När räkenskapsåret inte är 12 månader ska fördelningsbeloppet justeras.
När räkenskapsåret inte är 12 månader ska fördelningsbeloppet justeras (33 kap. 3 § tredje stycket IL).
Vid förlängda räkenskapsår görs räntefördelning för tid som delvis avser två kalenderår. Eftersom räntesatsen är knuten till det aktuella beskattningsåret, så behöver någon proportionering av räntesatsen p.g.a. olika kalenderår inte göras.
Fördelningsbeloppet före justering är 120 000 kr och räkenskapsåret 18 månader. För att få fram fördelningsbeloppet efter justering gör man så här:
Fördelningsbeloppet i detta exempel blir alltså (120 000 x 18) dividerat med 12 = 180 000 kr.
Ett negativt fördelningsbelopp justeras på motsvarande sätt.
Det finns flera fall då justering av fördelningsbeloppet kan komma i fråga när den skattskyldige beskattas för en annan tidsperiod än 12 månader.
Fördelningsbeloppet ska till exempel justeras när en andel i ett handelsbolag överlåts under bolagets löpande beskattningsår och överlåtaren och förvärvaren fördelar det skattemässiga resultatet mellan sig (prop. 1993/94:50 s. 314).
Ordet beskattningsår är den tidsperiod för vilken beskattning ska ske. Detta gäller, enligt Skatteverkets uppfattning, såväl vid överskott som vid underskott i verksamheten. I de fall då resultatet inte delas mellan köpare och säljare beskattas köparen för årets hela resultat. För säljaren kan någon räntefördelning inte göras eftersom ingen del av räkenskapsårets resultat ska hänföras till honom eller henne. Säljaren kan, för den aktuella näringsverksamheten, inte anses ha haft något beskattningsår (i den betydelse ordet används i 33 kap. 3 § tredje stycket inkomstskattelagen, IL). Fördelningsbeloppet jämkas därmed till 0 kr. Varken positiv eller negativ räntefördelning kan komma i fråga.
Köparen får inte göra räntefördelning första året.