OBS: Detta är utgåva 2017.1. Visa senaste utgåvan.
OBS: Detta är utgåva 2017.1. Visa senaste utgåvan.
Värdepapper som är kapitaltillgångar beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet hos en juridisk person. De grundläggande bestämmelserna som gäller för inkomst av kapital ska normalt tillämpas även för juridiska personer när det gäller t.ex. beskattningstidpunkten och beräkning av vinst och förlust.
Läs om beskattning av löpande inkomster från värdepapper.
För kapitaltillgångar finns särskilda skattemässiga regler om bl. a. beskattningstidpunkt vid avyttring. När det gäller kapitalvinster och kapitalförluster i näringsverksamhet ska de allmänna kapitalvinstreglerna i 44 kap. IL användas (25 kap. 2 § IL). I 25 kap. 2 § IL finns ytterligare hänvisningar till bestämmelser som ska tillämpas för kapitalvinster och kapitalförluster i inkomstslaget näringsverksamhet.
Detta innebär bland annat att genomsnittlig anskaffningsutgift ska användas och att man beskattar varje värdepapper för sig, enligt de regler som gäller för det värdepapper det är fråga om. Kapitalvinsten ska beräknas för varje aktieslag och sort för sig enligt reglerna i inkomstslaget kapital och inte utifrån bokföringsmässiga grunder. Detta står i 14 kap. 9 § och 25 kap. 2 § IL. Eftersom beskattningen inte sker enligt bokföringsmässiga grunder har det ingen skattemässig betydelse hur transaktionerna bokförs (prop. 1989/90:110 s. 545).
Vinster och förluster tas upp för det räkenskapsår respektive beskattningsår då beskattningstidpunkten enligt kapitalreglerna inträffar (14 kap. 9 § IL).
För värdepapper och dylikt som inte utgör lager beskattas kapitalvinsten vid avyttringen, och en kapitalförlust dras av då förlusten är definitiv (44 kap. 26 § IL). Det innebär att orealiserade värdeminskningar inte får dras av. Vad som avses med avyttring framgår av 44 kap. 3–10 §§ IL. Högsta förvaltningsdomstolen har i en dom från 2010 likställt ett ackord med avyttring av fordran (RÅ 2010 ref. 34). Avdrag får bara göras för verkliga förluster (44 kap. 23–24 §§ IL).
Om en del av en köpeskilling är okänd och ska betalas i form av en tilläggsköpeskilling flyttas beskattningstidpunkten i denna del fram till tidpunkten då den går att beloppsbestämma (44 kap. 28 § IL).
Värdepapperna delas upp på de olika slag som finns i inkomstslaget kapital, d.v.s. delägarrätter, svenska fordringar, utländska fordringar, andelar i handelsbolag, terminer, optioner o.s.v., och beskattas enligt de regler som ska tillämpas för respektive tillgång:
Vinst och förlust på förpliktelser enligt terminer, optioner och liknande avtal beskattas enligt kapitalreglerna, när det inte är fråga om förpliktelser som är jämförbara med lagertillgångar (25 kap. 4 § IL).
Om ett beslut om konkurs upphävs eller om konkursen avslutas med ett överskott, ska det avdrag för kapitalförlusten som aktieägaren fick vid konkursinträdet återföras till beskattning. Det återförda avdraget ska tas upp som kapitalvinst (25 kap. 5 § IL).
Skatteverket anser att om en tillgång har köpts eller sålts i utländsk valuta, så ingår valutakursförändringen i den kapitalvinstberäkning som ska göras i samband med att tillgången avyttras. Det belopp i utländsk valuta som betalades när en tillgång köptes, omräknat i svenska kronor vid den tidpunkt då köpet skedde, blir en avdragspost. Som intäkt redovisas värdet i svenska kronor av den ersättning som erhålls då tillgången säljs, under förutsättning att 30-dagarsregeln i 44 kap. 16 § IL inte är tillämplig (RÅ 2007 not. 28, HFD 2016 ref. 14)).
Ett svenskt bolag köper och säljer aktier och betalar i USD. När bolaget köper aktierna är kursen 6 kr/USD, och när bolaget säljer aktierna är kursen 8 kr/USD. Priset vid köpet är 1 000 USD, och vid försäljningen 900 USD. Försäljningsintäkten blir då 7 200 kr, anskaffningspriset blir 6 000 kr och vinsten på aktieförsäljningen uppgår till 1 200 kr.
Regler som gäller generellt i inkomstslaget näringsverksamhet kan bli tillämpliga även när det gäller kapitalvinster och kapitalförluster, t.ex. reglerna om beskattning vid uttag av egendom samt reglerna om avdrag för kostnader för intäkternas förvärvande.
Nedan följer exempel på särskilda regler som gäller för juridiska personer.
När man avyttrar kapitaltillgångar inom en intressegemenskap ska avdrag för förluster skjutas upp. Detta gäller för alla slag av kapitalförluster.
Vid vissa andelsbyten kan ett företag få uppskov med beskattningen. Detta gäller när man byter andelar i företag mot andra andelar.
Kapitalvinst på näringsbetingade andelar är i många fall skattefri samtidigt som motsvarande förluster inte får dras av. Även förluster på vissa fordringar, samt förluster på derivat med näringsbetingade andelar som underliggande tillgång, omfattas av avdragsförbud (25 a kap. IL), se sidan Kapitalförluster på tillgångar med anknytning till företag i intressegemenskap.
En kapitalvinst eller en kapitalförlust som uppkommer då noterade publika aktiebolag avyttrar egna aktier samt derivat i egna aktier ska inte tas upp eller dras av.
Ett aktiebolag som löser in ett kapitalandelsbevis som bolaget har ställt ut ska inte ta upp någon kapitalvinst till beskattning. Bolaget ska inte heller dra av motsvarande kapitalförlust. Läs mer under Kapitalvinst och kapitalförlust på kapitalandelslån.
I inkomstslaget näringsverksamhet ska kapitalförluster inte kvoteras innan de dras av, utan de får i stället som huvudregel dras av i sin helhet. För förluster på delägarrätter och delägarrätter som ägs via handelsbolag finns emellertid begränsningar.