Ändring och fel

Rättelse av födelsetid enligt handlingar

Uppgiften om födelsetiden har betydelse i flera viktiga sammanhang. Rätten till barnbidrag och pension, frågor om äktenskap och andra rättsliga handlingar påverkas av vilken födelsetid en person har.

Skatteverket prövar en uppgift om en persons födelsetid efter en begäran om rättelse från personen. För att det ska bli aktuellt med en rättelse krävs att man visar handlingar med den födelsetid som begärs.

Personer födda i Sverige

Skatteverket kan besluta om rättelse av födelsetiden för en person som är född i Sverige, med stöd av utdrag ur sjukhusjournaler eller motsvarande.

Personer födda i utlandet

Skatteverket kan besluta om rättele av födelsetiden för en person född i utlandet, om han eller hon visar handlingar som klargör att den registrerade födelsetiden är felaktig och att den begärda födelsetiden är den riktiga (KRNS 1991-11-14, mål nr. 6851-90 och KRNJ 2015-03-27, mål nr 2188-14).

Hemlandspass

För en person född i utlandet som också är utländsk medborgare är utgångspunkten att ett gällande hemlandspass normalt styrker en födelsetid. En utländsk medborgare som begär en rättelse av sin födelsetid bör kunna visa ett gällande hemlandspass i original som styrker den begärda födelsetiden. Handlingen som personen visar upp ska han eller hon ha ansökt om vid ett personligt besök hos den utfärdande myndigheten.

Andra handlingar

En person född i utlandet som inte har ett utländskt medborgarskap, eller en utländsk medborgare som av annan anledning inte kan visa ett hemlandspass måste i stället visa någon annan handling för att det ska bli aktuellt med en ändring av födelsetiden. Handlingen ska visas i original och vara utfärdad av en officiell myndighet i hemlandet. Skatteverket gör en samlad bedömning av bevisvärdet av samtliga uppvisade handlingar.

Utgångspunkten är att en handling som inte är utfärdad av en officiell myndighet inte kan ligga till grund för en ändring av födelsetiden. Det finns många länder där kyrkor inte har ställning som en officiell myndighet. Handlingar från en kyrka i någon av dessa länder bör därför inte ligga till grund för en ändring. En försäkran från t. ex en förälder kan inte ligga till grund för en ändring. Det spelar inte någon roll att en sådan försäkran (affidavit) har lämnats inför en notarie, domstol eller annan myndighet. Inte heller ett främlingspass eller ett pass utfärdat av en intresseorganisation kan ligga till grund för en ändring av födelsetid.

Skatteverkets prövning

När det gäller ändring av födelsetid är det viktigt att komma ihåg att det är den som begär ändringen som har bevisbördan för att den registrerade födelsetiden är fel och att den begärda födelsetiden i stället är den riktiga.

Skatteverket måste alltid göra en bedömning av samtliga handlingar i ärendet. Om en person har blivit svensk medborgare är det betydligt svårare att få en ändring av sin födelsetid, bland annat därför att personen på heder och samvete har intygat att de lämnade personuppgifterna är riktiga i samband med sin ansökan om svenskt medborgarskap. Det ska vara visat att den registrerade födelsetiden är felaktig och att den begärda födelsetiden är den riktiga. Eftersom det inte räcker med att en uppgift om födelsetid görs mer eller mindre sannolik är Skatteverkets praxis restriktiv vid ändringar av födelsetiden.

Ändringar av födelsetid vid en medicinsk bedömning

Om en ändring av födelsetid för ett barn inte kan styrkas med handlingar kan i stället en medicinsk bedömning av barnets ålder läggas till grund för en ändring. En medicinsk utredning bör bara startas om det finns sannolika skäl att den registrerade födelsetiden är fel.

Tidigare har Socialstyrelsen fastställt allmänna råd om åldersutredning av invandrarbarn och adoptivbarn från utlandet (SOSFS 1993:11). Dessa allmänna råd är upphävda från juni 2012 och tillämpas därför inte längre.

Det är barnets vårdnadshavare som skriftligen ska begära en ändring av födelsetiden för barnet. Utan en begäran om ändring från barnets vårdnadshavare kan Skatteverket inte fatta beslut om någon ändring. De enda undantagen från detta är om det gäller rättelse av en uppenbar felskrivning eller vid dubbla personnummer (se nedan).

Tillsammans med en begäran om ändring ska vårdnadshavarna också skicka med ett utlåtande av en läkare med specialistkomptetens inom barnmedicin som tillstyrker ändringen.

En medicinsk bedömning av ålder kan adrig ligga till grund för en ändring av födelsetiden för en person i vuxen ålder. Orsaken till detta är att en persons biologiska ålder ska vara så låg att tillväxt och utvecklingsvariabler kan utnyttjas vid bedömningen. Den bedömda åldern får därför inte överstiga 18 år.

Den bedömda åldern måste också avvika med ett visst antal månder, som är beroende på ålder, för att Skatteverket ska kunna ändra födelsetiden.

Minsta avvikelse för ändring av födelsetid

I tabellen nedan listas den avvikelse i månader som den bedömda åldern minst måste ha i förhållande till den ålder som anges i folkbokföringen.

Det går inte att genom en medicinsk utredning komma fram till absolut rätt ålder för ett barn. Den biologiska skillnaden mellan olika barn är betydande och ökar med åldern.

Personnummerbyte efter ändring av könstillhörighet

Skatteverket registrerar uppgift om en persons könstillhörighet i samband med anmälan om födelse eller anmälan om flytt till Sverige. I vissa fall kan en ändring av könstillhörighet i folkbokföringen göras.

En ändring av könstillhörighet görs oftast genom en juridisk process efter en medicinsk utredning. Den juridiska processen regleras i lagen om fastställande av könstillhörighet i vissa fall. Den medicinska utredningen görs enligt hälso- och sjukvårdens föreskrifter och de riktlinjer som gäller för medicinsk verksamhet. Skatteverket kan också göra en ändring av könstillhörighet i folkbokföringen utifrån en utländsk dom eller, under vissa förutsättningar, utifrån ett utländskt beslut om att en persons könstillhörighet har ändrats.

Socialstyrelsens beslut

Socialstyrelsen kan, efter ansökan, fastställa att en person har en annan könstillhörighet än den registrerade. Den som ansöker om en ändring av könstillhörighet ska vara över 18 år, folkbokförd i Sverige och ska sedan en lång tid uppleva att han eller hon tillhör det andra könet. Svenskt medborgarskap är inte ett krav. Personen kan vara gift och ha barn men kan däremot inte vara registrerad partner. Om en av partnerna ändrar könstillhörighet kommer paret inte längre ha samma kön. Det är en förutsättning för äktenskapsformen registrerat partnerskap att personerna har samma kön. (1 och 3 §§ lag om fastställande av könstillhörighet i vissa fall)

När Socialstyrelsens beslut om ändring av könstillhörighet kommer in ska Skatteverket registrera en ändring av uppgift om könstillhörighet i folkbokföringen. Det sker i form av ett personnummerbyte. Det gamla personnumret finns kvar som en tidigare uppgifti folkbokföringen. Oftast har personen även ändrat sitt förnamn. Utgångspunkten för de ändringar som görs i folkbokföringen är att det nya personnumret och namnet för den som ändrat könstillhörighet får fullt genomslag i folkbokföringen. Detta innebär att de nya uppgifterna för personen även framgår i folkbokföringen för personens föräldrar och barn.

Utländsk dom eller beslut

Skatteverket kan registrera en ändring av könstillhörighet även enligt en utländsk dom som vunnit laga kraft eller ett utländskt beslut om att en person har ändrat könstillhörighet i utlandet. En sådan dom eller beslut gäller här i Sverige utan prövning av Socialstyrelsen. En förutsättning för att domen eller beslutet ska vara giltigt här är att personen var medborgare eller bodde i det landet när domen eller beslutet meddelades. Detta innebär att även en svensk medborgare, som under bosättning i utlandet ändrat könstillhörighet genom dom eller beslut i bosättningslandet, kan få ändringen registrerad i folkbokföringen utan prövning av Socialstyrelsen. (3 a § lag om fastställande av könstillhörighet i vissa fall)

Det saknas i många länder en rättslig reglering av ändrad könstillhörighet. I en del av dessa länder kan ett s.k. de facto-erkännande av ändrad könstillhörighet ske genom att ett pass utfärdas i den nya könstillhörigheten eller att ändringen har registrerats i ett utländskt folkbokföringsregister eller motsvarande. Genom ett s.k. de facto-erkännande är ändringen av könstillhörigheten godkänd i det landet och får räknas som ett utländskt beslut om ändring av könstillhörighet. Ett sådant erkännande kan registreras i folkbokföringen utan prövning av Socialstyrelsen om det klart framgår att myndigheterna i det andra landet har erkänt ändringen (prop. 2011/12:142 s. 49). En förutsättning är att personen var medborgare eller bodde i det landet vid tiden för ändringen av könstillhörigheten. Att ändringen är godkänd i hemlandet eller bosättninglandet kan t. ex. styrkas genom att visa upp ett hemlandspass eller ett civilregisterutdrag där ändringen framgår.

Skatteverket kan även registrera en ändring av könstillhörighet för en person som är utvandrad enligt folkbokföringen. En sådan registrering kan ha betydelse t. ex. om personen ska kunna få ett nytt pass utfärdat med den nya könstillhörigheten.

Fel vid tilldelningen av personnummer

Om det vid tilldelningen av ett personnummer blir fel måste Skatteverket rätta detta när det upptäcks.

Fel kön

Ibland kan ett sjukhus i samband med ett barns födelse lämna fel uppgift om barnets kön. Det kan även bli fel vid registreringen när en person blir folkbokförd vid flytt till Sverige. När Skatteverket har konstaterat att en persons kön är felregistrerat ska Skatteverket tilldela ett nytt personnummer.

Dubbla personnummer för en person

Det kan hända att Skatteverket i samband med folkbokföringen av en person som flyttar till Sverige tilldelar ett nytt personnummer trots att personen redan har ett personnummer. Det kan exempelvis bero på att personen har ändrat namn eller kastat om sin födelsetid.

Utgångspunkten är i dessa fall att det personnummer som innehåller mest information i form av ärenden i folkbokföringen behålls. Innan Skatteverket fattar ett sådant beslut bör personen som det gäller får tillfälle att lämna synpunkter i ärendet.