Beslut enligt FL överklagas till allmän förvaltningsdomstol

Beslut enligt FL överklagas till allmän förvaltningsdomstol

Förvaltningslagen föreskriver att beslut överklagas hos allmän förvaltningsdomstol (22 a § första stycket första meningen). Om det i en lag eller annan författning föreskrivs att talan ska väckas vid eller överklagas till allmän förvaltningsdomstol, ska det göras vid en förvaltningsrätt (14 § första stycket lagen om allmänna förvaltningsdomstolar).

Undantag för överklaganden av andra typer av beslut

Beslut i anställningsärenden och i ärenden som gäller meddelande av sådana föreskrifter som avses i 8 kap. RF, d.v.s. normgivningsärenden, överklagas inte till allmän förvaltningsdomstol (22 a § första stycket andra meningen FL). I stället får en myndighets beslut i anställningsärenden överklagas hos Statens överklagandenämnd. Beslut i normgivningsärenden kan under vissa förutsättningar överklagas hos regeringen.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten om överklagandet till allmän förvaltningsdomstol har skett med stöd av den nyss nämnda bestämmelsens huvudregel (22 a § andra stycket FL).

Beslut ska överklagas till rätt förvaltningsrätt

Ett beslut ska överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets ärendet först har prövats, om det inte för ett visst slag av mål föreskrivs annat i lag eller förordning (14 § andra stycket lagen om allmänna förvalt­ningsdomstolar).

Vilka förvaltningsrätter som finns, deras domkretsar och på vilka orter kanslierna ska vara belägna framgår av 5 § förordningen om allmänna förvaltningsdom­stolars behörighet m.m.

I förarbetena uttalas följande beträffande tolkningen av den nämnda bestämmelsen i lagen om allmänna förvaltningsdomstolar: ”Bestämmelsen i 14 § andra stycket lagen om allmänna förvaltningsdomstolar har tolkats så att det är den beslutande ’arbetsenhetens’ placering … som blir avgörande när det gäller att bestämma vilken länsrätt (numera förvaltningsrätt) som skall pröva ett överklagande”(prop. 2002/03:99, s. 257 f.).