Skatteverket är i princip skyldigt att besluta i enlighet med skatteförfattningarna, men har fått rätt att avstå från att rätta mindre belopp i en inkomstdeklaration.
Skatteverket är i princip skyldigt att besluta enligt skatteförfattningarna. Skatteverket får dock avstå från att rätta mindre belopp i inkomstdeklarationen (56 kap. 5 § SFL).
Skatteverket hanterar deklarationerna för alla som är skyldiga att deklarera sina inkomster i Sverige. I deklarationerna redovisas såväl enkla inkomstförhållanden som komplicerade.
Möjligheten att avstå från att rätta mindre belopp i deklarationerna infördes 1979. Syftet med lagändringen var att Skatteverket skulle undvika bagatelländringar vid beskattningen och i stället satsa sina resurser på att upptäcka fall av väsentliga skatteundandraganden. Som en grundläggande princip skulle Skatteverket endast avstå från rättelser av bagatellbelopp om man kunde frigöra resurser för kontroll av frågor av större betydelse för resultatet av granskningen. Man skulle skilja på klara fall som var enkla att rätta och fall som krävde mer utredningsresurser. För den enkla sortens fel som exempelvis summeringsfel skulle gränsen för att kunna låta bli att rätta ligga på 100 kr. För fall som krävde en viss utredning t.ex. av ett avdragsyrkande skulle gränsen kunna ligga på 500 kr (prop. 1977/78:181, s. 244 f.).
Bestämmelsen ska fungera som ett hjälpmedel för Skatteverket att få större rörlighet i uppläggning och inriktning av granskningsarbetet utan att den samtidigt uppfattas som en generell ”friregel” för de enskilda (prop. 1989/90:74, s. 401).
De i prop. 1977/78:181 angivna beloppsgränserna är naturligtvis, med hänsyn till penningvärdeförändringen, inte aktuella att tillämpa i dagsläget.
Olika beloppsgränser bör tillämpas beroende dels på om felet är till den enskildes fördel eller nackdel, dels på om utredning krävs eller inte (prop. 1989/90:74, s. 304 och s. 401).
Några officiella anvisningar med tillämplig ambitionsnivå publiceras inte.