OBS: Detta är utgåva 2016.2. Sidan är avslutad 2023.

När säljaren av en vara eller tjänst tar betalt i annan valuta än redovisningsvalutan ska en omräkning göras till svenska kronor.

Redovisningsvalutan är svenska kronor

Redovisningsvalutan är svenska kronor. I aktiebolag och vissa andra företag får redovisningsvalutan i stället vara euro (4 kap. 6 § BFL). När säljaren av en vara eller en tjänst tar betalt i en annan valuta än redovisningsvalutan ska beskattningsunderlaget bestämmas på visst sätt. I dessa fall ska det utländska beloppet räknas om till svenska kronor.

Omräkningen till svenska kronor ska göras antingen enligt

  • den senaste genomsnittliga växelkursen som har fastställts på den mest representativa valutamarknaden i Sverige eller
  • den senaste växelkursen som offentliggjorts av Europeiska centralbanken.

Omräkningen ska göras vid tidpunkten för skattskyldighetens inträde (7 kap. 7 a § första stycket ML och artikel 91.2 i mervärdesskattedirektivet).

Det registreras inte någon genomsnittlig växelkurs på den mest representativa valutamarknaden i Sverige. Skatteverket anser att den kurs som motsvarar en sådan kurs och därför kan tillämpas är den mittkurs som Nasdaq OMX Stockholm AB fastställer och som publiceras på bl.a. Riksbankens webbplats. Under helgdagar och andra dagar för vilka valutanoteringar saknas bör den senaste noterade kursen användas (Skatteverkets ställningstagande Valutan i fakturan och omräkning av mervärdesskattebeloppet när skatten ska betalas i Sverige). Jämför prop. 2011/12:94 s. 67 och s. 89.

Om Europeiska centralbankens växelkurs används vid omräkning mellan andra valutor än euro ska omräkningen göras med växelkursen i euro för varje valuta för sig (7 kap. 7 a § andra stycket ML).

Redovisningsvalutan är euro

Om den beskattningsbara personen har sin redovisning i euro och beskattningsunderlaget uttrycks i annan valuta än euro ska omräkningen till euro göras enligt något av de två ovannämnda alternativen (7 kap. 7 b § första stycket ML och artikel 91.2 i mervärdesskattedirektivet).

Omräkningen från euro till svenska kronor ska dock göras enligt reglerna i lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattning för företag som har sin redovisning i euro, m.m.

Dessa regler ska tillämpas även av en utländsk beskattningsbar person som har sin redovisning i euro (7 kap. 7 b § andra stycket ML).

Kursdifferens

Om beloppet i fakturan är högre än den ersättning säljaren faktiskt får efter växling av valutan ska skatten ändå redovisas enligt fakturan. Belopp som i en faktura betecknas som mervärdesskatt ska inbetalas till staten. Normalt krävs för en ändring av betalningsskyldigheten att en kreditnota utfärdas (Skatteverkets ställningstagande Valutan i fakturan och omräkning av mervärdesskattebeloppet när skatten ska betalas i Sverige).

Exempel

En handlare med en butik nära norska gränsen säljer kläder till norska kunder. Värdet på varorna uppgår för en försäljningsdag till 1 000 000 SEK. Kunderna betalar i norsk valuta, 877 193 NOK. Handlaren växlar in dagskassan till svenska kronor hos banken och erhåller 1 019 737 (877 193 x 1,1625).

Vid beräkning av beskattningsunderlaget ska ersättningen omräknas till 1 040 351 kr (877 193 x 1,186), vilket med 20 614 kr överstiger den ersättning som faktiskt har erhållits. Handlarens beskattningsunderlag uppgår till 832 280 kr (1 040 351 x 0,8).

Bankens köpkurs

116,25 SEK mot 100 NOK

Bankens säljkurs

119,90

Officiell fixkurs

118,60

Butikskurs mot kund

114,00

Kompletterande information

Referenser på sidan

EU-författningar

  • RÅDETS DIREKTIV 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt [1] [2]

Lagar & förordningar

  • Bokföringslag (1999:1078) [1]
  • Mervärdesskattelag (1994:200) [1] [2] [3] [4]

Propositioner

  • Proposition 2011/12:94 Nya faktureringsregler för mervärdesskatt m.m. [1] [2]

Ställningstaganden

  • Valutan i fakturan och omräkning av mervärdesskattebeloppet när skatten ska betalas i Sverige [1] [2]

Övrigt

  • Riksbanken.se [1]