Enskild

Vad menas med en enskild?

Med en enskild avses såväl en fysisk person som en juridisk person (prop. 1979/80:2 Del A s. 328). Begreppet enskild har samma betydelse oavsett var i OSL det förekommer.

Följande räknas inte som en enskild:

Kommunala företag som jämställs med myndighet enligt 2 kap. 3 § OSL (RÅ 2001 ref.79 och RÅ 2002 ref.24)

En kommun som är part i ett skatteärende (RÅ 2001 not. 161).

Sekretessen i förhållande till den enskilde

Bestämmelser om sekretess till skydd för den enskilde gäller i de allra flesta fall inte i förhållande till den enskilde själv (12 kap. 1 § OSL). Det innebär att en sekretessbelagd uppgift som rör den enskilde i princip kan lämnas ut till honom eller henne.

Ett exempel på när sekretess kan gälla mot den enskilde är vid en pågående utredning och det med hänsyn till syftet med kontrollen är av synnerlig vikt att uppgiften inte röjs för den som kontrollen avser (17 kap. 2 § OSL). Denna sekretess gäller till skydd för myndigheten.

Den enskilde kan häva sekretessen

Sekretess till skydd för en enskild hindrar inte att en uppgift lämnas till en annan enskild eller till en myndighet, om den enskilde samtycker till det och inget annat anges i OSL (10 kap. 1 § och 12 kap. 2 § första stycket OSL).

Det innebär att uppgifter som skyddas av sekretess ska lämnas ut till den enskilde eller någon som företräder honom eller henne.

Fullmakt

För att en fullmakt ska kunna läggas till grund för ett utlämnande av en uppgift till någon annan än den enskilde ställs följande krav på fullmakten. Den ska

• som huvudregel visas upp i original
• vara utfärdad av en person med rättslig handlingsförmåga
• precisera vilka handlingar eller uppgifter som får begäras ut
• uttryckligen avse handlingar eller uppgifter hos Skatteverket.

Av ställningstagandet Hävande av sekretess genom fullmakt framgår hur Skatteverket anser att en fullmakt ska vara utformad för att sekretessbelagda handlingar eller uppgifter ska kunna lämnas ut. Observera att ställningstagandet inte tar upp vilka krav som ska ställas på en ombudsfullmakt, dvs. en fullmakt där en part har gett ett ombud i uppdrag att föra dennes talan i ett ärende hos Skatteverket. Vilka krav som ställs på en sådan fullmakt beskrivs under Ombud och biträde.

Rättsfall

En kopia av en fullmakt som dessutom var alltför generell medförde inte att den enskilde hade gett ett giltigt samtycke till att sekretessbelagda uppgifter skulle lämnas ut (KRNS 2011-06-01, mål nr 2310-11).

En fullmakt var inte tillräckligt tydlig ifråga om vilka uppgifter som fick lämnas ut till ett biträde (KRNS 2011-04-12, mål nr 1572-11).

Ombud

Den som för talan i ett ärende får anlita ett ombud. Med ombud menas den som har fullmakt att föra talan i någon annans ställe.

Ett ombud får ta del av sekretessbelagda uppgifter under förutsättning att de behövs i en angelägenhet som omfattas av ombudets behörighet. Ombudet ska i sådant fall styrka sin behörighet med en skriftlig ombudsfullmakt.

Sekretess till förmån för tredje man

Om en person berörs av uppgifter som finns hos en myndighet är det i allmänhet den personen som förfogar över sekretessen. Men det finns undantag som innebär att sekretessen kan gälla också till förmån för tredje man. Det kan exempelvis bli akuellt i fråga om uppgifter om en person som utsatt någon annan för hot (prop. 1979/80:2 Del A s.330).

Partsinsyn

En part har rätt att ta del av uppgifter som har tillförts ett ärende om det avser myndighets­utövning mot någon enskild (16 § FL). Den rätt till partsinsyn som föreskrivs i 16 § FL kan begränsas av regler om sekretess. Utgångspunkten är att sekretess inte hindrar att en part som har rätt till insyn i handläggningen av sitt ärende tar del av en handling som finns i ärendet. Men om det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig vikt att en sekretessbelagd uppgift inte röjs får handlingar som innehåller sekretessbelagda uppgifter inte lämnas ut (10 kap. 3 § OSL).

Bestämmelsen i 10 kap. 3 § OSL ger i sig inte någon rätt till partsinsyn utan reglerar den konflikt som kan uppstå när en part har rätt till insyn och materialet omfattas av hel eller delvis sekretess.

Sekretess till skydd för myndigheters verksamhet för inspektion och kontroll enligt 17 kap 1–2 §§ OSL är exempel på sådant allmänt intresse som kan utgöra hinder för en enskild att ha full insyn i ett planerat eller pågående ärende.

Om myndigheten vägrar att lämna ut en handling eller annat som tillförts ärendet ska myndigheten på annat sätt upplysa parten om innehållet i materialet i den mån det behövs för att denne ska kunna ta till vara sin rätt. En förutsättning är att upplysningen kan lämnas utan allvarlig skada för det intresse som sekretessen ska skydda.

Beroende på omständigheterna kan upplysningen ges skriftligen eller muntligen. Om en allmän handling innehåller sekretessbelagda uppgifter som är av synnerlig vikt att de inte röjs för parten kan dessa uppgifter mörkläggas innan de lämnas ut. En annan lösning kan vara att myndigheten lämnar en skriftlig sammanfattning av den allmänna handlingen, jfr RÅ 1992 ref. 9.

Om Skatteverket helt eller delvis avslår en begäran om partsinsyn har den som är part inte någon möjlighet att överklaga särskilt.

Rätten till partsinsyn gäller som huvudregel enbart i pågående ärenden.

Den som har blivit brottsanmäld har inte rätt till insyn i det ärendet eftersom reglerna om partsinsyn inte är tillämpliga (32 § FL). En begäran om utlämnande prövas då istället enligt offentlighetsprincipen och 6 kap. 4 § OSL. En misstänk persons partsinsyn i förundersökningsärendet regleras i 23 kap. 18 § RB.

Rättsfall

En person som har fått arbeten utförda hemma hos sig i enlighet med HUSFL har inte ansetts som part i utförarens ärende om utbetalning hos Skatteverket. Personen har därför inte haft rätt till partsinsyn i det ärendet (KRNS 2015-02-05, mål nr 9295-14).

Informationsutbyte med annat land

När en begäran om informationsutbyte kommer från ett annat land eller när Skatteverket begär handräckning från ett annat land innebär det att det hos Skatteverket uppkommer två ärenden, ett handräckningsärende och ett skatteärende. I handräckningsärendet är Skatteverket och det andra landet part. I skatteärendet är Skatteverket och den som utredningen avser part. Parten har alltså endast rätt till partsinsyn i skatteärendet.