Det som primärt avgör skattskyldigheten för en ideell förening är vilket ändamål och syfte föreningen har. Detta framgår av föreningens stadgar. Registrerade trossamfund och ideella föreningar med allmännyttiga ändamål är normalt undantagna från inkomstbeskattning. Men det kräver att villkoren för skattebefrielse är uppfyllda.
En ideell förening och ett registrerat trossamfund är i likhet med andra svenska juridiska personer som huvudregel oinskränkt skattskyldiga till statlig inkomstskatt för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet (6 kap. 3–4 §§ IL) om de inte uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet enligt bestämmelserna i 7 kap. IL. Detta gäller t.ex. ideella föreningar med ändamål som inte är allmännyttiga, ändamål att främja medlemmarnas ekonomiska intressen, bl.a. fackföreningar, branschföreningar och daghemsföreningar. Även sällskaps- och kamratföreningar uppfyller ofta inte ändamålskravets allmännytta.
Föreningar och trossamfund som har allmännyttiga ändamål men inte uppfyller övriga krav (verksamhetskravet, öppenhetskravet eller fullföljdskravet), är oinskränkt skattskyldiga.
Vid inkomstbeskattningen gäller, med några undantag, de vanliga reglerna om beskattning av juridiska personer, Grundprinciper för beskattningen. Föreningen och trossamfundet beskattas alltså för alla inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet som enligt inkomstskattelagen är skattepliktiga. Grundavdrag medges inte.
Den ändamålsenliga medlemsverksamheten i en ideell förening finansieras normalt av medlemsavgifter och är i regel att beteckna som ideell verksamhet. Den är inte skattepliktig vilket betyder att föreningen inte ska ta upp intäkter och inte dra av kostnader. Eventuella underskott i själva föreningsverksamheten är därför inte avdragsgilla.
Om en ideell förening tar ut en tillgång ur en näringsverksamhet, för vilken föreningen är skattskyldig, för att använda i föreningens icke skattepliktiga ideella verksamhet sker ett uttag ur näringsverksamheten. Värdet av ett sådant uttag ska föreningen ta upp som inkomst i näringsverksamheten. Uttag kan även förekomma i andra situationer. Läs mer om uttagsbeskattning under Grundprinciper för beskattningen – Uttagsbeskattning.
Det förekommer att ideella föreningar övergår från att vara inskränkt till oinskränkt skattskyldiga. Tillgångar som då inte längre är undantagna från beskattning omfattas av ett s.k. beskattningsinträde. Detta medför bl.a. att tillgångarnas anskaffningsvärde ska beräknas till marknadsvärdet vid tidpunkten för beskattningsinträdet. Se vidare på sidan Beskattningsinträde och beskattningsutträde.
Om en oinskränkt skattskyldig ideell förening övergår till att vara inskränkt skattskyldig omfattas de tillgångar som därefter är undantagna från inkomstbeskattning av ett s.k. beskattningsutträde. I sådana fall kan uttagsbeskattning uppkomma. Se vidare på sidan Beskattningsinträde och beskattningsutträde – Beskattningsuträde.
Vad gäller kapitalförvaltningskostnader se Grundprinciper för beskattningen.
Arv, gåvor och medlemsavgifter är inte skattepliktiga enligt inkomstskattelagen. Skatteverket anser att en gåva till en näringsdrivande stiftelse från en fysisk person är skattefri även om gåvan flyter in i stiftelsens skattepliktiga näringsverksamhet och används för kostnader i denna. Detsamma gäller förvärv genom arv och testamenten. Skatteverkets ställningstagande är tillämpligt även i de fall mottagaren av gåvan är en ideell förening.
Kommunförbund är oinskränkt skattskyldiga ideella föreningar som är serviceorgan till kommuner. Kommunförbunden utför utredningar och lämnar förslag till lösningar i olika hänseenden. Det är dock alltid kommunerna som fattar besluten. Kommunernas medlemsavgifter och bidrag utgör betalning för utförda tjänster. Till den del medlemsavgifterna avser ren intressebevakning åt kommunerna är avgifterna inte skattepliktiga intäkter.
I RÅ 1980 Aa 129 fastställde Högsta förvaltningsdomstolen Rättsnämndens förhandsbesked. Hyresgästföreningens huvudsakliga ändamål var att tillvarata medlemmarnas ekonomiska intressen bl.a. vid förhandlingar och överenskommelser med hyresvärdar och deras organisationer. Föreningen ansågs därför som oinskränkt skattskyldig.
I RÅ 1997 ref. 16 fann Högsta förvaltningsdomstolen att Svenska Elektrikerförbundet bedrivit näringsverksamhet i form av mätningsverksamhet. Med hänsyn till sin art, omfattning och finansiering fann domstolen att verksamheten var yrkesmässig. De i verksamheten utförda tjänsterna ansågs vara föremål för skattepliktig omsättning. Förbundets yrkande om att avföras från registrering för mervärdesskatt avslogs därför.
I RÅ 2005 ref. 8 fann Högsta förvaltningsdomstolen att den föräldrakooperativa föreningen Majblomman som bedriver förskole- och fritidshemsverksamhet för barn i åldrarna 3−10 år är oinskränkt skattskyldig. Föreningen bedrivs med aktiv föräldramedverkan och utan vinstintresse. Samtliga föräldrar med barn inskrivna i skolan är medlemmar och andra personer kan endast vara stödmedlemmar utan rösträtt.
Högsta förvaltningsdomstolen ansåg att föreningen visserligen bedriver verksamhet som med vanligt språkbruk kan hänföras till vård och uppfostran av barn, men detta är inte tillräckligt för skattebefrielse. Det finns även ett övergripande krav på att syftet ska vara att främja ett allmännyttigt ändamål. Det kravet är enligt Högsta förvaltningsdomstolen inte uppfyllt i det här fallet.
Skatteverket anser att förskole- och fritidshemsverksamhet i registrerat trossamfund eller ideell förening med religiöst ändamål inte har naturlig anknytning till det religiösa ändamålet
I RÅ 2005 ref. 37 prövades om fackföreningen Juseks försäljning av annonsplatser i medlemstidningen skulle tas upp som intäkt av näringsverksamhet. Jusek är en facklig organisation som har till huvudsakligt syfte att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Föreningen ger som ett led i den fackliga, medlemsrelaterade verksamheten ut Jusektidningen. Denna medlemstidning finansieras framförallt med medlemsavgifter och annonsintäkter. En begränsad försäljning av lösnummer förekommer och annonsplatserna säljs till externa intressenter.
Skatterättsnämnden konstaterade att föreningen, som fackförening, inte uppfyllde förutsättningarna för skattebefrielse enligt 7 kap. 7 § IL, men att föreningens vanliga föreningsverksamhet – dit utgivningen av medlemstidningen hör – inte kunde anses uppfylla förutsättningarna för näringsverksamhet vid inkomsttaxeringen. När det gällde annonsförsäljningen, som syntes ske på samma villkor som för företag i allmänhet, kunde det inte komma i fråga att hänföra den till annat än näringsverksamhet enligt 13 kap. IL.
Skatterättsnämnden konstaterade vidare att denna verksamhet skulle ses som en verksamhet skild från tidningsverksamheten i övrigt. Avdragsrätt förelåg endast för utgifter för att förvärva och bibehålla dessa inkomster. HFD instämde i Skatterättsnämndens bedömning och fastställde förhandsbeskedet.
I HFD 2014 not. 81 gjorde Högsta förvaltningsdomstolen samma bedömning som Skatterättsnämnden när domstolen fann att Svenska Elektrikerförbundet bedrivit näringsverksamhet i form av ackordskontroll. Till skillnad från omständigheterna i rättsfallet RÅ 1997 ref. 16 finansierades kontrollverksamheten nu enbart av medlemmar och via medlemsavgiften. Skatterättsnämnden fann att det ändå var fråga om en tjänst utförd mot ersättning. Ackordskontrollen ska ses som näringsverksamhet enligt inkomstskattelagen och ekonomisk verksamhet enligt mervärdesskattelagen.
I HFD 2015 not. 6 gjorde Högsta förvaltningsdomstolen samma bedömning som Skatterättsnämnden. I det aktuella målet framgår att Byggnads MellanNorrland tillhandahåller mot avgift service till företag som tecknar hängavtal bl.a. rådgivning i frågor som rör arbetsrättslig lagstiftning och kollektivavtalstolkning samt hjälp med ärenden angående arbetsmiljö, rehabilitering och anställningsavtal. Enligt Skatterättsnämndens mening saknas det anledning att bedöma denna verksamhet på något annat sätt än som näringsverksamhet. Inkomsterna är därmed skattepliktiga för föreningen.