga:

  • Uppgifterna ska vara lämnade på ett fastställt formulär (38 kap 1 § SFL).
  • Uppgifterna ska vara undertecknade av den som är uppgiftsskyldig eller av behörig ställföreträdare. Uppgifterna får i vissa fall undertecknas av ett ombud (38 kap 2-3 §§ SFL).
  • Blanketten som lämnas ska innehålla åtminstone någon uppgift till ledning för beskattningen.

Om inte alla tre kraven är uppfyllda har man inte lämnat någon formellt riktig deklaration och det kan bli aktuellt att ta ut förseningsavgift.

Det är samma krav på särskilda uppgifter som på en inkomstdeklaration, med den skillnaden att det inte är alla särskilda uppgifter som behöver undertecknas (38 kap. 2 § 2 SFL).

Blanketten är inte undertecknad

Om en inkomstdeklarationsblankett eller blankett för särskilda uppgifter inte är undertecknad ska Skatteverket förelägga den uppgiftsskyldige att skriva under. Den uppgiftsskyldige får i och med föreläggandet en möjlighet att läka bristen och därigenom slippa förseningsavgift. Förseningsavgift ska bara tas ut om föreläggandet inte följs (48 kap. 4 § SFL).

Vad är rätt tid?

Med uttrycket i rätt tid menas antingen

  • deklarationstidpunkten enligt 32 kap. SFL eller tidpunkten då särskilda uppgifter ska ha kommit in till Skatteverket enligt 33 kap. SFL
  • den tidpunkt som anges i ett anståndsbeslut som meddelats enligt 36 kap. SFL, eller
  • den tidpunkt som anges i ett föreläggande att lämna deklaration när uppgiftsskyldigheten uppkommit på grund av föreläggandet.

Lag (1930:173) om beräkning av lagstadgad tid ska tillämpas när Skatteverket avgör om uppgifterna har lämnats i rätt tid. Det betyder t.ex. att om sista dagen att komma in med en deklaration infaller på en lördag eller söndag så har deklarationen kommit in i rätt tid om den kommer in första vardagen därefter. Ytterligare information om lagstadgad tid finns under När en handling räknas som inkommen till en myndighet.

Vem har bevisbördan för att uppgifterna har kommit in i rätt tid?

Den som ska lämna en deklaration eller särskilda uppgifter har bevisbördan för att deklarationen eller uppgifterna har kommit in till Skatteverket i rätt tid. Enligt allmänna rättsgrundsatser har den som ska fullgöra någonting bevisbördan för att fullgörandet verkligen har skett, om inget annat framgår av bestämmelsen. Om Skatteverket inte har fått in någon deklaration eller särskilda uppgifter så måste den uppgiftsskyldige komma in med bevisning och göra sannolikt att uppgiften faktiskt har lämnats in till Skatteverket i rätt tid för att slippa förseningsavgift.

Kompletterande information

Referenser på sidan

Lagar & förordningar

Referenser inom förseningsavgift