Vad är utdelning från ekonomiska föreningar?

Tillåtna former av värdeöverföringar enligt civilrätten

Lagen om ekonomiska föreningar innehåller bestämmelser om vad en värdeöverföring är och vilka former av värdeöverföringar från en ekonomisk förening som är tillåtna (9 kap. 1 § EFL).

Värdeöverföringar från föreningen får enligt 9 kap. 2 § EFL bara göras i form av

• vinstutdelning
• gottgörelse
• minskning av reservfonden för återbetalning till medlemmarna
• gåva.

Vad är vinstutdelning?

Vinstutdelning görs från det fastställda resultatet, och får lämnas till medlemmar och innehavare av förlagsandelar. Vinstutdelning får även lämnas till andra om den beräknas i förhållande till den omfattning som någon deltagit i föreningens verksamhet (10 kap. 2 § EFL).

Hur kan man fördela föreningens överskott?

I en ekonomisk förening finns i praktiken två vägar att fördela föreningens överskott:

• efter den omfattning som medlemmarna deltagit i föreningens verksamhet
• i förhållande till inbetalda insatser.

Det är också möjligt att besluta att överskottet ska fördelas så att alla medlemmar får samma belopp oavsett deltagande eller betald insats.

Vinstutdelning beslutas av föreningsstämman efter förslag från föreningens styrelse (10 kap. 1 § EFL).

Vad är gottgörelse?

Med gottgörelse avses enligt EFL efterlikvider (pristillägg), återbäringar (rabatter) eller liknande som grundas på rörelsens resultat. Gottgörelse ingår inte i det redovisade resultatet, d.v.s. den har redan dragits av innan man fastställer årets resultat (10 kap. 10 § EFL).

Föreningsstämman fattar beslut om gottgörelser. Stämman får uppdra åt styrelsen att fatta beslut om gottgörelser. Det kan också framgå av stadgarna att styrelsen får besluta om gottgörelse (10 kap. 11 § EFL). Detta innebär bl. a. att gottgörelser kan beslutas och betalas ut under räkenskapsåret, och vid ett eller flera tillfällen.

Minskning av reservfonden för återbetalning till medlemmarna

Reservfonden får minskas för att återbetalas till medlemmarna. Det är styrelsen som fattar beslut om en sådan minskning. För att minskningen ska få verkställas krävs att föreningen får tillstånd från Bolagsverket, eller i vissa fall från allmän domstol (10 kap. 14-20 §§ EFL).

Vad är en insatsemission?

Ett sådant belopp som kan bli föremål för värdeöverföring får också överföras till medlemsinsatserna genom insatsemission (10 kap. 21 § EFL). En insatsemission innebär att man omvandlar hela eller en del av utdelningsbart fritt eget kapital till insatskapital. Reglerna om insatsemissioner tillkom för att föreningarna skulle kunna behålla överskott i föreningen, i stället för att dela ut det till medlemmarna. Belopp som tillförts medlem genom en insatsemission betalas normalt ut först då medlemmen går ur föreningen.

Beslut om insatsemission fattas av föreningsstämman.

Öppen eller förtäckt utdelning

Om utdelningen inte redovisas öppet i föreningens räkenskaper kallas det förtäckt vinstutdelning. Sådan utdelning beslutas i regel inte heller av föreningsstämman. Förtäckt utdelning uppstår t.ex. om en medlem köper egendom till underpris från föreningen, eller säljer egendom till överpris till föreningen. Ett annat exempel är då tillgångar förs över till ett pris som inte motsvarar marknadsvärdet mellan två föreningar som ägs av samma personer.

Både förtäckta och öppet redovisade överföringar av medel från föreningen till medlemmarna, d.v.s. värdeöverföringar utan att föreningen får en fullgod motprestation, är utdelning i civilrättslig mening.

Begränsning av utrymmet för värdeöverföring

En värdeöverföring får bara göras om det efter värdeöverföringen finns full täckning för föreningens bundna egna kapital (9 kap. 3 § EFL). Detta ska bedömas med ledning av den senast fastställda balansräkningen. Vid bedömningen måste man dock beakta de ändringar i det bundna egna kapitalet som skett efter balansdagen.

Även om värdeöverföringen inte inkräktar på föreningens bundna egna kapital får den bara göras om den framstår som försvarlig, enligt försiktighetsregeln. Det man då ska bedöma är om värdeöverföringen framstår som försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på storleken av det egna kapitalet och föreningens konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. För koncerner ska denna bedömning ske för koncernen som helhet (9 kap. 3 § EFL).

Begränsningarna av utrymmet för värdeöverföringar från föreningen gäller både öppen och förtäckt utdelning. Syftet med utbetalningsförbudet är att bevara föreningens kapital och skydda föreningens borgenärer och övriga intressenter, t.ex. anställda och staten.

Olovlig värdeöverföring

Om den värdeöverföring som föreningen har gjort står i strid med utbetalningsförbudet är den olovlig. Detta gäller oavsett om alla medlemmar godkänt värdeöverföringen. Den som mottar en olovlig värdeöverföring är i princip skyldig att återbetala den med ränta till föreningen (9 kap. 6 § EFL). Dessutom kan alla som medverkat till beslutet om utbetalningen bli solidariskt ersättningsskyldiga gentemot föreningen om det skulle fattas pengar vid återbetalningen (9 kap. 7 § EFL).

Utdelning av sakegendom i stället för kontanter

Utdelning från en förening sker vanligtvis i form av kontanter. Det finns dock inget hinder mot att föreningen delar ut sakegendom (sakutdelning).

När föreningen bedömer om en sakutdelning ryms inom utdelningsbegränsningarna för värdeöverföringar (se ovan), kan tillgångens bokförda värde användas i stället för marknadsvärdet. Skattemässigt anses dock utdelningen ha skett till marknadsvärde (61 kap. 2 § IL). Det innebär att den utdelande föreningen kan komma att uttagsbeskattas.

Utdelning enligt civil- respektive skatterätten

Det finns inte någon definition av begreppet utdelning i inkomstskattelagen (IL). Det skatterättsliga utdelningsbegreppet överensstämmer dock i stort med det civilrättsliga, men det finns undantag. Både öppen och förtäckt utdelning ska därför i princip behandlas som utdelning vid beskattningen. Vid beskattningen saknar det betydelse om utdelningen är lovlig eller olovlig.

Koncernbidrag från dotterföretag till moderföretag lämnas civilrättsligt i form av utdelning

Ett koncernbidrag som lämnas från ett dotterföretag till ett moderföretag är utdelning enligt de civilrättsliga reglerna. I civilrätten finns det ingen värdeöverföring i form av koncernbidrag. Vid beskattningen behandlas koncernbidrag, till skillnad från lämnad utdelning, som en avdragsgill kostnad hos givaren och som en skattepliktig intäkt hos mottagaren.

Överlåtelse av tillgångar till underpris

Om en ekonomisk förening överlåter tillgångar till ett pris som understiger marknadsvärdet (underpris) anses medlemmarna ha förfogat över det överförda värdet (skillnaden mellan priset och marknadsvärdet) på ett sådant sätt att det ska behandlas som en utdelning till medlemmarna i den överlåtande föreningen. Man gör dock undantag från utdelningsbeskattningen när uttagsbeskattning inte ska göras p.g.a. att underpriset är affärsmässigt motiverat, eller när undantagsbestämmelserna för s.k. underprisöverlåtelser i 23 kap. IL är tillämpliga.

Överlåtelse av näringsbetingade andelar till underpris

Reglerna om underprisöverlåtelser i 23 kap. IL är inte tillämpliga då näringsbetingade andelar överlåts till underpris till eller från en ekonomisk förening. Medlemmarna i den överlåtande föreningen ska då, om inte underpriset är affärsmässigt motiverat, utdelningsbeskattas eftersom de anses ha förfogat över det överförda värdet. Lagstiftaren har dock infört ett undantag vid s.k. sidledes överlåtelser (23 kap. 2 § andra stycket IL), se Situationer då underprisreglerna inte tillämpas.

Är under- eller överpriset lön eller utdelning?

Om föreningen överlåter tillgångar och tjänster till medlemmar eller anställda till ett pris under marknadsvärdet (underpris) eller förvärvar tillgångar från medlemmar eller anställda till ett pris över marknadsvärdet (överpris) uppstår frågan om underpriset respektive överpriset är lön eller utdelning.

I de fall det är en anställd i föreningen som förvärvat tillgången eller tjänsten, eller överlåtit tillgången, ska underpriset eller överpriset normalt anses vara lön för den anställda i form av en förmån. Detta gäller även om det är en närstående till den anställda som gjort förvärvet eller överlåtelsen (RÅ 1989 ref 57, RÅ 1991 ref. 27 och RÅ 1996 ref.16). Underpriset respektive överpriset är då en avdragsgill lönekostnad i föreningen. När föreningen överlåter en tillgång eller tjänst till en anställd till underpris ska föreningen uttagsbeskattas för skillnaden mellan marknadspriset och försäljningspriset.

Om det är en icke anställd (passiv) medlem som förvärvat tillgången eller tjänsten, eller överlåtit tillgången, anses underpriset eller överpriset i stället normalt vara utdelning. När en förening överlåter en tillgång till en medlem till underpris ska föreningen uttagsbeskattas för skillnaden mellan marknadspriset och försäljningspriset. Föreningen får i det här fallet inget avdrag eftersom underpriset anses som utdelning och utdelning inte är avdragsgill.

Utdelning från en kooperativ ekonomisk förening kan dock vara avdragsgill. Om det är en medlem i ett fåmansföretag som fått utdelningen kan det bli aktuellt att en viss del av utdelningen ska beskattas i inkomstslaget tjänst, enligt reglerna i 57 kap. IL.

Kompletterande information

• Beskattning av utdelning hos medlemmar som är fysiska personer i inkomstslaget kapital, se Andelar i ekonomiska och ideella föreningar.
• Beskattning av utdelning hos medlemmar i ekonomiska föreningar som är fåmansföretag, se Utdelning och kapitalvinst.
• Beskattning av utdelning när andelarna ingår i enskild näringsverksamhet, se Skatteregler för enskild näringsverksamet.
• Beskattning av utdelning hos juridiska personer, se Löpande inkomster från värdepapper.