Förmånsrätt

Förmånsrätt i allmänhet

Utgångspunkten är att alla borgenärer ska behandlas lika vid utmätning eller konkurs. Från denna princip har lagstiftaren i förmånsrättslagen gjort viktiga och betydelsefulla undantag. Att en borgenär har förmånsrätt för sin fordran innebär att borgenären vid konkurs eller utmätning har rätt till betalning före andra borgenärer.

Reglerna om förmånsrätt tillämpas i första hand vid konkurs och utmätning men får även betydelse i samband med offentliga ackord i en företagsrekonstruktion.

Det finns två slags förmånsrätter, särskild och allmän förmånsrätt. Särskild förmånsrätt avser viss egendom och gäller både vid konkurs och vid utmätning. Allmän förmånsrätt gäller bara vid konkurs men omfattar all egendom som ingår i gäldenärers konkursbo (2 § FRL).

Huvudregeln är att borgenärer med särskild förmånsrätt får betalt före de borgenärer som har allmän förmånsrätt. Från denna huvudregel finns ett undantag. Undantaget innebär att fordringar med allmän förmånsrätt enligt 10 och 10 a § förmånsrättslagen (bl.a. borgenärens kostnad för att försätta gäldenären i konkurs, arvode till rekonstruktör samt superförmånsrätt) under vissa förutsättningar har företräde framför särskild förmånsrätt på grund av företagshypotek eller utmätning (15 § FRL).

Fordringar som inte har förmånsrätt kallas ofta oprioriterade fordringar.

Särskild förmånsrätt

Särskild förmånsrätt avser viss egendom och gäller både vid konkurs och vid utmätning (2 § FRL).

Fordran mot emittentinstitut

En innehavare av en skuldförbindelse eller en avtalspart kan ha förmånsrätt för sin fordran mot ett emittentinstitut (bank eller kreditmarknadsföretag). Förmånsrätten gäller sådana skuldförbindelser eller derivatavtal som utgivits respektive ingåtts enligt lagen (2003:1223) om utgivning av säkerställda obligationer (3 a § FRL).

Panträtt i lös egendom m.m.

En borgenär kan ha förmånsrätt genom panträtt i viss lös egendom (4 § FRL). Sådan förmånsrätt omfattar:

• sjöpanträtt och luftpanträtt
• internationell säkerhetsrätt i luftfartyg och flygmotorer som registrerats enligt lagen (2015:860) om internationella säkerhetsrätter i lösa saker
• fordringar förenade med handpanträtt i lösa saker som t.ex. bilar och smycken eller rätt att kvarhålla lös egendom till säkerhet för fordran (retentionsrätt)
• panträtt på grund av registrering eller underrättelse enligt lagen (1998:1479) om värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument
• panträtt på grund av registrering enligt lagen (2011:1200) om elcertifikat
• panträtt på grund av inteckning i skepp eller skeppsbygge eller i luftfartyg och reservdelar till luftfartyg
• registrering av båtbyggnadsförskott

Som exempel på sjöpanträtt kan nämnas lönefordringar till ombordsanställd personal (3 kap. sjölagen [1994:1009]). Förmånsrätten består även för statens regressfordran avseende utbetald lönegaranti för en lönefordran som omfattas av sjöpanträtt. Sjöpanträtt upphör ett år efter att fordran uppkom om den inte under denna tid säkerställts genom kvarstad eller utmätning och fartyget därefter säljs exekutivt (3 kap. 40 § sjölagen).

Med handpanträtt jämställs annan panträtt i lös egendom som på grund av egendomens beskaffenhet kan uppkomma utan att panthavaren får egendomen i sin besittning. Som exempel kan nämnas panträtt i kundfordringar (factoring) där panträtten uppkommer genom att sekundogäldenären underrättas, d.v.s. erhåller ett meddelande om pantsättningen.

Försäkringstagares fordringar

För en fordran som grundas på ett försäkringsavtal eller som avser återbetalning av premier för ett avtal som inte har kommit till stånd har en försäkringstagare eller annan ersättningsberättigad fordringsägare förmånsrätt i försäkringsgivarens registrerade tillgångar (4 a § FRL).

Företagshypotek

I lös egendom som hör till näringsverksamhet kan en borgenär ha förmånsrätt genom företagshypotek (5 § FRL).

Företagshypotek omfattar lös egendom i näringsverksamheten, t.ex. fordringar, inventarier och varulager (2 kap. 1 § FHL).

Företagshypotek omfattar inte:

• kassa- och bankmedel
• aktier och andra finansiella instrument, avsedda för allmän omsättning
• egendom som kan pantsättas på grund av inteckning
• egendom som varken kan utmätas eller ingå i konkurs

Högsta domstolen har uttalat att bestämmelsen i 2 kap 1 § lagen om företagshypotek ska tolkas så att alla slags aktier är undantagna från företagshypotek (NJA 2015 s 494).

Läs även om hur överskott av fortsatt drift under en konkurs ska fördelas mellan den eller de borgenärer som har förmånsrätt med anledning av företagshypotek och övriga borgenärer.

Andra regler gällde under åren 2004-2009

Företagshypotek med särskild förmånsrätt gällde från 1986 och fram till den första januari 2004 då företagshypotek ersattes med företagsinteckning som gav allmän förmånsrätt i 55 procent av bolagets tillgångar. Eftersom förändringen ansågs ha försämrat företagens kreditvillkor återinfördes företagshypotek som särskild förmånsrätt den första januari 2009.

Övergångsbestämmelserna kan sammanfattas så här. Företagshypotek med särskild förmånsrätt tillämpas vid förfaranden inledda till och med 2004 samt från och med 2009. Företagsinteckning med allmän förmånsrätt tillämpas vid förfaranden inledda under åren 2004-2009, samt vid förfaranden inledda år 2010 om ansökan gjorts senast under år 2009.

Stor betydelse vid verkställighet

Eftersom företagshypoteket är en särskild förmånsrätt gäller den inte bara i konkurser utan även vid utmätning. Vid verkställighet hos företag vars egendom omfattas av företagshypotek får Kronofogden därför bara utmäta egendom om köpeskillingen för egendomen bedöms räcka till mer än företagshypoteksinnehavarens fordran. I praktiken innebär detta att utmätning av egendom som omfattas av företagshypotek nästan aldrig blir aktuellt.

Förmånsrätt i fast egendom

En borgenär kan ha förmånsrätt i fast egendom.

Reallaster

Förmånsrätt följer med fordringar som enligt lag är förenade med särskild förmånsrätt i fast egendom, s.k. reallaster (6 § 1 FRL).

Reallaster innebär att ägaren av en fastighet har en skyldighet fullgöra vissa prestationer. Exempel på reallaster är fordran på grund av fastighetsbildning enligt lagen (1970:990) om förmånsrätt för fordran på grund av fastighetsbildning och fordran som debiterats av samfällighet (se lagen [1973:1152] om förmånsrätt för fordringar enligt lagen [1973:1150] om förvaltning av samfällighet).

Inteckning

En av de allra viktigaste förmånsrätterna är den förmånsrätt som följer med med panträtt på grund av inteckning i fast egendom (6 § 2 FRL).

Fastighetens övervärde, d.v.s. den del av fastighetens värde som återstår efter att fordringar med panträtt har avräknats, är ofta den mest värdefulla tillgång en gäldenär har. Genom utmätning kan övervärdet göras tillgängligt för oprioriterade borgenärer.

Om det finns fler inteckningar i en fastighet bestämmer inteckningarnas ålder företrädesrätten mellan borgenärerna. En inteckning som sökts före en annan har företräde. Inteckningar som söks på samma inskrivningsdag ger lika rätt (17 kap. 6 § första stycket JB).

Fastighetsinteckning ger förmånsrätt även om inteckningen vid exekution är helt eller delvis obelånad (s.k. ägarhypotek). Betalningen tillkommer då fastighetens ägare.

Ett pantbrev kan pantsättas i andra hand eller utmätas. Andrahandspanträtten eller utmätningen omfattar då ägarhypoteket och ger den förmånsrätt som följer med den inteckningen, dock efter förstahandspantsättningen. Detta innebär att en andrahandspantsättning och utmätning av ett pantbrev har företräde framför inteckningar som tagits ut senare.

Förmånsrätt i tomträtt

Tomträtt utgör en form av nyttjanderätt till fastighet. Reglerna om förmånsrätt rörande tomträtt motsvarar i allt väsentligt reglerna rörande fast egendom (7 § FRL).

Ett skillnad är att en tomträttsinnehavare betalar en årlig avgift (avgäld) till fastighetsägaren. Fastighetsägaren har förmånsrätt avseende obetalda avgifter som har förfallit till betalning senare än ett år före det att utmätningen ägde rum eller konkursansökningen gjordes.

Utmätning

Utmätning ger särskild förmånsrätt i den utmätta egendomen (8 § FRL).

Vid utmätning av lös egendom är huvudregeln att förmånsrätten uppkommer i och med Kronofogdens beslut om utmätning (4 kap. 30 § första stycket UB).

Vid utmätning av fast egendom, tomträtt, registrerat skepp, luftfartyg och intecknade reservdelar till luftfartyg regleras förmånsrätten särskilt. Gemensamt för sådan egendom är att olika rättigheter i den, däribland utmätning, är föremål för inskrivning. Utmätning av egendomen ger därför inte förmånsrätt förrän ett ärende om anteckning av utmätningen tagits upp på inskrivningsdag (4 kap. 30 § andra stycket UB).

Förmånsrätt på grund av utmätning av ett pantbrev i fast egendom och pantbrev i tomträtt uppkommer när Kronofogden beslutar om utmätningen. Detta gäller även när pantbrevet är pantsatt och utmätning sker av ägarhypoteket.

Om utmätning sker för fler borgenärers fordringar samtidigt och ingen av dem har särskild förmånsrätt enligt någon annan paragraf har de lika rätt. Varje borgenär får då betalt i förhållande till storleken på sin fordran. Om samma egendom utmäts flera gånger har den först beslutade utmätningen företräde framför senare utmätning, så länge ingen av dem har bättre särskild förmånsrätt (9 § fjärde stycket FRL).

Den förmånsrätt som en borgenär har vunnit genom utmätning eller betalning i ett mål hos Kronofogden kan återvinnas om gälde­nären försätts i konkurs.

Inbördes ordning

Fordringar med särskild förmånsrätt konkurrerar sällan med varandra eftersom förmånsrätten gäller i särskilt bestämd egendom.

Huvudregeln är annars att de särskilda förmånsrätterna gäller i paragrafnummerordning (9 § första stycket FRL).

Det finns tre undantag från huvudregeln:

1. Förmånsrätt på grund av retentionsrätt i vissa flygmotorer har företräde framför registrerad internationell säkerhetsrätt i luftfartyg och flygmotorer.
2. Förmånsrätt på grund av inteckning i skepp m.m. har företräde framför vissa retentionsrätter (9 § andra stycket FRL).
3. Förmånsrätt på grund av utmätning har företräde framför förmånsrätt på grund av inteck­ning, vilken har sökts samma inskrivningsdag som ett ärende angående anteckning om utmätningen tagits upp eller senare (9 § tredje stycket FRL).

Allmän förmånsrätt

Allmän förmånsrätt gäller bara vid konkurs men omfattar all egendom som ingår i gäldenärers konkursbo (2 § FRL).

Kostnader för ansökan om konkurs

En borgenär har allmän förmånsrätt för de kostnader som borgenären har haft för att försätta gäldenären i konkurs (10 § första stycket 1 FRL). Förmånsrätten gäller endast om beloppet är skäligt (10 § andra stycket FRL). Här omfattas kostnader för att upprätta konkursansökan, inställa sig vid förhandlingen, ansökningsavgiften, kostnader för delgivning av betalningsuppmaning m.m.

Det händer att fler konkursansökningar är aktuella mot en gäldenär vid samma tillfälle. Skatteverket anser att en borgenär bör kunna åberopa förmånsrätt för sina kostnader även i de fall konkursbeslutet grundas på en annan borgenärs eller gäldenärens ansökan. Det krävs dock att kostnaden bedöms som skälig i det enskilda fallet.

Förmånsrätten består även för statens regressfordran på utbetald lönegaranti avseende en arbetstagares kostnader för att försätta arbetsgivaren i konkurs.

Kostnader för ansökan om boutredningsman m.m.

En borgenär har även allmän förmånsrätt för skäliga kostnader som borgenären har haft för att få ett beslut om att ett dödsbos egendom ska avträdas till förvaltning av en boutredningsman (10 § första stycket 1 FRL).

Allmän förmånsrätt följer även för begravnings- och bouppteckningskostnader med anledning av gäldenärens död, om gäldenären har avlidit före beslutet om konkurs.

Arvode till rekonstruktör m.m.

Allmän förmånsrätt följer med arvode och kostnadsersättning till:

• rekonstruktör enligt FrekL
• tillsynsman enligt FrekL eller KonkL
• förordnad boutredningsman (10 § första stycket 2 FRL)

Om det i en rekonstruktion, konkurs eller dödsboutredning vidtas särskilda åtgärder som godkänts av rekonstruktören, tillsynsmannen eller boutredningsmannen och som uppenbart varit till borgenärernas bästa följer förmånsrätt även för sådan fordran (10 § första stycket 3 FRL).

Förmånsrätten är tidsmässig begränsad till fordringar som avser tid inom sex månader innan konkursansökan gjordes eller därefter. Beloppet ska även vara skäligt för att förmånsrätten ska gälla (10 § andra stycket FRL).

Superförmånsrätt

En borgenär har allmän förmånsrätt för en fordran som grundar sig på ett avtal som gäldenären, med rekonstruktörens samtycke, har ingått under rekonstruktionen (10 § första stycket 4 FRL). Denna typ av förmånsrätt brukar ibland kallas för superförmånsrätt.

Förmånsrätten gäller oavsett när fordran har tjänats in eller om den kan göras gällande först sedan rekonstruktionen avslutats (NJA 2014 s. 389).

Kostnader i samband med resolution

För rekonstruktion och avveckling av viss finansiell verksamhet finns särskilda regler i lagen (2015:1016) om resolution.

Resolutionsmyndigheten (Riksgäldskontoret) har förmånsrätt för fordran på ersättning enligt denna lag. Om fordran är skälig och avser tid inom sex månader innan konkursansökan eller därefter (10 § första stycket 5 FRL).

Dessutom har en borgenär förmånsrätt för fordringar som grundar sig på avtal som gäldenären, med resolutionsmyndigheten samtycke, har träffat under resolutionen (10 § första stycket 6 FRL). Sådant samtycke kan även lämnas av en särskild förvaltare.

Arvode till revisor m.fl.

Fordringar som grundar sig på ersättning för att fullgöra revision eller att upprätta räkenskapsmaterial har förmånsrätt om följande kriterier är uppfyllda:

• Det arbete som utförts ska vara föreskrivet i lag eller annan författning.
• Ersättningen ska avse arbete som har utförts under de senaste sex månaderna innan konkursansökan inkom till tingsrätten (10 a § FRL).

Löne- och pensionsfordringar

En arbetstagare har förmånsrätt för sin fordran på lön eller annan ersättning på grund av anställningen (12 § FRL). Med lön menas allt som kan ses som en avlöningsförmån på grund av anställningen, även sjukersättning som arbetsgivare ska betala ut, semesterlön och semesterersättning. Med begreppet ”annan ersättning på grund av anställningen” avses främst skadestånd till en arbetstagare med anledning av obehörigt avskedande eller liknande.

Förmånsrätten omfattar fordringar som löper på tiden före konkursbeslutet och inom en månad därefter. Huvudregeln är att fordringen inte får ha tjänats in tidigare än tre månader innan konkursansökan.

Från denna huvudregel finns fyra undantag:

1. I vissa fall bestäms lönen efter särskild beräkning av omfattningen av utfört arbete, försäljning eller liknande. För att sådan lön ska omfattas av förmånsrätt får den inte ha förfallit till betalning tidigare än tre månader före konkursansökan.
2. Om det inte har varit möjligt för en arbetstagare att delge arbetsgivaren en betalningsuppmaning enligt 2 kap. 9 § KonkL inom tremånadersfristen så gäller förmånsrätten istället för den tid som bedöms som skälig i det enskilda fallet.
3. Om konkursen har föregåtts av en företagsrekonstruktion eller en resolution och konkursansökan lämnats inom ett år från att detta förfarande har upphört ska tremånadersfristen istället räknas från ansökan om företagsrekonstruktionen eller resolutionen om det är mer förmånligt för arbetstagaren (12 § första stycket FRL).
4. Om ett anspråk på lön är tvistigt och arbetsgivaren därför har hållit inne betalningen kan det ta tid för arbetstagaren att få saken utredd och arbetsgivaren försatt i konkurs. En sådan fordran omfattas av förmånsrätt om arbetstagaren har väckt talan mot arbetsgivaren, alternativt begärt förhandling enligt kollektivavtal eller lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, inom fyra månader från det att lönen förföll till betalning. Arbetstagaren måste även ansöka om konkurs inom två månader från att tvisten har avgjorts (12 § tredje stycket FRL).

Fordran på uppsägningslön

Förmånsrätt för uppsägningslön är tidsmässigt begränsad av den uppsägningstid som beräknas enligt 11 § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Om arbetstagaren enligt avtal har rätt till längre uppsägningstid blir resterande fordran utan förmånsrätt (oprioriterad). Om arbetstagaren enligt avtal har kortare uppsägningstid blir denna kortare tid gällande för förmånsrätten (12 § andra stycket FRL).

En arbetstagare som inte utför arbete åt konkursboet eller driver egen rörelse måste anmäla sig som arbetssökande hos arbetsförmedlingen för att få förmånsrätt för sin fordran.

Från det belopp som omfattas av förmånsrätt avräknas inkomst som arbetstagaren under samma tid har haft eller borde ha haft. Det är konkursförvaltaren som ska visa att begränsningsregeln är tillämplig.

Fordran på semesterlön

En arbetstagare har förmånsrätt för semesterlön och semesterersättning som är intjänad före konkursansökningen. Förmånsrätten gäller för ersättning som står inne för det löpande och närmast föregående intjänandeår (12 § fjärde stycket FRL).

Fordran på pension

En arbetstagare eller dennes efterlevande har förmånsrätt för pension högst sex månader före konkursansökan och därpå följande sex månader (12 § femte stycket FRL).

En arbetstagare som är född år 1907 eller tidigare, eller dennes efterlevande har under vissa förutsättningar förmånsrätt för framtida pension (13 § FRL).

Ägande och inflytande utesluter förmånsrätt

Om konkursgäldenären är näringsidkare har en arbetstagare som själv eller tillsammans med närstående, senare än sex månader före konkursansökan, ägt en väsentlig del av företaget och som har haft ett betydande inflytande över dess verksamhet inte förmånsrätt (12 § sjätte stycket FRL).

Beloppsbegränsning

För förmånsrätt för lön eller annan ersättning finns en beloppsmässig begränsning för varje arbetstagare. Begränsningen uppgår till ett belopp som motsvarar högst 10 gånger det prisbasbelopp som gällde vid tiden för konkursbeslutet (12 a § FRL). Prisbasbeloppet fastställs enligt 2 kap. 6 och 7 § socialförsäkringsbalken (2010:110).

Från beloppet avräknas även det som betalats ut enligt lönegarantilagen.

Statens regressrätt på utbetald lönegaranti

När lönegaranti har betalats ut har staten rätt till återbetalning av garantibeloppet, d.v.s. en regressrätt. Staten har dock ingen förmånsrätt för sin regressfordran. Läs mer om statens regressrätt på utbetald lönegaranti.

Insättningar vid resolution

Garanterade insättningar samt vissa kvalificerade insättningar enligt lagen (2015:1016) om resolution har allmän förmånsrätt (13 a och 13 b § FRL).

Inbördes ordning

Fordringar med allmän förmånsrätt har sinsemellan företräde efter paragrafernas följd. Fordringar som har förmånsrätt enligt samma paragraf har lika rätt (14 § FRL).

Fordringar utan förmånsrätt

Fordringar utan förmånsrätt brukar kallas för oprioriterade fordringar. Till denna kategori hör sedan den 1 januari 2004 statens fordringar på skatter och avgifter. Hit hör även, sedan den 1 januari 2009, statens regressfordran på utbetald lönegaranti.

Fordringar som inte är förenade med förmånsrätt har inbördes lika rätt, vilket innebär att borgenärerna får betalt i förhållande till fordringarnas belopp (18 § FRL).

Om en fordran har särskild förmånsrätt i viss egendom men egendomen inte räcker till att betala fordringen behandlas resterande delen av fordringen som en oprioriterad fordran.

En oprioriterad fordran kan få särskild förmånsrätt genom att Kronofogden utmäter viss egendom för betalning av fordringen. Staten kan även få särskild förmånsrätt för sin fordran genom att staten får panträtt för fordringen om säkerhet ställs vid anstånd.

Efterställda fordringar

En fordran kan vara efterställd genom avtal (18 § första stycket andra meningen FRL).

Böter, viten och fordringar på grund av förverkande eller annan särskild rättsverkan av brott får vid konkurs utdelning efter andra fordringar (19 § FRL). Fordringarna, som har inbördes lika rätt, går även efter de fordringar som gjorts efterställda genom avtal.

Kompletterande information

• Gösta Walin & Torkel Gregow, Förmånsrättslagen, lönegarantilagen m.m., En kommentar på Internet, Version den 1 mars 2010 (sjätte upplagan).