Avyttring av utländsk valuta utlöser kapitalvinstbeskattning.
Beskattning av utländsk valuta sker när man växlar en valuta mot en annan valuta. Detta gäller både svenska kronor och utländsk valuta. Vid växling av t.ex. EUR till USD sker alltså en kapitalvinstberäkning av avyttringen av EUR i svenska kronor. Värdet av erhållna USD beräknat i svenska kronor utgör försäljningspris. Värdet av EUR beräknat i svenska kronor utgör samtidigt anskaffningsutgift för USD. I båda fallen görs sedan tillägg för transaktionskostnader.
Beskattning sker också när man använder valutan till att köpa annan egendom, t.ex. värdepapper, eller när man använder den som betalningsmedel i andra sammanhang, t.ex. för att betala en tjänst.
Fordringar i utländsk valuta anses avyttrade dels vid försäljning eller liknande av fordringen, dels när gäldenären betalar sin skuld (44 kap. 4 § 1 p. IL). Amortering på en fordran i utländsk valuta ska anses som delavyttring av denna fordran sedd ur långivarens synvinkel (RÅ 1977 ref. 39). Detta gäller även om betalningen sker i samma valuta som fordringen avser. Byte har då skett från en fordran på den ursprunglige låntagaren till utländsk valuta. Om betalning sker i en utländsk valuta genom att t.ex. uttag görs från ett konto i denna valuta, får denna ses som en fordran på en bank eller liknande. Byte har då skett från en fordran till en annan. Om en låntagare inte betalat vad han är skyldig, gäller att så länge betalning inte skett, har inte heller någon avyttring av den delen av fordran skett, och avdrag för kapitalförlust kan därför inte medges. Av 44 kap. 8 § IL framgår dock att avyttring anses föreligga i vissa fall då bolag gått i konkurs eller likviderats. Avyttring föreligger också i andra fall då långivaren definitivt förlorat sin äganderätt till fordringen på ett sätt som inte är benefikt, till exempel vid ackord (RÅ 2009 ref. 41 och RÅ 2010 ref. 34).
Varje uttag på konton i utländsk valuta utgör en avyttring av det uttagna beloppet och varje insättning ett förvärv av det insatta beloppet. Detta gäller även när räntan på kontot sätts in.
Varje avyttring och tillgång beskattas för sig. Överlåtelse av fordran beskattas enligt bestämmelserna i 44 kap. IL.
För individualiserad egendom används den verkliga anskaffningsutgiften.
För egendom som det finns många likadana enheter av, t.ex. valuta eller marknadsnoterade skuldebrev, används genomsnittsmetoden för att beräkna den avdragsgilla anskaffningsutgiften.
Vid kursvinstberäkningen ska långivaren som intäktspost ta upp värdet av det återbetalade beloppet, omräknat till svenska kronor, vid återbetalningstillfället. Som avdragspost upptas värdet av det utlånade beloppet, omräknat till svenska kronor, vid utlåningstillfället. Om fordringen köpts är det värdet av köpeskillingen, omräknat till svenska kronor efter kursen vid köpetillfället som ska dras av.
Om fordran uppkommit genom utlåning vid flera tillfällen får värdet av det utlånade beloppet (avdragsposten) beräknas med tillämpning av genomsnittsmetoden enligt 48 kap. 7 § IL.
Återbetalas endast en del av fordran ska den på den utlånade summan belöpande andelen av det återbetalade beloppet proportioneras.
Den intäkt som ska tas upp när en utländsk valuta avyttras är det belopp i svenska kronor som man fått eller värdet av den egendom som man fått i utbyte, t.ex. annan utländsk valuta (44 kap. 13 § IL).
Avdrag görs för betald köpeskilling i svenska kronor. Om en fordran i USD bytes mot en annan fordran i USD, är det värdet den dagen den första fordringen avyttras som är försäljningspris för den avyttrade egendomen och anskaffningsutgift för den förvärvade fordringen (44 kap. 14 § IL).
Kapitalvinstbeskattningen av fordringar omfattar även andra vinster än kursvinster. Om någon förvärvat t.ex. en osäker fordran till lågt pris och sedan får betalt fullt ut är mellanskillnaden en skattepliktig kapitalvinst.
Vid växlingen den 1 juli uppkommer en valutakursvinst om 500 SEK (8 000 - 7 500). Vid växlingen den 1 augusti uppkommer en valutakursvinst om 1 000 SEK (9 000 - 8 000).
Om växling skett, tillämpas den faktiskt använda växelkursen vid kapitalvinstberäkningen. Om växling inte skett, t.ex. genom att en depå i utländsk valuta används för ett flertal transaktioner, bör man tillämpa den fixkurs som fastställs av finansmarknadens parter varje bankdag. Fixkurser bestäms för varje normalt förekommande valuta. Uppgift om fixkurser publiceras bl.a. av Riksbanken och finns att hämta på www.riksbanken.se. Saknas fixkurs för en viss valuta, kan man tillämpa en genomsnittskurs mellan transaktionsdagens köp- och säljkurs enligt officiell kurslista. Om endast en kurs finns noterad används den. Om ingen kurs är noterad den dagen används de senast noterade kurserna (prop. 1990/91:54 s. 315–316).
Vinster är alltid skattepliktiga fullt ut. Kapitalförluster på bland annat marknadsnoterade utländska fordringsrätter får bara dras av till 70 procent (48 kap. 24 § IL).
I ett avgörande fann emellertid Högsta förvaltningsdomstolen att regeln om kvotering av förluster på skulder i utländsk valuta till 70 procent stred mot EUF-fördragets (Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) bestämmelser om fria kapitalrörelser och att den inte kunde rättfärdigas (RÅ 2009 ref. 33). Fullt avdrag ska därför medges.
Skatteverkets anser att förluster på marknadsnoterade utländska fordringsrätter som t.ex. fordringar i utländsk valuta eller optioner eller terminer med utländsk valuta som underliggande egendom är avdragsgilla i inkomstslaget kapital med hela beloppet utan kvotering till 70 %, oavsett om valutan kommer från ett land inom eller utom EU (Skatteverkets ställningstagande Avdrag i kapital för förlust på marknadsnoterade fordringsrätter i utländsk valuta). Detta ställningstagande gäller även för tidigare kalenderår än 2008.