Sparat fördelningsbelopp

Spara och utnyttja räntefördelningsbeloppet

Den som inte kan utnyttja den positiva räntefördelningen därför att resultatet av näringsverksamheten inte räcker till, eller som av någon anledning inte vill utnyttja räntefördelningen, kan spara hela eller delar av fördelningsbeloppet till ett senare år. Beloppet kallas sparat fördelningsbelopp (33 kap. 7 § IL).

Anledningen till att man frivilligt avstår från räntefördelningen och i stället sparar hela eller delar av räntefördelningsbeloppet kan vara flera. Man kan avstå från räntefördelning för att man exempelvis vill höja den sjukpennings- och pensionsgrundande inkomsten, för att man vill kunna utnyttja ett grundavdrag eller för att man vill reglera inkomsten de år man annars skulle betala statlig inkomstskatt.

Den skattskyldige bestämmer normalt själv när han eller hon ska utnyttja det sparade fördelningsbeloppet. Beloppet kan användas på en gång, delas upp på flera år eller sparas under ett obegränsat antal år.

Räntefördelning ska göras för varje näringsverksamhet för sig. Ett sparat fördelningsbelopp i en näringsverksamhet kan alltså inte utnyttjas i en annan näringsverksamhet.

Kvitta sparat fördelningsbelopp mot negativt fördelningsbelopp

Om ett fördelningsbelopp har sparats och det ett senare år uppkommer ett negativt fördelningsbelopp ska det sparade fördelningsbeloppet kvittas mot detta. Observera dock att det sparade fördelningsbeloppet, för såväl enskilda näringsidkare som delägare i handelsbolag, ska läggas till kapitalunderlaget innan fördelningsbeloppet räknas ut och kvittas. Denna regel är tvingande (33 kap. 7 § IL).

För lågt kapitalunderlag

År då ingen räntefördelning görs, på grund av att det positiva eller negativa kapitalunderlaget i verksamheten är högst 50 000 kr, kan inget fördelningsbelopp sparas. Då kvittas inte heller tidigare sparat fördelningsbelopp mot negativa fördelningsbelopp. Sådana år ska ju inget fördelningsbelopp över huvud taget beräknas, och man kan därmed inte utnyttja ett sparat fördelningsbelopp. Det kommer i stället att rulla vidare till nästa år, vilket framgår av Högsta förvaltningsdomstolens dom HFD 2011 ref. 42.

Överlåta det sparade fördelningsbeloppet

Sparat fördelningsbelopp kan inte överlåtas till någon annan vid onerösa fång, d.v.s. vid köp, byte eller liknande. Det gäller även om hela näringsverksamheten skulle överlåtas. Om näringsverksamheten upphör kommer det sparade fördelningsbeloppet som inte utnyttjats att försvinna.

Om en enskild näringsverksamhet, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller en verksamhetsgren förs över till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning, får förvärvaren däremot helt eller delvis ta över det sparade fördelningsbeloppet.

Om inte samtliga realtillgångar i näringsverksamheten övergår, får det sparade fördelningsbeloppet bara tas över till så stor del som de övertagna realtillgångarna utgör av näringsverksamhetens samtliga realtillgångar. Med realtillgångar avses alla sådana tillgångar som räknas in i kapitalunderlaget för expansionsfond i enskild näringsverksamhet, med undantag av kontanter, tillgodohavanden i kreditinstitut eller företag som driver verksamhet enligt lagen (2004:299) om inlåningsverksamhet och liknande tillgångar (33 kap. 7 a § IL).

Någon motsvarande reglering finns inte för delägare i handelsbolag. En överlåtelse av ett sparat fördelningsbelopp hänförligt till en andel i ett handelsbolag kan därför inte ske.