OBS: Detta är utgåva 2016.13. Visa senaste utgåvan.

EU:s regler om statligt stöd sätter ramarna för Sveriges och andra medlemsstaters möjligheter att kunna stödja en viss verksamhet. Reglerna gäller också vid skattenedsättningar av olika slag (t.ex. vissa skattebefrielser och skattereduktioner) som Skatteverket fattar beslut om.

Vad innebär EU-reglerna om statligt stöd

Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) innehåller bland annat regler som ska säkerställa en väl fungerande konkurrens inom den inre marknaden. Bland dessa regler finns bestämmelser om statligt stöd. Utgångspunkten i EU-rätten att statligt stöd är förbjudet.

Exempel på statligt stöd kan vara bidrag och skattelättnader. Ett stöd omfattas av EU:s regler om statligt stöd om det uppfyller följande fyra kriterier.

  1. Stödet gynnar ett visst företag eller en viss produktion.
  2. Stödet finansieras genom offentliga medel. Finansieringen kan vara direkt eller indirekt.
  3. Stödet snedvrider eller hotar att snedvrida konkurrensen.
  4. Stödet påverkar handeln mellan medlemsstaterna.

Utgångspunkten i EU-reglerna är ett förbud mot statligt stöd

Reglerna om statligt stöd finns i artiklarna 107─109 i EUF-fördraget (Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt). I artiklarna fastställs att statliga stöd är förbjudet om det inte uppfyller vissa på förhand bestämda undantag. Syftet med reglerna är att se till att konkurrensen på EU:s inre marknad inte snedvrids.

EU:s regler om statligt stöd vilar på ett system med förhandsgranskning. Medlemsstaterna ska till EU-kommissionen anmäla planer på att vidta eller ändra stödåtgärder enligt artikel 108.3 i EUF-fördraget. Medlemsstaterna får därmed inte införa stödåtgärder förrän kommissionen granskat och godkänt åtgärderna.

Av EUF-fördraget framgår dock att statligt stöd i vissa fall är eller kan vara förenligt med den inre marknaden och i så fall tillåtet. Tillåtna stödåtgärder kan motiveras bl.a. av att det är fråga om stöd av mindre betydelse eller av att nyttan med stödet bedöms större än skadan på konkurrensen.

EU-rättens förhållande till svensk rätt

EU-länder som inte följer EU:s regler kan dömas för fördragsbrott av EU-domstolen. Innan ett ärende hamnar i EU-domstolen utreder EU-kommissionen om landet i fråga har brutit mot EU:s regler.

Först har EU-kommissionen en skriftväxling med landets regering, och om kommissionen inte är nöjd med svaren kan den välja att gå vidare i ärendet. Om medlemslandet trots detta inte följer EU:s regler kan det leda till att EU-domstolen dömer landet till böter.

EU-reglerna om statligt stöd finns i EUF-fördraget, men även i EU- förordningar. En förordning som har trätt i kraft gäller direkt och likadant i alla medlemsländer som en del av den nationella lagstiftningen. Det brukar kallas för att en förordning är direkt tillämplig. Den direkta tillämpligheten betyder att ett medlemsland t.ex. Sverige efter att en förordning har antagits, inte behöver göra någonting mer för att den ska gälla i Sverige. Men ett medlemsland får inte heller göra någonting som går emot det som står i förordningen. Om det visar sig att ett medlemslands nationella regler säger någonting annat än vad som sägs i en förordning är det förordningen som gäller.

Tillsyn över EU:s regler om statligt stöd

Utgångspunkten i EU-rätten är att statligt stöd är förbjudet. Enligt EU-rätten får stöd inte lämnas förrän det godkänts av kommissionen. Detta förbud kallas för genomförandeförbudet. Den som har lämnat olagligt stöd ska återkräva stödet, om inte återkrav får underlåtas enligt EU-rätten. EU-kommissionen granskar fortlöpande alla stödprogram som finns i medlemsländerna. Statligt stöd får dock lämnas utan EU-kommissionens godkännande om stödet omfattas av någon gruppundantagen eller är stöd av mindre betydelse (de minimis) och villkoren enligt förordningarna efterlevs.

De svenska tillämpningsbestämmelserna om statligt stöd finns i lagen (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler.

Några begrepp som används vid tillämpning av EU:s regler om statligt stöd

Nedan beskrivs några begrepp som används vid tillämpningen av EU:s regler om statligt stöd. Samtliga begrepp återfinns i EU-förordningen GBER.

  • Stöd: varje åtgärd som uppfyller samtliga kriterier som anges i artikel 107.1 i EUF-fördraget.
  • Företag: Varje enhet, oberoende av juridisk form, som bedriver en ekonomisk verksamhet ska anses som ett företag. Som företag anses således sådana enheter som utövar ett hantverk eller annan verksamhet enskilt eller inom familjen, personsammanslutningar eller föreningar som bedriver en regelbunden ekonomisk verksamhet.
  • Med mikroföretag, små och medelstora företag avses företag som:

    i) Sysselsätter färre än 250 personer och

    ii) har en årsomsättning mindre än 50 miljoner euro eller en balansomslutning mindre än 43 miljoner euro.

  • Med stora företag avses företag som:

    i) Har fler än 250 anställda eller

    ii) färre än 250 anställda och en årsomsättning större än 50 miljoner euro och en balansomslutning större än 43 miljoner euro.

  • Individuellt stöd:

    i) stöd för särskilda ändamål, och

    ii) stöd till enskilda stödmottagare som beviljas på grundval av en stödordning.

  • Dag då stödet beviljas: den dag då stödmottagaren får laglig rätt till stödet enligt tillämplig nationell lagstiftning.

Referenser på sidan

EU-författningar

  • Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt [1]

Lagar & förordningar

  • Lag (2013:388) om tillämpning av Europeiska unionens statsstödsregler [1]

Referenser inom statligt stöd