En begränsat skattskyldig person kan beskattas för avyttring av vissa värdepapper om tioårsregeln är uppfylld.
En begränsat skattskyldig person kan bara beskattas för avyttring av delägarrätter och andelar om den skattskyldige vid något tillfälle under det kalenderår då avyttringen sker eller under de föregående tio kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här, den s.k. tioårsregeln (3 kap. 19 § IL).
Kalle flyttade till USA den 1 maj år 1. Han behöll sin villa, en aktiepost i familjeföretaget och börsnoterade aktier i Ericsson AB. Den 1 juli år 11 såldes villan och aktierna i familjeföretaget. Han har taxerats som obegränsat skattskyldig tills dess. Den 1 mars år 12 säljer han sina aktier i Ericsson AB.
Vinsten vid försäljningen av aktierna i Ericsson AB kan inte beskattas i Sverige eftersom Kalle är begränsat skattskyldig vid försäljningen och inte varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige vare sig under försäljningsåret eller något av de tio åren som närmast föregått försäljningsåret (3 kap. 19 § IL).
Skattskyldigheten omfattar delägarrätter enligt 48 kap. 2 § IL, andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer samt kontofrämmande tillgångar som förvaras på ett investeringssparkonto (3 kap. 19 § andra stycket samt 42 kap. 38 § IL).
När investeringstillgångar förs över till ett investeringssparkonto så ska den beräknade vinsten kapitalvinstbeskattas och det gäller även för dem som är begränsat skattskyldiga men en begränsat skattskyldig ska inte beskattas för överföring av andelar i värdepappersfonder och specialfonder (3 kap. 19 § tredje stycket IL samt 44 kap. 8 a § IL).
För svenska värdepapper gäller tioårsregeln oavsett om delägarrätterna eller andelarna förvärvats före eller efter utflyttningen. Utländska delägarrätter eller andelar i i utlandet delägarbeskattade juridiska personer måste dock vara förvärvade under tid som man varit obegränsat skattskyldig i Sverige för att tioårsregeln ska kunna tillämpas (3 kap. 19 § fjärde stycket IL). HFD har i ett förhandsbesked tagit ställning till hur tioårsregeln ska tillämpas vid avyttring av andelar som mottagits vid ett andelsbyte. Förutsättningarna var att en person förvärvat utländska aktier vid bosättning utomlands. Efter det att personen blivit obegränsat skattskyldig i Sverige sker ett andelsbyte där även de mottagna andelarna är utländska. HFD ansåg att om de mottagna andelarna avyttras när personen är begränsat skattskyldig i Sverige är han skattskyldig här för kapitalvinsten under förutsättning att tioårsregeln är tillämplig (HFD 2015 ref. 66).
Om svenska delägarrätter eller andelar har ersatts av utländska delägarrätter eller andelar vid ett andelsbyte kan tioårsregeln tillämpas på de utländska delägarrätterna eller andelarna även om dessa förvärvats när den skattskyldige var begränsat skattskyldig (3 kap. 19 § femte stycket IL).
En aktieindexobligation utställd i svensk valuta behandlas som en delägarrätt. Även en försäljning av delägarrätt i ett bostadsföretag som inte är privatbostadsföretag (2 kap. 17 § IL) beskattas enligt reglerna om avyttring av delägarrätter.
Uppskovsbelopp och framskjuten kapitalvinst som ska tas upp vid utflyttning från EES ska beskattas (3 kap. 19 a § första stycket IL samt 48 a kap. 11 § IL). Utgångspunkten för beräkningen av tioårsfristen i denna paragraf är det tillfälle då kapitalvinsten ska tas upp som intäkt, d.v.s. det år när personen flyttat ut ur EES och inte längre är bosatt eller vistas inom området medan utgångspunkten i 19 § är avyttringen (3 kap. 19 a § andra stycket IL).
En begränsat skattskyldig person är inte skattskyldig för avyttring av andelar i värdepappersfonder och specialfonder. Till värdepappersfonder räknas bl.a. aktiefonder. Skattskyldigheten omfattar inte heller delägarrätter som förvaras på ett investeringssparkonto (3 kap. 19 § andra stycket IL) förutom om tillgångarna är kontofrämmande (3 kap. 19 § andra stycket samt 42 kap. 38 § IL).
En aktieindexobligation i utländsk valuta är en utländsk fodringsrätt och inte en delägarrätt. Obligationer och andra fordringsrätter är inte heller delägarrätter och avyttringen av dessa omfattas därför inte av tioårsregeln. Med obligationer avses här räntebärande obligationer, t.ex. statsobligationer eller så kallade nollkupongare, som enligt intern rätt beskattas som ränteinkomst vid inlösen.
Om en skifteslikvid betalas ut när en likvidation avslutas och personen vid denna tidpunkt är begränsat skattskyldig är både bestämmelsen i 3 kap. 19 § IL och den i 2 § andra stycket 2 KupL tillämplig. Skatteverket anser att kupongskattelagens bestämmelse i egenskap av lex specialis ska tillämpas före bestämmelsen i IL i denna situation.
En person som är begränsat skattskyldig när aktier i ett svenskt fåmansföretag avyttras är skattskyldig för kapitalvinsten enligt bestämmelserna i 3 kap. 19 § IL. Kapitalvinsten kan vara skattepliktig både i inkomstslagen kapital respektive tjänst på grund av de särskilda regler som gäller för fåmansföretag. För skattskyldigheten saknar det betydelse i vilket inkomstslag vinsten ska beskattas.
Skatteverket anser att en begränsat skattskyldig som säljer kvalificerade andelar ska fördela eventuell kapitalvinst mellan kapital och tjänst enligt bestämmelserna i 57 kap. IL.
En kapitalförlust ska dras av om en motsvarande vinst skulle ha varit skattepliktig för den som är begränsat skattskyldig (3 kap. 20 § IL).
Skatteverket anser att om en kapitalvinst inte ska beskattas enligt skatteavtal medges inte avdrag för motsvarande förluster.
Fysiska personer som förvärvar andelar i företag av mindre storlek och som är skattskyldiga i Sverige för kapitalvinst på andelarna får göra investeraravdrag. Detta under förutsättning att kapitalvinsten inte är undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal (43 kap. 10 § IL).
Ett medgivet investeraravdrag ska återföras om andelarna i företaget avyttras under de fem beskattningsåren närmast efter betalningsåret.
Läs mer om
•i vilka fall investeraravdraget ska återföras när skattskyldigheten i Sverige upphör