Redovisning och mervärdesskatt

Sambandet historiskt sett

Kopplingen mellan mervärdesskatten och den löpande bokföringen är starkast. Det finns även kopplingar vid företagens upprättande av bokslut. Dessa kopplingar är däremot inte så starka som när det gäller inkomstbeskattningen.

Samband mellan redovisning och mervärdesskatt har i olika former funnits sedan mervärdesskatten infördes i Sverige 1969. Exempelvis kunde företagen efter särskilt tillstånd få redovisa mervärdesskatten efter bokföringsmässiga grunder redan vid mervärdesskattens införande. Denna metod användes dock endast av ett fåtal skattskyldiga. År 1981 ändrades ordningen för redovisning av mervärdesskatt helt. Numera ska skattskyldiga som huvudmetod utifrån bokföringsmässiga grunder använda sig av den s.k. faktureringsmetoden. Vissa skattskyldiga får emellertid använda den s.k. bokslutsmetoden, som innebär att kontantmetoden får tillämpas under löpande år men att obetalda fakturor ska beaktas i den sista redovisningsperioden för räkenskapsåret.

Det finns regler i mervärdesskattelagen om hur redovisningen av mervärdesskatt ska göras av de som använder faktureringsmetoden eller bokslutsmetoden.

Fördelar och nackdelar med sambandet som gäller mervärdesskatt

Sambandet mellan redovisning och mervärdesskatt är gammalt, varför både Skatteverket och företagen har erfarenhet av sambandsproblematiken. Det är i huvudsak av praktiska skäl som mervärdesskatten har kopplats till bokföringen. Mervärdesskatten bygger på ett underlag av löpande noteringar och verifikationer enligt bokföringen, vilket innebär att mervärdesskatteredovisningen blir både enklare och mera förståelig. För Skatteverket innebär detta både administrativa och kontrollmässiga fördelar.

I stort sett gäller samma fördelar för mervärdesskatteområdet som för inkomstbeskattningsområdet:

• Redovisningen passar bäst till att fastställa ett riktigt och rättvisande resultat för företaget (skatteförmågeprincipen).
• Företagens räkenskaper tillgodoser också statens kontrollbehov. Redovisningens kvalitet är bättre än den annars skulle ha varit eftersom den är utgångspunkt för beskattningen och föremål för kontroll.
• Sambandet har inneburit ett enklare och mera begripligt regelsystem. Företagen slipper ha skilda regelverk för redovisning och beskattning.
• För företagen blir det också enklare genom att de endast behöver upprätta ett bokslut. Detta bokslut kan även ligga till grund för beskattningen utan större korrigeringar, vilket i sin tur underlättar upprättandet av deklarationen för företagen.
• För Skatteverket innebär kopplingen fördelar både från en administrativ och en kontrollmässig synvinkel.

Den största nackdelen med rådande samband är tillämpningsproblem. Problemen uppkommer genom att kopplingen till god redovisningssed inte klart anger vid vilken tidpunkt redovisning av utgående och ingående skatt ska ske. Detta leder i sin tur till kontrollproblem som ställer stora resurskrav på både företagen och Skatteverket. Från principiell synvinkel kan det även ifrågasättas om vissa sambandsområden är förenliga med mervärdesskattedirektivet.

I betänkandet SOU 2002:74, Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv, föreslås också att den uttryckliga kopplingen till god redovisningssed vad gäller tidpunkten för redovisning av mervärdesskatt tas bort. Utredningen föreslår att redovisningstidpunkten för utgående skatt som huvudregel ska sammanfalla med tidpunkten för den beskattningsgrundande händelsen, d.v.s. när skattskyldigheten inträder. Detta ska gälla vid kontantaffärer, uttag och import. För andra fall föreslås en fakturadatummetod som innebär att den utgående skatten i princip ska redovisas för den period under vilken en faktura utfärdas. Särskilda regler ska liksom i dag finnas för förskottsbetalningar och unionsinterna förvärv av varor. Redovisningstidpunkten för ingående skatt ska enligt förslaget sammanfalla med redovisningstidpunkten för motsvarande utgående skatt.

Fakturadatummetod

Förslaget i betänkandet SOU 2002:74 har inte blivit infört i lagstiftningen. En fakturadatummetod infördes dock för bygg- och anläggningstjänster den 1 januari 2008 genom prop. 2007/08:25, Förlängd redovisningsperiod och vissa andra mervärdesskattefrågor.

Från och med den 1 januari 2013 har bestämmelserna om redovisning vid unionsintern handel med varor förtydligats. Bestämmelserna innebär att utgående skatt som avser unionsinterna förvärv i princip ska redovisas för den redovisningsperiod under vilken fakturan har utfärdats, förutsatt att leverans har skett. Med begreppet ”utfärdas” menas det datum när fakturan har upprättats och i nära anslutning till upprättandet även sänts till köparen (prop. 2007/08:25 s. 206). En från skatteplikt undantagen unionsintern varuomsättning ska på motsvarande sätt redovisas i den redovisningsperiod fakturan har utfärdats (13 kap. 8 b § ML).

Sambandet mellan redovisning och mervärdesskatt

Inom mervärdesbeskattningen finns det två centrala begrepp, nämligen skattskyldighet och redovisningsskyldighet. Det ena begreppet reglerar vem som är skyldig att betala mervärdesskatten till staten, d.v.s. vem som är skattskyldig. Det andra begreppet reglerar när den skattskyldige ska ta upp den utgående respektive ingående skatten i sin mervärdesskattedeklaration, d.v.s. när redovisningsskyldigheten inträder. I båda fallen finns det en koppling till redovisningen.

Läs om när skattskyldigheten och redovisningsskyldigheten inträder under Sambandet mellan skattskyldighet och redovisningsskyldighet.

Rättspraxis

Vägledande och prejudicerande rättspraxis vad gäller sambandet mellan redovisning och mervärdesskatt är knapphändig. Rättsfallet RÅ 1986 ref. 125 behandlar när en faktura enligt god redovisningssed borde ha bokförts. Högsta förvaltningsdomstolen slog fast att det inte kunde komma ifråga att grundnotera utgående fakturor senare än per den dag när fakturan sänds till kunden.

Högsta förvaltningsdomstolen har dessutom i fyra domar prövat frågor om vid vilken tidpunkt avdrag för ingående skatt tidigast får ske (RÅ 1999 ref. 16). Högsta förvaltningsdomstolens domar har kommenterats av Skatteverket i ställningstagandet Tidpunkt för redovisning av mervärdesskatt. Läs mer om detta under faktureringsmetoden.